Den turkiska brottsbalken har kommit att bli aktuell i den svenska debatten. Inte bara i relation till den svenska ansökan till försvarsalliansen Nato utan även eftersom den blivande ledaren för Centerpartiett, Muharrem Demirok, uppbär dubbelt medborgarskap med Turkiet. Den turkiska brottsbalken är inte bara Europas utan även Nato:s mest repressiva som bland annat förbjuder förolämpningar mot presidenten.

President Recep Tayyip Erdoğans parti AKP har styrt Turkiet sedan 2002. Efter att först ha godkänt några liberaliseringsreformer visade AKP-regeringen ett växande förakt för politiska rättigheter och medborgerliga friheter och har sedan 2016 bedrivit ett omfattande tillslag mot kritiker och motståndare. Konstitutionella förändringar under 2017 koncentrerade makten i händerna på presidenten och tog bort viktiga kontroll- och balansmekanismer. 

I samband med kuppförsöket 2016 tilltog genomförandet av repressiv lagstiftning. 

Med utrensningen samt i vissa fall fängslandet av 4 560 domare och åklagare under perioden 2016-2017 bröts i praktiken rättsstatsprincipen och det turkiska rättsväsendet har idag omvandlats till ett verktyg för regeringen. Inte sällan används det straffrättsliga systemet för att straffa sina kritiker och motståndare anklagade för terrorism, eller det vidare ”hota Turkiets sammanhållning och enighet”. 

Freedom House klassar Turkiet som ”not free”, eller inte fritt i sin senaste skattning av landet. Exempel som anförs är bland annat hanteringen av oppositionen och de turkiska medielagarna. Det kurdiska partiet HDP står inför att tvångsupplösas, eller förbjudas, efter att ha erkänt det armeniska folkmordet och kan därmed anklagas för förräderi. 

Den turkiske chefsåklagaren menar även att HDP aldrig fördömt PKK:s terrordåd samt har noterat att HDP:s provinsgrenar länge har tjänat på att rekrytera terrorister till PKK och YPG. Målet ligger idag i Turkiets högsta domstol där det kommer avgöras under 2023. 

PKK, och dess associerade rörelser eller organisationer driver idag intensivt opinionsarbete mot president Erdogan i bland annat Sverige. Bland annat hängdes en docka föreställande president Erdogan upp och ned i en stolpe utanför Stockholms stadshus under torsdagen rapporterade bland annat Aftonbladet. Den svenska organisationen “Rojavakomiteerna” tog på sig ansvaret. Detta tilltag fördömdes av utrikesminister Tobias Billström (M). I kommentaren från UD skriver Billström:

”Regeringen värnar en öppen debatt om de politiska vägvalen men tar starkt avstånd från hot och hat mot politiska företrädare. Att porträttera en folkvald president som avrättad utanför Stadshuset är avskyvärt”.

Relaterat: PKK, Turkiet och Sverige i propagandakriget

Kränkningsbrott prioriterade i turkiskt rättsväsende

I den turkiska brottsbalken finns en omfattande lagstiftning mot kränkningar av olika slag. Inte bara staten är skyddad mot kränkningar av olika slag utan även olika ämbeten. 

Att förolämpa presidenten omfattas av en särskild lagstiftning, artikel 299 i den turkiska brottsbalken, och ger ett högre straff än andra förolämpningar. Att förolämpa presidenten ger ett straff mellan ett och fyraårs fängelse.  Om brottet begås offentligt höjs straffet som ska dömas ut med en sjättedel. Inledande av åtal för sådant brott tas efter beslut av justitieministern.

Tiotusentals har åtalats och dömts för brottet att ha förolämpat Turkiets nuvarande president, Recep Tayyip Erdogan, under de sju åren sedan han gick från att vara premiärminister till president. 

Under 2020 inleddes 31 297 utredningar i samband med åtalet, 7 790 ärenden gick till åtal och 3 325 resulterade i fällande domar, enligt uppgifter från det turkiska justitieministeriet. 

Dessa siffror var något lägre än föregående år. Sedan 2014, året då Erdoğan blev president, har 160 169 utredningar inletts för att ha förolämpat presidenten, 35 507 gick till åtal och resulterade i 12 881 fällande domar. Dessa siffror visar att det finns en utökad praxis med att rättsfall för påstådd förolämpning mot presidenten inleds mot akademiker, journalister, skribenter, användare av sociala medier och andra medlemmar av allmänheten, vilket kan komma att resultera i fängelsestraff av olika längd, villkorliga domar eller böter.

Inga svar från Centerpartiet

Muharrem Demirok, Centerpartiets blivande partiledare har dubbelt medborgarskap i Turkiet vilket Ledarsidorna kunde rapportera om under gårdagen. Demirok har de senaste svenska valen fått tillstånd att bedriva valkampanjer i Turkiet vilket vittnar om en positiv relation med staten. 

Relaterat: Vem är Muharrem Demirok? En fråga med flera svar

Andra turkiska medborgare i diasporan undviker idag att resa till sitt forna hemland av lätt insedda skäl. De har inte kunnat få motsvarande tillstånd att driva opiniion eller riskerar långa fängelsestraff efter att ha kritiserat staten eller presidenten i olika former.

Ledarsidorna ställde under gårdagen frågor till Muharrem Demirok via Centerpartiets presstjänst om hur han förhåller sig till den svenska Nato-ansökan, den turkiska brottsbalken, behandlingen av turkiska nationella minoriteter samt de turkiska medielagarna. Frågorna ställdes dels via direkt mail men uppmärksammades även på Twitter.

Vare sig Centerpartiet eller Muharrem Demirok har återkommit.

Relaterat: Så kan Sveriges relation till Turkiet lättas upp i Nacka tingsrätt