Detta är 2022 års aprilskämt.

Mot bakgrund av Rysslands anfallskrig mot Ukraina samt den tilltagande informationskrigföringen mot Sverige har en enig riksdag kunnat behandla ett tilläggsyrkande inför de kommande mediegrundlagsändringarna. Lagändringarna fick grönt ljus av Lagrådet och kommer träda i kraft vid årsskiftet. 

För närvarande pågår slutberedning i konstitutitionsutskottet av regeringens lagrådsremiss ”Ett ändamålsenligt skydd för tryck- och yttrandefriheten”. En majoritet bestående av Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna, Moderaterna samt Centerpartiet i utskottet har redan fällt regeringens förslag om hur den person­liga inte­griteten skulle stärkas genom att grund­lags­skyddet för söktjänster som offentlig­gör person­upp­gifter om att någon har begått brott begränsas.

Men i övrigt kommer regeringens proposition kunna gå igenom utan större ingrepp. De förslag som utskottet är eniga om är

• Yttrande­frihets­grund­lagens territoriella tillämp­nings­område utvidgas till att omfatta vissa satellit­sänd­ningar av program som i dag anses utgå från utlandet men som har en mycket stark svensk anknytning.
• Bestämmelser införs i tryck­frihets­förord­ningen och yttrande­frihets­grund­lagen som ska göra att det blir möjligt att tillämpa skydds­lagens avbild­nings­förbud på det grund­lags­skyddade området. Skydds­lagens förbud mot att till exempel foto­grafera ett skydds­objekt utgör en viktig del i att säkra det svenska total­försvarets skydds­värden och landets säkerhet.
• Yttrande­frihets­grund­lagen ändras för att möjlig­göra villkor för och granskning av public service-företagens program­verksamhet på internet. Ändringen möjlig­gör en mer teknik­neutral reglering av public service-företagens program­verksamhet.

Sedan Ryssland inledde sitt anfallskrig mot Ukraina den 24 februari har dock ett sammanslaget försvars-, justitie- och kulturutskott kommit att snabbereda ett tilläggsyrkande på initiativ av Miljöpartiet. Tilläggsyrkandet lämnades över till konstitutionsutskottet under gårdagen. KU skall nu infoga tilläggsyrkandet, som det finns en total enighet om, i sin slutliga beredning och protokolljustering av regeringens proposition om reformering av mediegrundlagarna.

Bakgrunden är den alltmer intensiva desinformationskrigföring som främst Sverige utsatts för vilket bland annat Säkerhetspolisen beskrev i sin årsbok för 2021 som presenterades under förra veckan. En desinformationskrigföring där sanning blandas med falsk information i syfte att slå sönder informationsflödena och kunna öppna upp för ren desinformation och propaganda från främmande makt i syfte att påverka den svenska opinionen i olika frågor.

Senaste exemplet av en mer storskalig desinformationskampanj var den riktad mot svensk socialtjänst och den svenska socialtjänstlagstiftningen.

De lagrum som kommer påverkas är främst de lagrum som annars brukar omfattas av civilprocesser, det vill säga förtalslagstiftningen (BrB 5 kap), men kommer resultera i att staten nu kan tillåtas vid krigsfara, krig och andra kriser träda in för att rensa i debatt och nyhetsflöde.

Ur den föreslagna lagtexten, som aktiveras om regeringen beslutar att det föreligger krig, krigsfara eller annars skäl för att höja den svenska beredskapen framgår att den annars fria satiren nu begränsas:

Den som med uppsåt eller likgiltighetsuppsåt sätter statschef med familj, regering, riksdag, myndighet, myndighetsföreträdare, eller politisk förtroendevald i löjeväckande dager som riskerar att minska respekten för den utsatte dömes till böter eller fängelse i maximalt sex månader om brottet är av normalgraden.

Är uttrycket eljest grovt, eller med syfte att medvetet och med uppsåt framkalla en mer ihållande och subtil spridning av löje över statschef med familj, regering, riksdag, myndighet, myndighetsföreträdare eller politisk förtroendevald dömes till fängelse mellan två månader och två år.

Vid synnerligen grova utsagor med löjeväckande syfte som har antydningar på sexuell läggning, etnicitet, kulturell härkomst eller religiös tillhörighet hos statschef med familj, regeringmedlemmar, riksdagsledamöter, myndighetföreträdare, eller politisk förtroendevald dömes till fängelse mellan två och sex år.

I förhandlingarna framkom att det var främst Miljöpartiet som drev fram paragrafen om synnerligen grova utsagor. Detta då den förre kulturministern samt det nuvarande kvinnliga språkröret tagit illa vid sig att få sin hårfrisyr jämfört med ett skatbo samt i det senare fallet liknas vid häxan i Trollkarlen från Oz. De menade att dessa bilder kunde utvecklas att bli en permanent uppfattning om dem och därmed riskera att överföras på partiet bland väljare.

Då Miljöpartiet riskerar att åka ut ur riksdagen vid valet 2022 menade de övriga partierna i full enighet att detta var en rimlig eftergift för att vidmakthålla en god stämning vid förhandlingsbordet. Särskilt Sverigedemokraterna backade upp kravet då de menade att de hade erfarenhet av denna löjeväckande uttrycksform efter att partiföreträdare historiskt kommit att liknas vid grisar.

Hela förslaget till utskottsinitiativet kan du läsa här.