NOTIS: De globala finansmarknaderna omvärderar Sverige

Wall Street by Sue Waters on Flickr

The Economist lyfte den 8 juni de bekymmersamma framtid som väntar den svenska samhällsekonomin. The Economist redogör för de relativt små förändringar som regeringen genomfört, som begränsningen av föräldradagar för nyanlända samt att de som fått avslag på sin asylansökan inte längre är berättigade till kost, logi och dagersättning. The Economist pekar på den stora mängd utrikesfödda som står utanför arbetsmarknaden och att hela välfärdsmodellen är hotad.

Artikeln är sannolikt en mindre katastrof i Rosenbad och i Arvsfurstens palats. Bilden av Sverige förändras nu för lång tid framöver. The Economist räknas som en av de mest respekterade nyhetstidskrifterna i världen. Trots att den är baserad i London är tidningens största marknad USA och Wall Streets investerare.

Det som kan komma som följd av detta är att den internationella kapitalmarknaden börjar intressera sig för svenska kommunobligationer. Flera svenska kommuner lånar inte bara upp pengar genom Kommuninvest utan säljer obligationer på den internationella finansmarknaden. Svenska kommunobligationer har tidigare varit ansedda som mer eller mindre kassaskåpssäkra investeringar med låg risk. Vartefter regeringen sanerar sina åtaganden, som inskränkningarna i föräldraersättningen, rullas ansvaret över på kommunerna som över tid kommer stå inför att höja den kommunala skattesatsen eller dra ner på olika åtaganden. Försörjningsstödet är ett sådant åtagande som kommunerna inte kan dra ner på då det är lagstadgat, däremot är kultursektorn och infrastrukturinvesteringar sådant som inte är reglerat i lag.

Det kan inte uteslutas att kommunernas investeringsförmåga är nästa granskningsobjekt för tidningar som The Economist. Hur, och i vad, de investerar i påverkar i allra högsta grad den internationella finansmarknaden där bolag som Skanska är en internationell aktör. Byggs färre bostäder, eller billigare bostäder med lägre avkastning påverkas börskurser på samma sätt som svenska medicinteknikföretag, som ett exempel, säljer mindre på sin hemmamarknad då den offentliga budgeten måste täcka kostnader för driften de inte kan dra ner på. Med en krympande hemmamarknad följer lägre trovärdighet i exportmarknaderna.

Oavsett hur mycket Utrikesdepartementets politiska ledning försöker arbeta med bilden av Sverige så hinner nu ekonomerna ikapp. Kapitalmarknaden är det minst rasistiska som finns och ser strikt på vilka siffror som Sverige levererar på statlig och kommunal nivå. Den ser bortom religion, etnicitet och kultur. Den bryr sig mindre om komplexa relativistiska identitetspolitiska resonemang än någon annan.

Kapitalmarknaden har ingen politisk färg. Den ser bara till resultat. Den lever på kalkylerad risk men skyr politisk osäkerhet. Nu har The Economist börjat kalkylera den svenska risken. Och följa den politiska osäkerheten.

Hur det kommer påverka utländska investeringar återstår att se men den kommer inte premiera underskott och inte heller vådliga politiska experiment. Sådant straffar sig i form av högre räntor och avrådan att investera i Sverige och svenska företag.

 

Foto: Sue Waters

 

Om författaren

Johan Westerholm
Johan Westerholm
Redaktör och ansvarig utgivare för Ledarsidorna.se. Fd underrättelseofficer med studier i politisk islam. Bott i Stockholm, Madrid, London och Boston men nu landat i Furusund.

Kommentarer

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av det regelverk som Myndigheten för Radio och TV för var tid beslutar om.
Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver i kommentatorsfältet. Dina kommentarer faller under ditt eget ansvar.