Effekter av sol- och vindkraft – skräckexemplet Tyskland

Foto: Armin Kübelbeck för Wikipedia
  • Lördag 30 Jul 2022 2022-07-30
E-post 3415

Många länder har satsat stort på sol- och vindkraft. Nu börjar effekterna av detta synas tydligt. Tyskland hör inte till dem som gått allra längst, men trots detta är erfarenheterna därifrån allt annat än uppmuntrande skriver professor Jan Blomgren. Tyskland, motorn i den europeiska ekonomin, sitter idag fast i ett skruvstäd. 

Tysklands energiomställning, Energiewende, har ofta framhållits av den så kallade miljörörelsen som ett föredöme. Denna omställning inleddes i början av 2000-talet, men blev mer allmänt bekant 2011 då förbundskansler Angela Merkel mer eller mindre på egen hand beslutade att snabbavveckla kärnkraften som del av Energiewende. Detta gjordes som en reaktion på kärnkraftsolyckan i Fukushima i Japan. Planen har sedan dess varit att fasa ut kärnkraften till 2022, och kolkraften till 2038. 

Relaterat: Så blev Sverige en koloni för energi

Den gröna miljöministern Jürgen Trittin sade 2004 att bördan på hushållen för omställning till förnybar el skulle uppgå till ”bara en euro i månaden, priset för en kula glass”. Hans kristdemokratiske efterträdare Peter Altmaier rörde upp känslorna när han 2013 bedömde att ”kostnaderna för Energiewende och omställningen av vår energiförsörjning kan summera till runt ettusen miljarder euro innan slutet av 2030-talet”. Han uppgav att stöden till förnybar energi beräknades uppgå till 680 miljarder euro till 2022, och kostnader för anpassning av elnätet, reservkraft, forskning och utveckling, elmobilitet (elbilar) och modernisering av byggnader skulle tillkomma.

Altmaiers departement sade senare att denna uppskattning inte var baserad på en exakt kalkyl utan skulle ses som en indikation på utmaningen. Inte helt förvånande presenterade den så kallade miljörörelsen helt andra kalkyler som hävdade att kostnaderna var överdrivna, och att om man dessutom tog med klimat- och miljövinster skulle Energiewende faktiskt gå med vinst. Institute for Competition Economics vid Düsseldorfs universitet publicerade 2016 en beräkning av kostnaderna till 520 miljarder euro, varav merparten utgjordes av stöd till förnybara energikällor. 

Vad hade det kostat att istället låta kärnkraften vara i fred, och koncentrera sig på att fasa ut kolkraften? Att låta bli att avveckla kärnkraften skulle ha varit gratis; den fanns ju redan och var i gott skick (samt levererade betydande skatteintäkter). Verken var lönsamma om de inte belades med extrema skatter, och många av verken hade kapacitet till flera decenniers fortsatt drift. Att ersätta kolkraften skulle vara enklast att uppnå genom att bygga nya kärnkraftverk.

Räknat på verk om 1400 megawatt (typisk storlek för nybyggda verk, som det i Förenade Arabemiraten) skulle detta kräva ungefär 20 nya block. Ett nytt block torde kosta runt sex miljarder euro om man bygger 20 likadana och därmed kan dra nytta av lärande under genomförandet. Första blocket blir ofta dyrare, medan senare byggen i en identisk serie blir billigare. Då hamnar man på en slutlig kostnad om 120 miljarder euro, vilket är under en fjärdedel av den kostnad Düsseldorfs universitet beräknat för Energiewende. Dessutom skulle Tyskland kunnat vara fossilfritt redan nu. Erfarenheterna från liknande storskaliga byggnationer av kärnkraft för att fasa ut fossila kraftverk (Sverige och Frankrike) visar att detta går att göra på 10-15 år, och beslutet att avveckla kärnkraften i Tyskland togs 2011.  

