Fler bottnar och risker med USA:s beslut om uppgradering av turkiska F-16
USA:s regering tog under måndagen beslut om att låta uppgradera det turkiska flygvapnets F-16 plan. Beslutet kan dels ses som ett sätt att tacka Turkiet för hjälpen med att släppa in Finland i Nato. Men det finns även andra bottnar till USA:s vilja att hålla Turkiet på gott humör. Och allt är inte goda nyheter för Sverige.
US State Department, det amerikanska utrikesdepartementet gick i måndags med på att sälja den uppgraderingsprogramvara till stridsflygplanet F-16 som Turkiet under en längre tid försökt förvärva. Det rapporterar nyhetsbyrån Reuters samt de turkiska tidningarna Daily Sabah och Hürriet Daily News.
De 79 uppgraderingssatserna avser den befintliga flottan av amerikanska F-16-stridsflygplan i det turkiska flygvapnet. USA:s utrikesdepartements godkännande av försäljningen kommer ungefär två veckor efter att Turkiet lade ner sina invändningar mot att Finland går med i Nato och lät det turkiska parlamentet ratificera Finlands ansökan.
USA:s kongress har rätt att invända mot utrikesdepartementets beslut inom 15 arbetsdagar för ett slutligt godkännande.
Beslutet skall ses dels i ljuset av dels de sedann tidigare planerade förhandlingarna kring förvärvet av 40 nya F-16 från USA men även konsekvenserna av att Turkiet kom att utestängas från leveranserna av stridsflygplanet F-35. Turkiet kom, trots att man delfinansierat utvecklingen av F-35 med mer än en miljard USD, att stängas ute från programmet efter att ha köpt in det ryska luftvärnssystemet S-400. Turkiet har med andra ord legitima krav på den amerikanska regeringen att bli kompenserade.
Flera amerikanska kongressledamöter motsätter sig dock all försäljning av amerikanska vapensystem till Turkiet innan de godkänner NATO-medlemskap för både Finland och Sverige.
Även om vare sig Turkiet eller USA vill koppla ihop vapenaffärerna med främst den svenska NATO-ansökan går det inte att utesluta att beslutet är USA:s regerings sätt att tacka för det finska medlemskapet i efterhand. Det menar källor till Ledarsidorna på svenska UD samt bedömare i Levanten.
Men det finns även andra skäl till det amerikanska beslutet.
Anti-amerikansk opinion dominerar turkisk debatt
En nyligen genomförd opinionsundersökning om den turkiska opinionen i synen på USA och Ryssland pekar på den absoluta nödvändigheten för USA att vända den negativa opinion som börjat växa sig allt mer permanent och stark.
Undersökningen som genomfördes i december 2022 och citeras av Hoover Institute av det turkiska företaget Gezici Research visade att 72,8 % av de tillfrågade turkiska medborgarna var positivt inställda till goda relationer med Ryssland. Som jämförelse uppfattade nästan 90% USA som ett fientligt sinnat land och hot mot Turkiets självständighet. Den visade även att 62,6 % av de turkiska väljarna anser att Ryssland är ett vänskapligt sinnat land.
Grundaren till Gezici Research, Murat Gezici, menar dock att det sedan det turkiska kuppförsöket 2015 blivit allt svårare att genomföra opinionsundersökningar i Turkiet. Allt färre vill delge sina åsikter menar Gezici som inte någon vidare mening vill besvara frågor på om vilka orsaker som kan ligga bakom denna allt större tystnad från väljare.
På bara några år har svarsfrekvensen vid intervjuer mer än halverats.
Gezici Research tillhör ett av de mindre undersökningsföretagen i Turkiet och arbetar främst åt den politiska oppositionen. Det finns skiftande uppgifter om företagets kapacitet och metoder.
Relaterat: AKP varnar valobservatörer
Det kan inte uteslutas att USA:s beslut var ett sätt att tacka Erdogan och Turkiet för hjälpen med att släppa in Finland i Nato. Men detta beslut behöver inte innebära att det blir lättare för Sverige där en belöning om ytterligare 40 stycken F-16 kan hägra som tack.
Om USA:s kongress nekar export kan Nato:s och USA:s relationer med Turkiet komma att nå nya bottennivåer. En annan direkt effekt blir sannolikt att ett svenskt medlemskap i försvarsalliansen blir allt mer avlägset och att det får allt större konsekvenser för Nato.