Redaktionella systemfel bidrar till des- och misinformation

  • Tisdag 8 jul 2025 2025-07-08
E-post

Även om ledar- och kulturredaktioner av tradition har låga kvalitetskrav på sina artiklar i jämförelse med annat redaktionellt material är systemfelen på Dagens Nyheters ledarredaktion anmärkningsvärda. Systemfel, som visar det sig genom åren även har smittat av sig på nyhetsredaktioner. En bias som bidrar till des- och misinformation i tider av oro i omvärlden och i den svenska samhällskroppen.

Dagens Nyheters ledarsidas krönikör Emma Høen Bustos menar i en signerad ledare att det är seglivad myt att internationellt stöd i allmänhet genomsyras av korruption, och att rika länders bidrag till fattigdomsbekämpning inte gör nytta. Bland annat hänvisar Høen Bustos till en Verian-undersökning som skulle peka på att biståndet skulle kunna öka där förtroendet för biståndet fortfarande högt (Verian 12/2023).

I motsatts till Dagens Nyheters påståenden, som i huvudsak baseras på Verian-undersökningens sammanställning av åsikter och känslor finns ett omfattande faktaunderlag som pekar på ett gott kunskapsläge om omfattande korruption inom utlandsbiståndet.

Forskning visar på stor utbredning av systemhotande korruption

Expertgruppen för biståndsanalys (EBA) menade i en  publicerad oktober 2024 som utvärderat Sidas arbete mot korruption att korruption är ett allvarligt hinder för utveckling. Rapporten fokuserar på evidensbaserade metoder för att bekämpa korruption EBA betonade vikten av preventiva åtgärder och institutionell kapacitetsbyggnad.

Ett antal forsknings- och faktabaserade initiativ styrker det stora inslag av korruption som präglar det internationella biståndskomplexet.

Stolen Asset Recovery (StAR) Initiative

Världsbanken, tillsammans med FN:s kontor för narkotikakontroll och brottsbekämpning (UNODC), driver StAR-initiativet, lanserat 2007, för att återställa stulna tillgångar. En publikation från StAR 2011 uppskattar att 20–40 miljarder dollar stjäls årligen från låg- och medelinkomstländer och göms undan utomlands, vilket motsvarar 20–40 % av det totala biståndsflödet till dessa länder.

Oxfams rapport “Climate Finance Unchecked” (2025)

En rapport från Oxfam, publicerad 2025, granskade Världsbankens klimatfinansiering mellan 2017 och 2023 och fann att 24–41 miljarder dollar av dessa medel är ospårbara på grund av bristfällig bokföring. Rapporten pekar på att faktiska utgifter ofta avviker med 26–43 % från budgeterade belopp, vilket skapar ett “svart hål” i transparensen och ökar risken för korruption eller missbruk. Detta är en av de mest konkreta kvantifieringarna av potentiella problem inom Världsbankens finansiering, även om den inte direkt bekräftar korruption utan snarare pekar på brister i redovisning.

Världsbankens Governance and Anticorruption (GAC) Strategy

Världsbankens GAC-strategi, som implementerades för att stärka institutioner och minska korruption, innehåller inte direkta kvantifieringar av korruptionens omfattning inom biståndet. Istället fokuserar den på preventiva åtgärder som revisioner, transparens i upphandlingar och kapacitetsbyggande i mottagarländer. Rapporten betonar att korruption är ett stort hinder för utveckling, men undviker specifika siffror på grund av mätningens komplexitet.

Systemfel på Dagens Nyheters redaktioner

Systemfelet på Dagens Nyheter, som blivit tydligt efter chefredaktören Peter Wolodarskis införande av “agendasättande journalistik” bör bedömas som en form av publicistisk bias.

Dagens Nyheters agendasättande journalistik kan definieras som en medveten strategi att lyfta fram och forma samhällsdebatten kring utvalda frågor, ofta med en liberal värdegrund som grund. Medan Dagens Nyheter ser detta som ett sätt att bidra till samhällsutveckling, har det också väckt kritik för att riskera saklighet och trovärdighet, särskilt när faktagranskningen brister.

Begreppet är därmed dubbeltydigt: det kan ses som både en ambition att driva viktiga frågor och en risk för att journalistiken blir styrd av ideologiska motiv och exemplen flera.

Den 3 juni 2014 publicerade Dagens Nyheter på ledarplats en artikel skriven av Golnaz Hashemzadeh Bonde, med titeln En pratglad brandman från Boden. I krönikan beskriver Golnaz Hashemzadeh Bonde ett möte under en flygresa till New York där hon påstås ha suttit bredvid en brandman från Boden, kallad “Thomas”. Denne man, beskriven som trebarnsfar och pratglad, ska ha uttryckt rasistiska åsikter utan att bli tillfrågad. Enligt krönikan sa han bland annat:

  • “Sånadär Muhammeds vill vi inte ha på gatorna. De kan ju spränga en bomb närsomhelst. Nä, bort ska de.”
  • Han påstod att invandrare i Boden bodde i samma hyreshus för att “hålla koll” på dem och att de levde på skattepengar utan att arbeta.
  • Han berättade vidare att en person vid namn “Muhammed” började på brandstationen i Boden, men att han och hans kollegor gjorde livet surt för denne tills han slutade.

Krönikan framställde brandmannen som representativ för främlingsfientliga attityder vid brandstationen i Boden. Fem år senare, 2019 nominerades Golnaz Hashemzadeh Bonde till Sveriges Radios Novellpris.

Dagens Nyheter vitsordade i efterhand felakigheterna i artikeln, som redan då hade fått stor spridning, till men för brandmännen i Boden genom ledarredaktionens Johannes Åman.

Dagens Nyheter har raderat det inlägg med rättelser som räddningschefen i Boden, Bengt Nilsson, fick publicerad. Varför detta raderades svarar inte ledarredaktionens chef Amanda Sokolnicki på trots en direkt fråga i en pågående mailväxling.

Ett annat exempel på Dagens Nyheters publicistiska kultur och tradition är rapporteringen om Urban Ahlin, S. I en längre reportageserie i nyhetsformat kritiserades Ahlin för sin ledarstil samt anklagades av journalisterna Emma Bouvin och Josefine Sköld för att ha gjort sig skyldig till sexuella trakasserier.

Dagens Nyheter klandrades av Pressens opinionsnämnd för att utan belägg ha uttalat påståenden som kunde uppfattas som att förre talmannen Urban Ahlin (S)sextrakasserat flera kvinnor under många år, samt för att ha kallat Ahlin ”svin” i en ledare. Påståendena om sexuella trakasserier saknade belägg menar PON i sitt fällande beslut.

Ett tredje exempel på Dagens Nyheters publicistik är Sandvikenrapporten, beställd av Sandvikens kommun och utförd av revisionsbyrån PwC 2014. Rapporten hävdade att kommunen tjänade 511 miljoner kronor årligen på utrikesfödda invånare.

Dagens Nyheter publicerade en artikel skriven av journalisten Ossi Carp i maj 2014 som okritiskt rapporterade detta, vilket fick stor spridning. Rapporten kritiserades hårt för felaktiga beräkningar, bland annat av nationalekonomen Tino Sanandaji. Lokala medier rapporterade kritiken tidigt, men DN dröjde till 2018 med en uppföljning där de medgav brister i rapporteringen och att artikeln borde ha ifrågasatts.

Kritiker såg detta som ett exempel på ideologiskt driven journalistik, och rapporten beskrevs senare som ett “fantasiscenario” av lokala politiker. Fyra år senare erkände chefredaktören Peter Wolodarski misstaget men avpublicerade inte artikeln

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se