Dras snaran åt för Hamas?

Den pro-palestinska rörelsen, som inkluderar och stödjer Hamas, får allt svårare att mobilisera stöd i grannländerna. Utan stöd i regionen och med ett allt mer otåligt USA kan innebära ett snabbt slut på konflikten som inleddes med Hamas terrorangrepp på staten Israel den 7 oktober 2023.
USA:s president Donald Trump har tidigare låtit optimistisk till möjligheterna att nå en vapenvila i konflikten mellan staten Israel och terrororganisationen Hamas, men när han på fredagen mötte pressen utanför Vita huset lät det annorlunda.
– Hamas ville verkligen inte få till en uppgörelse. Jag tror att de vill dö. Det är väldigt dåligt, säger han om Hamas enligt flera medier.
Trump kom även med en uppmaning till Israel, skriver CNN.
– Till slut hamnar man i ett läge där man måste avsluta jobbet, menade Trump.
Om uttalandet ska tolkas som att förhandlingarna verkligen brutit samman helt, eller om det är taktik av Trump för att få Hamas att ge med sig är oklart, skriver CNN.
Relaterat: Israel tar en kula för Europa
För även om den propalestinska rörelsen och Hamas vinner framgångar i Europa i allmänhet och Frankrike i synnerhet efter Frankrikes president Emmanuel Macrons aviserade erkännande av en palestinsk stat så har vinden definitivt vänt mot denna rörelse i Israels och de palestinska områdenas grannar.
Relaterat: Sjunkande stöd för terrororganisationer i konflikten Israel – Palestina
Grannländerna isolerar den pro-palestinska rörelsen
Egyptiska myndigheter, inklusive polis och säkerhetsstyrkor, har sedan i juni vidtagit åtgärder mot pro-palestinska aktivister som planerade att delta i en “Global March to Gaza” – en aktion för att bryta blockaden mot Gaza och visa solidaritet med palestinierna.
Dessa aktivister har i vissa sammanhang beskrivits som sympatisörer med Hamas eftersom marschen setts som stödjande för Gazas invånare under Hamas styre. Egypten betraktar Hamas som en gren av det förbjudna Muslimska brödraskapet. Åtgärderna har inkluderat gripanden, deportationer, konfiskering av pass och i vissa fall våldsamma ingripanden, som att kasta in dem i bussar för transport till flygplatser.
Exempelvis rapporterades det i juni 2025 att över 200 utländska aktivister greps vid Kairos flygplats eller på hotell, med många deporterade innan de kunde nå Rafah-övergången till Gaza. Detta inkluderade fall av misshandel och tvångsdeportationer, enligt organisatörerna och oberoende medier som Reuters men även det statskontrollerade och propalestinska mediehuset Al Jazeera. Al Jazeera har i en svensk kontext varit en del av hybridkrigföringen mot Sverige med desinformationskampanjer riktade mot den svenska socialtjänsten.
Amnesty International har kritiserat Egypten för att gripa personer enbart för att uttrycka solidaritet med Gaza, och krävt deras frigivning.
Flera rapporter från den 24–25 juli 2025 vittnar om ett hårdare klimat mot pro-palestinska yttringar även i grannlandet Jordanien. Jordanska säkerhetstjänster, inklusive underrättelsetjänsten, har gripit den unga aktivisten och influensen Ayman Aballi (även stavat Abli eller Ably i vissa källor) efter att han publicerat videor där han kritiserade den jordanska regeringens passivitet gentemot situationen i Gaza. Aballi uppmanade till aktion mot Israels belägring och uppmärksammade hungersnöden i området.
Han har nu ställts inför den statliga säkerhetsdomstolen, och gripandet ses som en del av en bredare kampanj mot pro-palestinska aktivister i Jordanien, där hundratals har gripits eller förhörts för solidaritetsyttringar med Gaza sedan oktober 2023.
Mänskliga rättighetsorganisationer som Arab Organisation for Human Rights UK (AOHR UK) har kritiserat gripandet som ett exempel på minskad yttrandefrihet i landet.
Ayman Aballis inflytande i den arabiska debatten är främst inom sociala medier och pro-palestinska kretsar, snarare än en etablerad opinionsbildare på nationell eller regional nivå. Han beskrivs i första hand som en “influencer” och “content creator” som använder plattformar som Instagram och X för att adressera den yngre delen av befolkningen och diskutera Gazas lidande, kritisera arabiska regeringars brist på handling och uppmana till solidaritet.
Hans videor har fått spridning i arabiska online-communities, och gripandet har uppmärksammats av medier som Middle East Eye och Quds News Network, vilket indikerar ett visst inflytande inom Gaza-solidaritetsrörelsen.
Den pro-palestinska rörelsen, som inkluderar Hamas, får allt svårare att mobilisera stöd i grannländerna. Detta innebär att USA:s trytande tålamod med Hamas och allt mer öppet kommunicerade uppmaning till Israel att ”avsluta jobbet” pekar på att snaran nu stryps åt.
Utan stöd i regionen och ett allt mer otåligt USA kan innebära ett snabbt slut på konflikten som inleddes med Hamas terrorangrepp på staten Israel den 7 oktober 2023.
I Sverige är dock stödet intakt för den svenska pro-palestinska rörelsen samt de palestinska araber som sökt sig undan den militära konflikten och som fått asyl i Sverige.
Relaterat: Därför är Iran huvudrollsinnehavare i konflikten med Israel