År 2007 presenterades den utredning som skulle föreslå samhällsåtgärderna för att minska effekterna av klimatförändringarna på samhällets infrastruktur. Arton år och fyra statsministrar senare är resultatet på samhällets beredskapsanpassning och höjning bedrövlig. Inga större framsteg har gjorts och inget tyder heller på att detta kommer ske på den här sidan tidshorisonten.

En granskning från Dagens Nyheter visar att regeringen monterat ner en stor del av det arbete som ska förebygga skador i ett förändrat klimat. Länsstyrelserna har tappat två tredjedelar av de tjänster som arbetat med förebyggande klimatarbete sedan 2023. Det klimatförebyggande arbetet håller idag inte jämna steg med utvecklingen av klimatförändringarna som nu blir uppenbara från söder till norr. 

Kraftiga skyfall mättar kapaciteten i många dagvattensystem där Gävle varit hårt drabbat. Ras av lera och andra jordmassor har uppstått som effekt av samma intensiva skyfall. Vägar och järnvägsvallar har spolats bort samtidigt som långa perioder av torka lett till en dramatiskt ökad brandrisk.

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) menar att länsstyrelsernas klimatarbete är högprioriterat och ska genomföras. Ministern mer eller mindre läxar upp länsstyrelserna – hon anser att de har prioriterat fel och meddelar att hon nu ska se över situationen.

– Man ska uppfylla uppdragen och det finns en finansiering som inte är öronmärkt, menar Pourmokhtari i ett uttalande.

Även om oppositionen nu kan ta detta som intäkt att regeringen inte uppfyller kraven på klimatarbete faller ansvaret tungt på samtliga riksdagspartier och regeringar sedan 2007.

Fyra misslyckade statsministrar

Under regeringen Reinfeldts första mandatperiod, 2007, presenterade Bengt Holgersson den stora Klimatkonsekvensutredningen,  den svenska statliga utredningen SOU 2007:60, “Sverige inför klimatförändringarna – hot och möjligheter“. 

Utredningen, ledd av Holgersson, kartlade samhällets sårbarhet för klimatförändringar, bedömde framtida kostnader och föreslog åtgärder för att minska sårbarheten. Den belyste också att klimatförändringar kommer att ge hälsoeffekter, till exempel genom ökad risk för värmeböljor med därtill hörande skogsbränder och sänkta grundvattennivåer.

Redan några år senare kom de första tecknen på att Holgerssons framtidsprognos skulle slå in med kuslig precision. Skogsbränderna i Västmanland fick ett dramatiskt händelseförlopp samtidigt som det visade sig att regeringen Reinfeldt monterat ner hela den svenska helikopterflottan som hade kunnat bidra till släckningsarbetet. På kommunal nivå kom deltidsbrandmännens villkor försämras så pass mycket att flera sade upp sig i vredesmod med sänkt katastrofberedskap som följd.

De senaste årens ras och rapporter om underminerade vägar och järnvägar ett kvitto på detsamma som förstärks av att allt fler överbelastade reningsverk inte längre klarar av volymen av vatten som måste renas.

Holgersson fick även i uppdrag att försöka förhandla fram lösningar om finansieringen men gick bet. Trots att samtliga parter var eniga om att ansvaret för att klimatsäkra det svenska samhället låg främst på den kommunala och regionala nivån.

Den alarmism som idag präglar främst SVT och DN:s återgivning av bristerna i beredskapen saknar med andra ord i att beskriva var ansvaret för dagens situation ligger. Ansvaret för att ingenting har hänt är i allra högsta grad delat mellan fyra statsministrar; Fredrik Reinfeldt (M), Stefan Löfven (S), Magdalena Andersson (S) och Ulf Kristersson (M).

Ingen av dessa regeringar har sedan utredningen presenterades för 18 år sedan fångat upp den checklista som Bengt Holgersson presenterade på uppdrag av statsminister Göran Persson (S). Samtliga fyra statsministrar efter honom har antingen misslyckats eller struntat i det.

I bästa fall, eller värsta fall, har dessa regeringars handlingskraft begränsat sig till åsiktsposering, storskaliga satsningar på misslyckade industriprojet som Northvolt och Stegra samt införande av plastpåseskatt.

Och inte heller någon region eller någon kommun har i någon större omfattning åtgärdat det som utredaren menade låg på den regionala eller kommunala nivån att ansvara för.