AI – Som du ropar får du svar

Artificiell Intelligens. Free image from Pixabay.
  • Måndag 31 mar 2025 2025-03-31
E-post

Artificiell Intelligens, AI, börjar ta allt mer plats i vardagen för många yrkesgrupper samt i debatten. En debatt som präglas av lika mycket okunskap som rädsla inför det nya och okända. Flera grupper tar nu de första stapplande stegen. Vissa med mindre lyckade resultat eftersom den första generationens användbara AI egentligen främst blir speglar av användarna själva.

Allt fler verkar tro att AI kan tänka självständigt och har en egen intelligens. Det påverkar inte bara debatten, utan även policyutvecklingen och internationell lagstiftning. Men ju mer vi lägger över ansvaret och litar på AI, desto sämre blir vi på att tänka, skriver Johan Eddebo, docent vid Uppsala universitet i en artikel på DN Debatt.

Edebo ser en fara i att lägga över ansvaret för merparten av vårt vetenskapliga och kulturella utvecklingsarbete på AI-tekniken, och när den förslappande tilliten till teknologin gör att de flesta knappt kan sätta ihop ett rationellt argument utan att ”fråga chat GPT”. Vem kan då bedöma ifall den allmänna utvecklingen ens är önskvärd frågar sig Edebo.

Och frågan i ett vidare perspektiv är om svaren ens är rättvisande.

Sedan riksmötets öppnande den 10 september har nämligen socialdemokraten Olle Thorell skrivit över 180 skriftliga frågor till Sveriges ministrar, någonting Altinget var först med att rapportera om. Det innebär i genomsnitt 18 frågor i veckan, frågor som ministrarna måste svara på.

Thorell har använt sig av AI för att kunna generera alla dessa frågor. Något som annars hade varit svårt att uppnå. Thorell har fått kritik för sitt sätt att mätta systemet då varje statsråd är skyldig att besvara frågorna skriftligt. Kritiken har även framförts internt i partiets riksdagsgrupp.

Thorell gör nu sin sista mandatperiod i riksdagen, ett besked som kom efter att Altinget kunnat avslöja hans tillvägagångssätt. 

Thorell menar att AI är ett sätt att få ett bättre underlag för sina frågor som han menar, med hänvisning till AI, då blir faktabaserade. Nedan ett sådant exempel.

Hade Thorell istället för att ställa frågan om vem som stängde av kärnkraften bett sin AI beskriva de politiska processerna som ledde fram till den förtida stängningen av reaktorerna i Ringhals hade svaret blivit mer rättvisande. Och inte minst annorlunda.

Men kompetensen kring dagens AI är låg. AI är idag i sin första generation och dagens verktyg blir speglar av dess användare. Som exemplet ovan tar inte Thorells AI in bakgrunden till varför E.ON och Vattenfall fattade beslut om nedläggning utan ger Thorell det svar han vill ha eller önskar. AI ljuger sällan, men blir bara en spegel av sin användare och hans eller hennes behov. Behov AI:n lärt sig att känna in.

Ett av Thorells tydligaste exempel var när han i en skriftlig fråga påstod att en fråga påstod att Indonesien förbjudit samkönade relationer, någonting som inte stämmer visar Dagens Nyheters granskning.

I Thorells fall blir hans AI en spegel av hans egna uppfattningar och fördomar med andra ord. AI:n lär sig när han blir nöjd med ett svar, sparar denna kunskap och omsätter den erfarenheten inför nästa fråga.

Som du ropar får du svar

AI kräver omdöme. Och inte minst träning. Träning av användarens AI-konto och träning av användaren. Det ligger i dagens artificiella intelligens natur att vara till lags och kamma frågeställaren medhårs. En AI som ifrågasätter och kommer med nya perspektiv måste uppfostras till det av sin användare. Något som tar tid. Och som de olika AI-applikationerna är mer eller mindre lämpade för. Alla har sin profil.

En ovan användare, som inte är observant på denna form av begränsning eller “personlighetsdrag” hos AI:n, kan likt Burell hamna i ett läge där hans AI bara blir en spegel av honom själv. Med alla de fel, fördomar och brister som han själv dresserar sin AI till att bli.

Omvänt blir AI ett kraftfullt verktyg i händerna på tränade analytiker som Jens Nylander. Hans AI klarar av att gå igenom 100 000-tals dokument, extrahera en viss typ av information, strukturera denna och göra kvalificerade analyser. Nylanders AI är även den en spegel av användaren.

När argumentet kommer i debatten att “Du får fråga AI” får därmed en motfråga: Ska jag fråga den AI som är tränad av Olle Thorell eller den som är dresserad av Jens Nylander? Jag kommer få olika svar baserat på vilken AI jag använder och hur jag ställer mina frågor.

Första generationens användbara AI är därmed inte så användbar i generella termer som debatten vill få oss att tro. AI:n har möjligtvis kapacitet att vara allvetande men är det inte i sin ursprungliga konfiguration. Den dresseras av sin användare. Inte öppet, men över tid så känner den in vilka svar som dressören vill ha.

Det finns de som fasar för AI. I varje fall de som fasar för AI som maktfaktor men den makt den utvecklar ligger i just dressörens händer. För de som fruktar kunskap och sakliga analyser är en AI i Jens Nylanders form och resultat av hans träning naturligtvis ett hot. 

På samma sätt som det finns de som fasar om Olle Thorell tränade AI skulle ligga till grund för ett ett framtida samhällsbygge.

AI är med andra ord vad vi själva gör den till. Som vi ropar får vi svar.  Och rätt använt kommer AI kunna göra oss till bättre och klokare versioner av oss själva. Fel använt så kommer det bli som de exempel som Olle Burell presenterat som del av sitt riksdagsarbete. Med faktafel och fördomar.

Med allt vad det kommer innebära för samhällsutvecklingen.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se