EU varnar regelbundet för ökningen av desinformation. Under det kommande valet till Europaparlamentet ökar hotet från Kreml-trogna narrativ. Störst risk löper de länder med lägst försvarsvilja, såsom Frankrike, Italien och Tyskland men även i Sverige finns motsvarande avsändare vars budskap med enkla medel kan kopplas direkt till Kremls agenda.

EU varnar regelbundet för ökningen av desinformation. För närvarande är denna främst ryskinitierade desinformation riktad mot det kommande valet, men även för att fortsätta det narrativ som innebär att väst håller på att falla sönder och för att förstärka oliktänkande i frågor som Ukraina, migration och HBTQ-rättigheter. 

Under onsdagen samlade statsminister Ulf Kristersson (M) det nationella säkerhetsrådet, flera myndighetschefer samt de andra partiledarna till möte för att samtala om risk för otillbörlig påverkan inför EU-valet.

Sverige är inte ett prioriterat mål för desinformationskampanjer inför EU-valet, menade statsministern.

”Vi verkar vara ett potentiellt mål men inte ett prioriterat mål, men det kan snabbt förändras. Därför krävs det också en betydande vaksamhet”, säger han till Sveriges Radio.

I övriga EU är såväl media som politiska företrädare inte bara mer explicita utan det finns tecken på att den ryska desinformationen för närvarande fokuserar på de EU-länder med lägst försvarsvilja. Frankrike, Italien och Tyskland.

Exempel på falska uppgifter som fick fäste i folkmedvetandet var den falska nyheten att det franska inrikesministeriet som hävdade att Frankrike skärpte villkoren för inresa för ukrainare när det förhåller sig tvärtom. För närvarande tillåts flyktingar och migranter från Ukraina bo och arbeta i EU under ett blocköverskridande tillfälligt direktivskydd.

Det sprids även falska uppgifter om en ökning av tuberkulos i Frankrike vilka kan spåras till Kreml-trogna franska källor.

Hotet om att Ryssland använder cyberattacker, propaganda och annan taktik för att påverka opinionen är verkligt och växer, enligt Tysklands inrikesminister.

Det finns en växande oro för att Ryssland ska försöka samla stöd för Kremlvänliga partier som Alternativet för Tyskland (AfD) före omröstningarna enligt Deutsche Welle. Landet har länge varit ett mål för ryska påverkansoperationer. Sedan starten av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 har många av dessa varit inriktade på att underminera stödet till Ukraina.

I Italien utnyttjas missnöjet med den europeiska gemensamma jordbrukspolitiken samt jordbrukarnas olikaa manifestationer som hävstång för spridandet av desinformation.

Mitt i de senaste bondemötena identifierade  den italienska underrättelsetjänsten försök på sociala medier från Kreml-trogna källor att felaktigt koppla de negativa effekterna av den förda politiken till sanktioner mot Ryssland. 

Under den senaste tiden som präglats av protester från italienska bönder, har den italienska underrättelsetjänsten övervakat pro-ryska sociala mediekanaler som försöker främja den ogrundade idén att protesterna är ett resultat av de ekonomiska sanktioner som införts mot Ryssland.

EUvsDisinfo, EU:s initiativ mot desinformation, redan under en lång tid belyst hur bönders protester över hela Europa utnyttjas av Kremls propagandaapparat i ett försök att destabilisera unionen. Syftet är att förstärka uppfattningen om splittring mellan folket och vad Moskva kallar “Brysseleliterna”, som ses som samverkan med Kiev för att förstöra EU:s jordbruksmarknad.

Narrativet om ”Brysseleliter” är som regel en indikation på rysk påverkan i den politiska debatten och fångas oftast upp av rena missnöjesrörelser och politiska partier på ytterkanten eller i isolerade falanger i andra partier. Exempel på det förra är det tyska AfD där EUP-ledamoten Maximilian Krah nu är under utredning för att ha tagit emot ersättning från Ryssland och Kina, exempel på det senare är den finansiering och de lån som Marine Le Pens parti det franska Rassemblement National erhållit från ryska banker.

Lån som, enligt partiet, nu skall ha betalats tillbaka enligt bland annat Le Monde.

Motsvarande narrativ om en ”Brysselelit” förs i Sverige av småpartier som AfS, MOD samt det nystartade valsamverkansinitiativet Folklistan. Inget av dessa svenska initiativ eller partier bör dock nödvändigtvis stå under ryskt inflytande och ledning på samma sätt som i Frankrike respektive Tyskland.

Inte ovanliga politiska initiativ är förslag som i förlängningen slår sönder den europeiska livsmedelsförsörjningen, som till exempel importförbud av köttprodukter från Sydamerika.