Granskningsnämnden för Radio och TV fällde i ett prejudicerande beslut SVT Agenda för bildsättningen av ett programinslag. Beslutet tycks frångå svensk rättspraxis och ger ingen vägledning, trots att beslutet är vägledande, hur ett ämne som våldsamma reaktioner som beror på bristande förståelse för svensk rätt skall bildsättas.

Granskningsnämnden för Radio och TV fällde i ett prejudicerande beslut SVT Agenda för att brutit mot kravet på opartiskhet i partiledardebatten som sändes den femte augusti 2022. 

Ämnet integration presenterades med en bild på två brinnande polisbussar och en skylt med texten ”Integrationen”. Samtidigt sades följande av en programledare. 

Efter påskens våldsamma upplopp med nära tvåhundra skadade poliser, brända och kapade polisbilar, vad behöver göras för att det inte ska hända igen? 

Anmälarna var i huvudsak kritiska till den bild som visades i samband med skylten med texten ”Integrationen”. Bildvalet var problematiskt eftersom det felaktigt kopplade samman integration med upplopp.

Granskningsnämnden menaratt debattämnet ”integrationen” presenterades med en bild på brinnande polisbilar och utgick från de så kallade påskupploppen som ägt rum tidigare under året. Nämnden anser att denna bildsättning, i kombination med ämnespresentationen i övrigt, ensidigt utgick från att upplopp skulle vara en direkt följd av bristande integration. På så vis reproducerade SVT en värderande syn på integration som riskerade att uppfattas som ett ställningstagande i en kontroversiell fråga. Inslaget strider därmed mot kravet på opartiskhet. 

Granskningsnämnden var inte eniga i sitt beslut. Journalisten Erik Fichtelius anförde an avvikande mening och menade att programinslaget skulle frias.

Men hur detta prejudicerande beslut skall tolkas framgår inte heller riktigt i beslutets utformning som verkar ha lämnat svensk rättspraxis och mer tillämpar annan rättspraxis. Svensk rättspraxis bygger på att sätta in ett händelseförlopp för att bringa förståelse för ett mer komplext förlopp.

De s.k Påskupploppen, som vid tiden fortfarande var ett dominerande nyhetsämne, var ett resultat av vilken effekt som Rasmus Paludans aktivism i form av att bränna Koranen fick genom att okänt antal religiösa företrädare mer eller mindre explicit manat stora grupper till olika former av manifestationer som sedan tappade kontrollen över utvecklingen. Detta var möjligt då det inom dessa grupper bara finns en låg, eller ingen kunskap eller förståelse för den svenska Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen.

En låg kunskapsnivå som med en sannolikhet gränsande till visshet beror på dålig eller bristfällig integration.

Granskningsnämndens beslut skapar ett tomrum

Något som framstår som stötande, eller i varje fall djupt olyckligt i nämndens beslut är att den bara pekar på att de fäller inslaget och pekar inte på en alternativ bildsättning. Och med nämndens prejudicerande funktion, som skall vara vägledande, skapas i en för Sverige central fråga, värnandet om tryck- och yttrandefrihet, ett tomrum. 

Att kravaller som konsekvens av en låg kunskap eller kännedom om svenska grundlagar, som borde kunnat undvikas med ett större mått av integration och bildningsinsatser av nyanlända, inte får bildsättas med brinnande polisbilar är dock nu uttryckt.

Men nämnden ger ingen vägledning om hur den situation, som var ett exempel på effekter av en bristfällig integration, skall eller får bildsättas i framtiden. N

Nämndens prejudicerande och därmed vägledande beslut är som helhet direkt bristfälligt. 

Beslutet är så bristfälligt att det tvärtom en förmodad föresats från nämndens sida, att minska spänningarna, tvärtom spär på polariseringen eftersom journalister och publicister inte längre kan tillåtas beskriva ett händelseförlopp och dess konsekvenser i bredare termer.

Det är fullt rimligt att i ett beslut som detta, en fällning av SVT, begära av nämnden vägledning hur påskkravallerna med dess orsakssamband skall tillåtas att bildsättas. Någon sådan vägledning eller djupare resonemang lyckas inte nämnden prestera.

Ledarsidorna har sökt bland annat Erik Fichtelius, som anförde en avvikande mening, men han låter meddela att han inte kommenterar beslut i efterhand.

Hur nämnden resonerat på ett djupare principiellt plan i beslutet om en grundlagsfråga kommer därmed förbli okänt för allmänheten.

Missa inte våra fördjupande reportage och extramaterial i våra avslöjanden. Med Plus får du tillgång till alla artiklar, bilder och videoklipp. Glöm inte att med fler prenumeranter kan vi satsa ännu mer på relevant journalistik.