Tvångsinlösen av mark kommer inte kunna undvikas med regeringens planer för att utvidga vindkraften samtidigt som ingen politiker har närmat sig hur markägare skall kompenseras ekonomiskt för de värdeminskningar som detta innebär eller hur stora dessa socio-ekonomiska konsekvenser blir. Ledarsidorna kan idag presentera den enda vetenskapligt prövade och godkända studien som finns som behandlar de svenska förutsättningarna.

Som angivet i en tidigare artikel om vindkraftens förutsättningar har Energimyndigheten konstaterat att 98 procent av Sveriges landyta inte är tillgängligt för vindkrafproduktion utan att det uppstår ett flertal målkonflikter. Försvarsmakten, rennäringen, turistnäringen samt andra miljöintressen såsom biotoper och bevarandet av våtmarksbestånd måste skyddas samtidigt som vindkraft inte kan uppföras i direkt anslutning till infrastruktur såsom bostäder, tätorter eller annat.

Relaterat: Den stora vindkraftbluffen

Enligt Energimyndigheten måste samtidigt minst 100 TWh ny el produceras till 2045, vilket innebär att den nuvarande vindkraftsproduktionen måste femfaldigas. Planen är att fördela nya vindkraftparker relativt lika efter geografiska regioners storlek. Av de 100 TWh kommer 80 TWh att produceras på land och 20 TWh till havs. Med en beräknad genomsnittlig turbineffekt på 6 MW kommer cirka en procent av Sveriges landareal att användas till vindkraftparker.

Relaterat: Opinionen svänger om kärnkraften – Vindkraft kan kritiseras

Sedan 2019 har etableringen av nya vindkraftverk och motsvarande parker sjunkit och av den utlovade fördubblingen från 2018 års siffror har endast 25 procent nåtts. Det ställer därmed krav på att öka tempot om målsättningen med 2045 skall nås.

Eftersom endast två procent av landarealen är disponibel för vindkraftanläggningar enligt Energimyndighetens egna analyser och dessa inte enligt grundkraven är jämnt fördelade över landet kommer markexpropiering, det vill säga tvångsinlösen, av mark vara nödvändig om behovet av fossilfri el skall vila på vindkraften som huvudsakligt alternativ. Enerigminister Khashayar Farmanbar (S) menar är den enda framkomliga vägen.

Det finns dock få studier som analyserat de ekonomiska konsekvenserna för markägare kommer drabbas av om regeringen väljer att införa en sådan form av lagstiftning, något som kommer bli direkt nödvändigt om målen skall uppnås. Denna expropriationslagstiftning måste dessutom för att få effekt upphäva den vetorätt som Försvarsmakten, kommuner och regioner samt vissa andra särintressen kan ha.

Vetenskapligt godkänd studie finns om vindkraftens negativa påverkan

Den studie som finns är den som forskarna vid KTH Hans Westlund, professor i urbana studier och Mats Wilhelmsson, professor i finansiell ekonomi publicerat vid MDPI i Basel, Schweiz.  Studien “The Socio-Economic Cost of Wind Turbines: A Swedish Case Study”.

MDPI är den största utgivaren av vetenskapliga artiklar som omfattas av av ”open access” i världen och den femte största utgivaren totalt sett när det gäller vetenskapliga artiklar som är s.k ”peer-reviewed” eller vetenskapligt prövade och har passerat ett vetenskapligt råd för godkännande innan publicering.

Studien i sig ger sannolikt ett av motiven till varför energiminister Khashayar Farmanbar inte gärna ser några vindkraftverk i hans hemkommun Nacka. De privatekonomiska effekterna på att bo nära eller i anslutning till ett vindkraftverk är avsevärda.

Westlund och Wilhelmsson har studerat hur effekterna av 4 337 vindkraftverk slagit på fastighetsvärdena. Dessa vindkraftverk är spridda över hela Sverige, men är flest i kommunerna Piteå, Strömsund, Gotland och Örnsköldsvik. Alla analyserade vindkraftverk är landbaserade och de fastighetsvärden som har mätts ligger inom en två kilometersradie från ett vindkraftverk. Cirka 25 procent av vindkraftverken har en höjd över medelhöjden, vilket innebär att många vindkraftverk är betydligt mindre än genomsnittet. Den slutförda klusteranalysen visar att endast 100 vindkraftsparker har fler än tio vindkraftverk.

Resultaten visar tydligt den negativa kapitalisering av fastigheters värde eller värdeminskning i närhet till vindkraftverk på fastighetsvärden i Sverige. Förhållandet mellan vindkraftverk och fastighetsvärden minskar exponentiellt med avståndet från vindkraftverken. Resultaten visar också att närheten till höga vindkraftverk och närhet till många vindkraftverk (vindkraftsparker) har större påverkan. 

Idag är vindkraftverk med en höjd på mer än 150 meter inte ovanliga och samtidigt projekteras nästa generations vindturbiner med en höjd på 300 meter och där bara rotorbladen är lika långa som Kaknästornet i Stockholm är högt eller 155 meter.

Eftersom Sverige planerar att öka sin vindkraftsproduktion femfaldigt under de närmaste två decennierna och att 80 procent av expansionen måste ske inom de landbaserade kraftverken kommer dessa resultat utan tvekan att få politiska konsekvenser. 

Även om protester mot vindkraftsutbyggnad förblir på lokal nivå, kommer sannolikt expansionen att leda till fler och bättre organiserade protester. Det kan också förväntas att fastighetsägare kommer att kräva ekonomisk kompensation för sänkta fastighetsvärden, även om de ligger utanför den mark som behöver tvångsinlösas för etableringen av vindkraftverken.

Allt detta indikerar behovet av en nationell policy, inte bara för att utvidga vindkraftsproduktionen utan också för att hantera individuella krav på ersättning och lokal oro för den visuella skada som närliggande vindparker utgör.