Stram Kurs – Ytterligare en gamechanger för valrörelsen 2022

Sveriges lag. Foto: RIksdagen.
  • Torsdag 21 Apr 2022 2022-04-21
E-post 498

Med Rasmus Paludans kandidatur till riksdagen förde partiet Stram Kurs in grundlagsfrågor i den svenska valrörelsen. Frågor som normalt försöker undvikas av de övriga partierna. Med empiri som grund är grundlagsändringar ingen fråga något parti speciellt förtjusta i som valfråga. I synnerhet om denna förändring är av restriktiv karaktär. Såsom inskränkningar i äganderätt eller begränsningar i yttrandefrihet.

Under gårdagen blev det klart att det politiska partiet Stram Kurs, med dess ledare Rasmus Paludan, kommer att ställa upp i det svenska riksdagsvalet i september. Även om Stram Kurs i grunden är ett danskt parti så är detta möjligt då Paludan har dubbelt medborgarskap.

Indikationerna har funnits en tid då Paludans politiska manifestationer av honom själv benämts som ”valturné”. Manifestationerna har kantats av kraftiga motreaktioner från flera muslimska organisationer samt renderat i upplopp i flera svenska städer med 26 skadade polismän som följd.

Att bränna ett exemplar av Koranen behöver inte vara brottsligt. Sverige hade fram till 1970 haft lag om trosfrid, som ersatte den tidigare lagen om hädelsebrott. Lagen innebar att det var straffbart att genom ord eller handling kränka något som ansågs heligt. Den avskaffades då ett särskilt skydd av religionsfriheten inte ansågs motivera inskränkningar i yttrande- och tryckfriheten.

Med andra ord, det kommer bli en annan typ av valrörelse då polisen nu aviserat att de avser göra noggrannare kontroller inför varje tillståndspliktig manifestation. Polisen skriver på sin hemsida att

Tillståndshantering sker utifrån varje enskild ansökan och utgår ifrån ordningslagen, förarbeten och praxis. I de flesta fall kan inte eventuella ordningsstörningar vid tidigare möten, som orsakats av motdemonstranter, påverka bedömningen. Att neka tillstånd är väldigt ovanligt eftersom det är en grundlagsskyddad rättighet att få demonstrera. Dock är allvarliga ordningsstörningar, fara för liv och hälsa och egendom försvårande omständigheter.

Partierna Stram Kurs respektive Partiet Nyans, men även Sverigedemokraterna i någon mån har därmed tillsammans fört in en eller fler grundlagsfrågor i valrörelsen.

Stram Kurs har sannolikt för avsikt att fortsätta på den inslagna vägen och tvingar därmed samhället att reagera på hans aktivism genom mer eller mindre behöva göra begränsningar i tillämpningen av grundlagsstadgad yttrandefrihet.

Partiet Nyans är det enda parti som aktivt driver på för en inskränkning av yttrandefrihetsgrundlagen samt tryckfrihetsförordningen där kränkning och skändning av religion skall bli brottsligt. Ett förslag som även har fått fäste och stöd inom Polisen vilket ett polisbefäl på Expressen Debatt ger uttryck för.

Förslagen som Nyans driver innebär att vissa svenska medborgare skall få ett förstärkt skydd i grundlagen baserat på sin trosuppfattning vilket torde vara unikt för en sekulär stat som Sverige. Skulle förslaget få stöd kommer det innebära att Sverige inför en rättsordning med första och andra klassens medborgare. Historiskt har den konstruktionen kommit att benämnas apartheid.

Men även Sverigedemokraterna driver en fråga som kommer kräva inskränkningar i grundlagen då de vill mena att skändning av nationell symboll, den svenska flaggan, skall bli straffbar. Det vill säga, ett återinförande av den lag som upphävdes 1970 samt med detta även begränsningar i äganderätten. Att även om du köper en flagga för egna medel så finns det med en ny lags införande begränsningar inbyggda från början i hur den enskilde får disponera denna egendom.

Det är idag inte känt om Sverigedemokraternas förslag även omfattar internationella symboler eller andra staters nationella symboler utan endast inskränker sig till svenska rikssymboler. Ledarsidorna har ställt frågan till Sverigedemokraternas ledamöter i Konstitutionsutskottet som bereder grundlagsfrågor som bett att få återkomma.

Den svenska valrörelsen, som redan präglas av återställningen av ekonomin efter Corona-krisen, Rysslands anfallskrig mot Ukraina samt inte minst den följande Nato-debatten fick en ny komponent i och med gårdagen. Att grundlagsfrågor lades till.

Grundlagsfrågor där inget parti kan vare sig frågorna i grunden eller heller lova snabba beslut och enkla lösningar. Grundlagar är trög materia och för att införa begränsningar, vilket både Partiet Nyans och Sverigedemokraterna vill, kommer inte bara behöva beredas i en grundlagsberedning under hela nästa mandatperiod utan även kräva att ett mellanliggande val hålls för att grundlagsändringen skall träda i kraft.

Och så vitt känt, med empiri som grund, är grundlagsändringar ingen fråga något parti speciellt förtjusta i som valfråga om denna förändring är av restriktiv karaktär. Såsom inskränkningar i äganderätt eller begränsningar i yttrandefrihet.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se