Det finns en myt i den allmänna debatten att kärnkraft är för dyrt, och att därför inga privata investerare vill satsa på kärnkraft. Detta är i bästa fall en halvsanning; det är knappast kostnaden i sig som är problemet, utan det är affärsriskerna orsakade av politik. Visste investerare att inga politiker skulle lägga krokben längs resans gång skulle det byggas kärnkraft på bred front i hela världen med privat finansiering. 

Ett säkerhetspolitiskt skruvstäd

 

Hade Tyskland ersatt kolet med kärnkraft hade Putin inte haft några starka hot att komma med idag. Den okloka avvecklingen av kärnkraft har inte bara skadat ekonomin, miljön och klimatet, utan även satt Tyskland i ett säkerhetspolitiskt skruvstäd. Trots detta syns ännu ingen tillnyktring från den tyska regeringen.

Relaterat: Vad kostar vindkraften – Egentligen?

Robert Habeck, miljöpartistisk vice förbundskansler och minister för näringsliv och klimat sade nyligen att ”Kärnkraft hjälper oss inte alls. Vi har problem med uppvärmning och industri, men inte med elektricitet.” Dessutom påstod han att det krävs ryskt uran för att fortsätta driften, och att det var omöjligt att garantera säker drift. 

Inget av detta är sant. Nästan en femtedel av Tysklands el produceras med fossil gas, och kärnkraften kan minska användningen av gas. Ryssland står för bara runt 10 % av världens uran, och det är lätt att köpa från andra, demokratiska länder. Detta bevisades när Ukraina attackerades av Ryssland. Då ökade den svenska fabriken för kärnbränsle i Västerås sina leveranser till Ukraina, och fasade ut deras beroende av Ryssland rekordsnabbt. 

Joachim Buehler, VD för det tyska inspektionsföretaget TÜV har konstaterat att ”anläggningarna är i utmärkt skick”. Som om detta inte vore nog har ägarna till de tre reaktorer som lades ned 2021 gått ut offentligt och deklarerat att de kan återstarta dem på kort varsel om bara en politisk begäran kommer in. Sammantaget handlar det om elproduktion motsvarande hela Danmark som den tyska regeringen just nu stänger ned av ideologiska skäl, hellre än att använda den för att lindra krisen. 

I stället har man beslutat att offentliga byggnader och sportanläggningar inte längre får ha varmvatten i kranarna. Vidare har man börjat upphandla sporthallar för att ha som värmestugor i vinter.

Ja, du läste rätt – tyskar ska kunna gå dit för att värma sig en stund i vinterkylan. 

Relaterat: Skräckexemplet Kalifornien

En opinionsundersökning visade nyligen att stödet för sanktioner mot Ryssland på grund av Ukrainakriget fallit från 44 till 32 % på bara en vecka. Just nu är en vanlig prognos att de tyska hushållens energikostnader kommer att tredubblas innan årets slut. Företrädare för regeringen uttrycker offentligt sin oro för våldsamheter i vinter. 

Den tyska ”gröna” regeringen ljuger alltså medvetet för sina medborgare, och är av allt att döma beredd att hellre offra europeisk civilisation än att ens temporärt ge upp sitt motstånd mot kärnkraft.

Man får trösta sig med att något liknande aldrig skulle kunna ske i Sverige – eller…?

 

 

Jan Blomgren

Professor i tillämpad kärnfysik, författare till boken boken “Allt du vill veta om Sveriges elförsörjning” (Timbro förlag, 2021)

 

 

Prenumerera på Ledarsidorna

Gillar du det vi gör? Gillar du formatet "grävande opinionsjournalistik"?

Till skillnad från många traditionella medier och även en rad alternativa medier tar Ledarsidorna.se inte emot presstöd av principiella skäl. Det går inte att ta emot något om du är motståndare till det.

Det betyder att vi finansieras av de som läser oss och ser ett värde i det vi gör.

Om du vill hjälpa oss att fortsätta, bli PLUS-medlem och få samtidigt tillgång till hela artikelarkivet, inte sällan med unikt källmaterial.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se