Regeringen öppnar för införande av politiska folkdomstolar

International Court of Justice. Foto: Wikipedia
  • Tisdag 12 Jul 2022 2022-07-12
E-post 467

I regeringens Mediestödsutredning inför utredaren Mats Svegfors egenformulerade demokratikriterier för att medier skall beviljas stöd. Med tanke på att Svegfors menar att mediestödsnämnden bör ses som en domstol samt att regeringen utser ledamöterna som samtliga inte nödvändigtvis behöver ha någon djupare juridisk kompetens öppnas dörren till folkdomstolsvälde. Svegfors menar att denna nämnd är att betrakta som en domstol. Vars beslut ej skall kunna överklagas.

Mats Svegfors, tidigare VD för Sveriges Radio och tidigare chefredaktör för Svenska Dagbladet, har på regeringens uppdrag utrett systemet med mediestöd. Och för första gången förs demokratikriterier in i regelverket.

Relaterat: Så sidsteppade Mats Svegfors Sveriges tidskrifter i utredningsarbetet

Detta åskådliggör bland annat Nils Funcke i en artikel på Expressen Kultur samt vad dessa kriterier får som konsekvens inom yttrandefrihetsområdet. Funcke pekar på ett annat bidragsområde, stödet till trossamfund.

Ett exempel är när tre statsråd vid tre olika tillfällen nekade Jehovas vittnen statsbidrag bland annat med hänvisning till bristande respekt för demokratin. Samtliga tre beslut upphävdes av Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD). Justitiekanslern ålade regeringen att betala ut innehållet stöd och ett skadestånd till församlingen.

I fallet med mediestöden samt  hur dessa enligt Mats Svegfors skall bedömas menar han att

Enligt 27 § mediestödsförordningen och 5 kap. 4 § presstöds- förordningen får mediestödsnämndens beslut enligt förordningarna inte överklagas. Överklagandeförbudet har tidigare motiverats med att nämnden bör ses som en domstol som anses uppfylla de rätts- säkerhetskrav som ställs upp i artikel 6 i Europakonventionen.

(Red:s fetmarkering)

Svegfors menar vidare att risken är liten för att nämnden fattar felaktiga beslut. Vilket kan sägas förstärka bilden av en framtida folkdomstol som är satt att bedöma åsikter.

Resonemanget om att mediestödsnämnden skulle vara att betrakta som en domstol motsägs av att ett domstolsbeslut, i en rättsstat, kan överklagas till minst en högre instans. Var Svegfors fått idéerna från eller bibringats uppfattningen om en domstol som utgör enda dömande instans ifrån framgår inte.

Relaterat: Mediestödsutredning kantas av dimridåer

Mediestödsnämndens ledamöter utses av regeringen även om bland annat Bonnier Group i tidigare utredningar drivit på för att denna nämnd skall sättas samman av branschorganisationerna. Regeringen har dock valt att behålla utnämningsmakten med hänvisning till den jävsproblematik som skulle uppstå om andra aktörer förfogade över en eller fler ledamötsplatser i nämnden.

Det vill säga, regeringen kommer få på Svegfors förslag utrymme att utse en domstol vars beslut inte kan överklagas för att åsiktsvärdera sökande av mediestöd. Huruvida det valda nyhetsformatet, inklusive de källor som de aktuella redaktionerna hänvisar till i sin nyhetsförmedling till den svenska allmänhheten, ryms inom de kritierier för nyhetsförmedling som Mats Svegfors satt upp.

Bland annat skall den som ”ignorerar eller motverkar allmänt vedertagna etiska hänsyn” inte beviljas stöd. Den som inte ”generellt uppfyller rimliga krav på tillförlitlighet och relevans för att vara av vikt för demokratin i bevakningsområdet” kan inte komma i fråga för stöd. Mediestöd ska heller inte ”lämnas vid förekomsten av tryck- eller yttrandefrihetsbrott, exempelvis hets mot folkgrupp”. Då behöver myndigheten inte göra någon självständig bedömning utan bara hänvisa till domstolens beslut.

Relaterat: Det finns ingen politik i en nyhetsvärdering menar medieforskare

I de flesta fallen lämnar de av Mats Svegfors uppsatta kriterierna utrymme för en rad olika tolkningar. Som vad som omfattas av formuleringen ”vedertagna etiska hänsyn”. Detta kriterie överlämnas till mediestödsnämnden att ensamt besluta om utan möjlighet till att överklaga eller låta annan pröva alternativt ens inkomma med synpunkter på vad som är allmänt vedertaget.

Denna ordning, med politiskt tillsatta domare som inte nödvändigtvis behöver ha juridisk kompetens i övrigt vars beslut och subjektiva bedömningar om vad som är vedertagna etiska hänsyn och som inte kan överklagas återfinns i andra statsskick och i mer systematiserad form i stater som förknippats med fascism, kommunism eller andra totalitära ideologier såsom teokratiska staters.

Mats Svegfors har, med regeringens goda minne, öppnat en dörr till historiens skräpkammare.

 

 

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se