Kinas dolda krig: En strategisk utmaning för Europa

Chinese military soldier standing proud in front of flag, feeling pride in serving country. Communist red army officer in command control room standing isolated over China flag background
  • Måndag 21 jul 2025 2025-07-21
E-post

I en tidigare analys beskrev Edward Nordén, säkerhetspolitisk talesperson för Medborgerlig Samling, Kinas växande hot mot västvärlden. Kinas krig mot väst är redan igång, dolt i skuggorna av subtila strategier. Frågan är inte om vi vill delta, utan huruvida vi inser att vi redan är en del av konflikten menar Nordén i en uppföljande artikel.

Kinas strategiska metoder har sina rötter i Sun Tzus Krigets konst  och moderna doktriner som Three Warfares. Genom cyberattacker, desinformation och ekonomiskt beroende underminerar Kina subtilt Europas suveränitet. För att möta detta dolda hot krävs ett paradigmskifte i säkerhetspolitiken, där ökad medvetenhet och skydd av västliga narrativ blir avgörande.

Relaterat: Kina – ett växande hot mot västvärlden

I väst associeras krig ofta med stridsvagnar, soldater och territoriella erövringar. I kinesisk strategisk tradition – från Sun Tzus Krigets konst (500 f.Kr.) till modern militärdoktrin – är krig istället en kamp om psykologi, perception och maktstrukturer. Denna filosofi, som betonar att besegra fienden utan strid genom manipulation och vilseledning, genomsyrar Kinas moderna strategier.

Den inflytelserika skriften Unrestricted Warfare (1999) av överstarna Qiao Liang och Wang Xiangsui förstärker detta synsätt. Skriften framhåller att framtidens konflikter utkämpas med data, ekonomi, juridik och medieflöden. Verktyg lika effektiva som traditionella vapen. Från antika texter till dagens cybernätverk löper en röd tråd: Kinas sätt att förstå och bedriva konflikt skiljer sig radikalt från västvärldens.

Kinas krigföring förs i det fördolda. Genom cyberattacker, desinformation, teknologiskt beroende och strategiska investeringar skapas inflytande utan öppen konfrontation.

Relaterat: Sverige vid ett vägskäl – Partner till USA eller lågt värderad nyttig idiot till Kina

Exportkrediter, akademiska samarbeten och sociala medieplattformar blir i denna logik verktyg och vapen för att kontrollera och påverka. Centralt i denna strategi är Folkets befrielsearmés (PLA) doktrin Three Warfares, en form av total krigföring i fredstid:

  • Opinionsbaserad krigföring: Forma globala narrativ till Pekings fördel.
  • Psykologisk krigföring: Demoralisera och splittra motståndare genom propaganda och påtryckningar.
  • Juridisk krigföring (lawfare): Utnyttja internationell rätt för att neutralisera kritik och begränsa motstånd.

Dessa metoder används systematiskt mot EU och dess medlemsländer. Kinesiska företag som Huawei har integrerats i kritisk infrastruktur, diplomater driver påverkan via sociala medier och akademiska samarbeten används för att extrahera teknologisk kunskap. Ett konkret exempel är fallet med en rådgivare i Europaparlamentet, anklagad för spionage för kinesisk underrättelsetjänst. Hotet är inte hypotetiskt – det är redan här.

Relaterat: Agroterrorism – det underskattade säkerhetshotet

Det största hotet från Kina är inte alltid dess militära upprustning, utan att Europa fortsatt betraktar säkerhet som enbart en militär fråga. Kinesisk strategi bygger på påverkan snarare än konfrontation, på beroende snarare än direkta segrar. Genom att reducera säkerhet till försvarsbudgetar och militärövningar riskerar Europa att missa de strukturer Kina bygger upp: teknologiskt beroende, kontroll över narrativ och infiltration av institutioner.

Kina utnyttjar Europas sårbarheter med precision. Energioberoende, instabila leveranskedjor, migrationsrelaterade spänningar och politisk splittring är svagheter som Kina riktar in sig på. Genom att försvaga relationen mellan Europa och USA förstärks denna bräcklighet. Som Sun Tzu uttryckte det: ”Slå fienden där han är svag. Undvik att slå där han är stark.” Kina har identifierat Europas inre svagheter och agerar därefter.

Att möta Kinas dolda krig kräver först och främst medvetenhet. Europa måste inse att konflikten redan pågår, utan formell krigsförklaring. Konkreta åtgärder är nödvändiga, såsom att stärka cybersäkerhet, granska utländska investeringar i kritisk infrastruktur och skydda akademiska institutioner från otillbörlig påverkan.

Men lika viktigt är att Europa återtar kontrollen över sitt eget narrativ. Länder splittrade av interna konflikter eller utan en tydlig förståelse av sin identitet och historia blir lätta måltavlor. Kinas fokus på att destabilisera väst genom propaganda och påverkan är ingen slump – det är en strategi för att undergräva vår förmåga att försvara oss.

Kinas krig mot väst är redan igång, dolt i skuggorna av subtila strategier. Frågan är inte om vi vill delta, utan om vi inser att vi redan är en del av konflikten. 

Är Europa redo att försvara sin suveränitet med mer än konventionella medel? 

Vill väst försvara sin världsordning – eller lämna över den? Svaret kräver både mod och en ny förståelse av vad säkerhet innebär i en tid av osynliga slagfält.

Edward Nordén

Säkerhetspolitisk talesperson, Medborgerlig Samling

Edward Nordén. Foto: Privat

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se