Valrörelsen i år blir spännande

Björn Törnvall. Foto: Privat.
  • Söndag 27 Mar 2022 2022-03-27
E-post 613

Björn Törnvall förutser en rad med viktiga förflyttningar av tidigare positioner inom riksdagspartierna som en direkt konsekvens av kriget i Ukraina. Förflyttningar där tidigare heliga kor inte kommer vara så heliga längre.

Rapporteringen om den pågående vidriga ryska statsterrorismen mot civila i Ukraina och artiklar om, hur vi tillsammans med andra länder på bästa sätt skall kunna hjälpa de miljoner människor, oftast kvinnor och barn på flykt undan barbariet, tar helt naturligt mycket plats i alla våra medier idag. Så skall det givetvis vara. 

Mottagandet av dessa flyktingar, är typiskt nog för det nya Sverige en fråga, som helt förutsägbart problematiseras av vänsterpressen, som spelar ut rasistkortet, när välkomnandet av dessa flyende ukrainare, ställs mot tidigare stora strömmar av asylsökande människor, ofta män i vapenför ålder från Mellanöstern och Afrika. Klarar man verkligen inte av, att se skillnaden?

Det känns kanske lite futtigt, att under fullt krig i Ukraina ändå påminna om, att vi har val till riksdagen i Sverige om sex månader. Bortsett från den brännande flyktingfrågan, finns faktiskt ett antal andra betydande praktiska och ekonomiska problem, som landets politiker också måste ta tag i och lösa.

Natofrågan, hur skall vi bäst och snabbast kunna stärka och anpassa vårt sedan decennier nedmonterade försvar, till det växande hotet från vår östliga granne, den ryska björnen? Sverige kan inte vara en isolerad ö utan gällande försvarsgarantier i det nya Europa, som nu växer fram efter Rysslands och Putins sanslöst brutala påhopp, på ett fredligt och demokratiskt grannland. 

Försvarsanslagen måste höjas kraftigt. De som nu beslutats i traditionsenlig svensk enighet, räcker inte långt, om och när det hettar till runt Östersjön. Det går att lära av historien, men då krävs en viss läskunnighet och insikt. 

Energifrågan, där verkligheten nu efter ett antal års dribblande med fakta, har hunnit ifatt miljörörelsens brett spridda utopier, att sol och vind skall kunna ersätta fungerande baskraft. ”Vindkraft har, av lätt insedda skäl varit tekniskt och ekonomiskt vansinne, alltsedan den började diskuteras under 1970-talet. Ändå finns det inga partier eller ens riksdagsledamöter, som propagerar för att den ska förbjudas”, skriver teknologie doktor Erik Lidström i ett inlägg på Bulletin. Jag kan bara hålla med honom. 

Lösningen ligger istället i, hur vi snabbast kan ta igen och återskapa den farligt bristande kapaciteten, i vårt tidigare så väl fungerande elsystem. En brist som aningslösa politiska beslut i riksdagen har skapat. Ändå hör vi idag några  av våra ledande politiker säga, att vindkraft till havs skall vara en lösning på vårt energiproblem. Givetvis utan att ha en aning om, vilka oerhörda kostnader och tekniska svårigheter, som gör dessa drömmar helt omöjliga att realisera. Vilken planet lever de på? 

Vi har redan passerat gränsen för vad vårt elsystem klarar av att svälja, i form av icke reglerbar kraft. Statliga myndigheten Svenska Kraftnät varnar nu för situationen och efterlyser mera reglerbar kraft i nätet. Det verkar dock inte, som att politikerna lyssnar alls på sina egna experter. 

Realistiskt finns bara en väg för oss i Sverige, återstarta och bygg ut kärnkraften så snart det går. Vi kan ha återstartade reaktorer igång om två år och nya sådana i produktion, till rimliga kostnader redan 2029. Vi måste frigöra oss från beroendet av all energi, som kontrolleras av Ryssland. Det är bråttom nu.

Drivmedelsfrågan, här handlar det åter om våra egna politiska partiers totalt orealistiska beslut. Politikerna har helt utan konsekvensanalys, accepterat miljörörelsens långtgående krav, på en omställning av samhället. Med riksdagsbeslut om automatiska höjningar av drivmedelsskatten, moms på skatten och dubbelt så hög procentuell inblandning av svindyra biodrivmedel i dieseln, än den som EU kräver. 

Då har (S)-politiker mage att kalla detta för ”Putin-priser” – att de inte skäms! Vi har själva skapat situationen med EU:s och kanske världens högsta pris på den samhällsviktiga dieseln. Med syftet att minska våra, i ett globalt perspektiv, totalt obetydliga utsläpp av CO2. 

För en ytterst obetydlig, om ens mätbar påverkan på klimatet skall vi, i vårt avlånga land i utkanten av Europa, riskera förlorade arbetstillfällen och verksamheten inom det för landet livsviktiga skogs- och lantbruket, där bönder som idag inte kan komma upp till mer än 50% av självförsörjningsgraden för maten i Sverige riskerar konkurs, förstörda privatekonomier för landsbygdsboende och alla andra, som redan idag lever på marginalen, samt kraftiga ökningar av priset för alla transporter, av mat såväl som för råvaror och färdiga industriprodukter. 

Att dessutom som valfläsk betala ut statliga schablonmässiga bidrag till bilägare och elkunder, för att de skall ha råd att betala skatten till staten, torde väl ändå vara världsrekord i sossepolitisk rundgång? Sänk skatten på elen och drivmedlen innan det är för sent! Strunta i vad EU säger, EU står ändå inte för notan när Sverige slutar att fungera och siste man har släckt ljuset.

Som sagt, valrörelsen kommer att bli spännande, sannolikt med ett antal viktiga förflyttningar av tidigare positioner, inom våra ledande partier.

 

Björn Törnvall     

 

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se