Demokrati inte självklar för svenska väljare

Riksdagen. Foto: Foto: Melker Dahlstrand/Riksdagen
  • Fredag 29 Jul 2022 2022-07-29
E-post 891

SOM-institutets fördjupade undersökning förr 2021 och efterföljande analys pekar på att den svenska demokratin och den svenska yttrandefriheten inte är självklar längre. Och att det finns odemokratiska sympatier i de tre största partiernas väljarkårer, på i relativa tal höga nivåer, är något som borde inte bara oroa utan även engagera de som i andra sammanhang kallar sig demokrater.

I årets stora demokratiundersökning, som årligen genomförs vid SOM-institutet vid Göteborgs universitet,  ställde forskarna i mätningen som avser 2021 mer specifika frågor. De mer specifika frågorna ledde till att resultatet blev annorlunda – något som Världen idag berättade om i våras.

Personerna som deltog i undersökningen fick svara på frågan ifall det var någon av 46 olika föreslagna samhällsgrupper som de ogillade starkt, och sedan ange ifall de ansåg att den ogillade gruppen skulle få ha vissa demokratiska rättigheter eller inte.

Relaterat: Så balanserar Paludan på yttrandefrihetens gräns

Resultatet visade att tre grupper var särskilt ogillade: 22,8 procent uppgav att de ogillade sverigedemokrater mest, 17,4 procent svarade att de ogillade vaccinmotståndare mest och 16,8 procent svarade att de ogillade abortmotståndare mest. 

Sympatisörer till Miljöpartiet, som menar att de är utsatta för ett så pass stort hat från sina politiska motståndare att demokratiska grundvärden är hotade ogillas endast av 6,8 procent av respondenterna. Partiet Nyans påstående om en utbredd islamofobi i samhället ser även det ut att sakna stöd då endast fem procent uttryckte den formen av antipatier. För de olika grupperna i HBTQ-kollektiv låg resultaten på under en procent. Det vill säga, många politiska myter har med undersökningen kunnat avfärdas.

Undersökningen visade även på ett annat resultat. Det är främst sverigedemokrater, följt av socialdemokrater och moderater som vill begränsa sina politiska motståndares demokratiska rättigheter i störst utsträckning.

Relaterat: Yttrandefrihet – För viktigt att låta politiker ansvara för

Ungefär var femte person (21 procent) kunde tänka sig att den ogillade gruppens grundlagsstadgade rätt att få uttrycka sina åsikter i tal och skrift kunde dras in. Än fler, mellan 34 och 38 pro- cent, var beredda att upphäva dessa gruppers rätt att demonstrera eller att bilda en organisation. Nästan hälften (45 procent) ansåg att personer som tillhör den ogillade gruppen inte borde få kandidera till riksdagen och hela två tredjedelar (64 procent) att de inte borde kunna bli statsminister. 

Undersökningen visar på att kvinnor och lågutbildade är de som i störst utsträckning vill inskränka meningsmotståndares demokratiska rättigheter.

Två av forskarna bakom undersökningen – Thomas Persson och Sten Widmalm – har kommenterat resultatet i SOM-insitutets antologi ”Du sköra nya värld”:

”Svaren på de frågor om politisk tolerans, självcensur och hot som inkluderades från projektet ’Det öppna samhället’ i 2021 års SOM-undersökningar väcker frågor om demokratins hälsotillstånd i Sverige”, skriver de.

”När så pass stor andel svenskar hävdar att grundläggande fri- och rättigheter mestadels är till för dem som har samma åsikter som en själv eller de som liknar den grupp man själv tillhör så vittnar det om att en djupare förståelse om vad demokrati kräver i form av politisk tolerans saknas hos alltför många medborgare”, fortsätter de.

Undersökningen korresponderar mot den oro och kritik som Mathias Wåg framför på Aftonbladet Kultur mot bl.a Säkerhetspolisens förslag att få verktyg att begränsa vissa gruppers demokratiska rättigheter. Wåg har stöd för sin oro då den politiska nivåns tre största partier härbärgerar åsikter, om än inte formulerade i politiska förslag, som på allvar kommer förändra den svenska konstitutionen om de konkretiseras.

Relaterat: Polisen: “Håll dig hemma och håll tyst”

Dessa sympatiyttringar har dock konkretiserats vid några tillfällen de senaste åren genom Morgan Johanssons förslag till repressiva grundlagsändringar som syftat till att bland annat begränsa medborgarnas informationsrättigheter men även, 2017, regimkritisk journalistik, Samtliga förslag har dock fallit i riksdagen eller dragits tillbaka efter alltför kraftig kritik.

SOM-institutets fördjupade undersökning och analys pekar på att den svenska demokratin och den svenska yttrandefriheten inte är självklar längre. Och att det finns odemokratiska sympatier i de tre största partiernas väljarkårer, på i relativa tal höga nivåer, är något som borde inte bara oroa utan även engagera de som i andra sammanhang kallar sig demokrater.

När de får definiera sig själva.

 

Prenumerera på Ledarsidorna

Gillar du det vi gör? Gillar du formatet "grävande opinionsjournalistik"?

Till skillnad från många traditionella medier och även en rad alternativa medier tar Ledarsidorna.se inte emot presstöd av principiella skäl. Det går inte att ta emot något om du är motståndare till det.

Det betyder att vi finansieras av de som läser oss och ser ett värde i det vi gör. Vi var även en av initiativtagarna till kampanjen "Stoppa grundlagsändringen" när justitieminister Morgan Johansson vid två tillfällen, 2018 samt 2022, försökte inskränka de universella informationsrättigheterna.

Johansson tvingades dra tillbaka förslagen efter att de fallit i Konstitutionsutskottet efter att vi bearbetat de övriga partierna.

Om du vill hjälpa oss att fortsätta, bli PLUS-medlem och få samtidigt tillgång till hela artikelarkivet, inte sällan med unikt källmaterial.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se