Löfven om Nato: USA:s kärnvapen är ett problem – nämner inte Kaliningrad

Stefan Löfven. Foto: EU-representationen. Montage.
  • Måndag 2 Maj 2022 2022-05-02
E-post 652

Vid den förre statsministern Stefan Löfvens besök på första maj i Göteborg framfördes väl kända argument mot Nato. Att det stora problemet var USA:s kärnvapenkapacitet. Men Löfven bekände färg i Nato-frågan när han föll in i samma argumentation som de mest Kreml-trogna socialdemokrater använder sig av. För det senaste decenniet är det ett allt mer aggressivt Ryssland som inte bara återställt sin kärnvapenkapacitet i Sveriges närområde utan även ökat den.

Det är ett stort bekymmer att Nato-alliansen har kärnvapen, menar förre statsminister Stefan Löfven (S) till Aftonbladet när han talade på första maj i Göteborg. Då Sverige länge varit tydlig motståndare till kärnvapen. En hållning Löfven hoppas att Sverige kan fortsätta ha.

Stefan Löfven är ett ganska bra exempel på hur Nej-sidan, de som inte önskar se ett medlemskap för Sverige i försvarsalliansen sprider tvivel kring Nato som försvarsallians och implicerar att USA skulle utgöra en part med offensiva kärnvapenplaner riktade mot Ryssland.

Detta är en argumentationslinje som Nej-sidans kanske mest namnkunnige, den förre biståndsministern och kabinettssekreteraren Pierre Schori, använder sig av.

Relaterat: “Vi måste vänta in en ny Gorbatjov”

Nej-sidan pekar ofta på att de vill utveckla EU till att även vara en formell försvarsallians men nämner då inte att Frankrike är en av medlemmarna med permanent kärnvapenkapacitet. Lika lite nämner det att för att EU skall kunna utvecklas i denna riktning krävs att samtliga medlemsländer inser styrkan i detta och väljer att lämna Nato. SSU går längre än så och försöker återuppväcka planerna på en nordisk försvarsallians men på samma sätt där så bygger hela konceptet på att främst Finland anser det vara en lika god idé som den svenska motståndarsidan till Nato.

Att USA är en kärnvapenmakt är väl känt och det stora problemet är inte bara kärnvapnen i sig utan den kapacitet som fler kärnvapenländer har för biologisk krigföring. Nervgas och andra medel som syftar till att urskiljningslöst slå ut hela befolkningen i stora arealer. Där Ryssland inte bara har en kärnvapenkapacitet som de under det ukrainska anfallskriget hotat med att använda utan även bedöms ha kapacitet och lagerhålla biologiska och kemiska vapen.

I början av 2000 talet var FOI med flera internationella forskningsinstutitioner eniga om att trots att Ryssland hävdade motsatsen så hade Ryssland kvar omfattande lager och även utvecklings- och produktionskapacitet för kemisk och biologisk krigförning.

Nej-sidans kärnvapenmotstånd och även vidare motstånd till massförstörelsevapen är dock ensidigt. Denna sida har utan några som helst nationella eller internationella protester släppt fram Rysslands kärnvapenkapacitet i Kaliningrad.

Sedan Vladimir Putins politiska karriär inleddes och i synnerhet sedan han tillträdde som premiärminister och senare president har inneburit att en stor del av den kärnvapenkapacitet som fanns i den ryska enklaven Kaliningrad inte bara återställts utan även byggts ut. Sedan början på 2010 talet har lagren för kärnvapen både moderniserats och byggts ut att hålla ytterligare kärnvapen lagrade i Sveriges direkta närområde.

Relaterat: Om Putin byts ut – Vad händer då?

Stefan Löfven, statsminister från 2014 har mött denna utbyggnad av offensiva kärnvapen med en kompakt tystnad som betraktare.

Det samtidigt som Pierre Schori för fram samma argumentationslinje, att USA:s kärnvapenkapacitet är det stora problemet. Inte att Ryssland de senaste decennierna genomfört anfallskrig mot Sovjetunionens forna delrepubliker på samma sätt som Sovjetunionen efterfrågade, och fick, ett svenskt stöd genom Pierre Schori för sina anfallsplaner mot Polen 1981.

Det finns sannolikt fog för tanken att de flesta ogillar förekomsten av massförstörelsevapen i form av kärn-, biologiska- och kemiska stridsmedel. Men den kapaciteten förfogar inte enbart USA över.

Den finns idag närvarande i Sveriges direkta grannskap. I Kaliningrad där ett alltmer revanschistiskt och aggressivt Ryssland medvetet och systematiskt återställt sin kapacitet under den tid Stefan Löfven i egenskap av statsminister, Pierre Schori med flera betraktat en de facto och ensidig upp- och utbyggnad av massförstörelsevapen under tystnad.

Relaterat: Putin återtar det ryska imperiet – tugga för tugga

Stefan Löven tillträder som ny styrelseordförande för SIPRI den 1 juni 2022. Nuvarande styrelseordförande ambassadör Jan Eliasson lämnar sitt uppdrag när förordnandet löper ut den 31 maj 2022 enligt ett regeringsbeslut från den 17 mars i år. SIPRI närhet till Moskvas intressen beskrivs närmare av Bo Theutenberg i hans dagböcker från UD.

 

 

 

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se