Sverige upplever för närvarande en massiv desinformation som har sin rot i olika aktörer. Statliga och mellanfolkliga organisationer. Men företeelsen är inte ny. Och avsändarna är inte okända. Inte deras tillvägagångssätt heller skriver Edward Nordén.

”Vad Sovjet syftar på med ideologisk subversion? Ideologisk subversion är en process. En helt öppen och legitim process. Du kan se den med dina egna ögon. Allt amerikaner behöver göra är att dra ur sina bananer ur öronen, öppna ögonen så ser de. 

Det finns inget mysterium. Det har inget med spionage att göra. Det har inget med Hollywoods bild av KGB eller James Bond att göra. I verkligheten ligger KGB:s huvudtyngdpunkt inte alls på underrättelseområdet. Spionage är en liten del av KGBs verksamhet. 

Den stora delen ligger på den långsamma process som vi kallar för ideologisk subversion eller aktiva åtgärder, eller psykologisk krigföring. Vad det i grund och botten innebär är att vi försöker ändra verklighetsuppfattningen hos varje amerikan. 

I en sådan utsträckning att ingen – trots ett överflöd av information – kan dra förnuftiga slutsatser i intresse av att försvara sig själva, sin familj, sitt samhälle och sitt land.”

Detta sade den avhoppade KGB-agenten Yuri Bezmenov (1939-1993) när han medverkade I dokumentären Soviet subversion of the free press – a conversation with Yuri Bezmenov. Året är 1983.

Bezmenov var i grunden en konservativ ryss i grunden som hävdade att en återgång till obeveklig religiös tro, ideologisk självkontroll och grundmurad moral var den bästa motkraften.  När han dog 1993 utan större uppståndelse hade hans goda råd snarare hade fört tankarna till en alarmistisk, ibland homofob och otidsenlig konservatism. En återkommande kommentar är att han, ironiskt nog, undergrävde sig själv.

Men med debatter i USA om rysk påverkan, polarisering och fake news har Yuri Bezmenovs intervjuer och resonemang upplevt en renässans. Främst genom Youtube.

Alldeles oavsett hur man ser på Bezmenovs person och trovärdighet ger hans resonemang en inblick i hur utländsk påverkan för att så split, polarisera och aktivt delta i att styra upprörda politiska rörelsers framfart kan te sig.

Utländska påverkansoperationer med avsikt att försvaga finns där konflikter kan skapas. Där infrastruktur kan försvagas. Där misstro kan förstärkas och tillit förstöras.

Utländsk påverkan influerar och stöttar olika grupper i Sverige också. Ingen seriös bedömare tvivlar på det.

Bezmenov försökte efter hans avhopp 1969 och under resterande livstid varna för Sovjetiska påverkansoperationer i Väst. Hans utgångspunkt var Sovjetunionens dåvarande strategi för ideologisk subversion. En strategi som i allra högsta grad överlevt inte bara Murens fall 1989 utan även Sovjetunionens upplösning.

Subversion och splittring

Subversion betyder att omstörta. En annan synonym som är passande är att vända något upp och ned. Värderingar, principer, system, traditioner och sociala normer förändras så snabbt och på ett så bakvänt sätt att ett samhälle inte förmår hålla ihop.

Ideologisk subversion innebär en hjärntvättsprocess över tid med avsikten att underminera samhällen i andra länder.

Enligt Yuri Bezmenov hade den här processen pågått i USA sedan 1960-talet och upptog 85% av KGBs resurser. Resten var traditionellt spionage.

Propaganda, desinformation och påverkan för att skapa en situation där institutioner påverkas, tillit eroderar och mottaglighet för propaganda leder till konflikter. Konflikter som försvagar. Försvagade stater som blir försvagade fiender. 

Bezmenov delar upp processen med ideologisk subversion i fyra steg:

Den första är demoralisering. En process där Sovjet försökte påverka enskilda journalister, stora medier och institutioner. Lärare på universitet och de som utbildar nästa generation som likt journalister ställer sig välvilliga till influenser från kommunismen.

Demoraliseringen beskrivs på otaliga vis där syftet är allt från att få amerikaner att misstro politiker, polisen och rättsväsendet till att äta sämre mat, skilja sig oftare och lämna religionen bakom sig. 

Ett visst mått av rysk konservatism kan sägas ligga till grund för analysen av hur ett starkt samhälle bibehålls. Men det tål dock att tänkas på att demoralisering inte behöver knytas till konservativa idéers uppluckrande. 

När en befolkning inte längre har samma verklighetsuppfattning följer  klyftorna och konflikterna.

Den andra fasen är destabilisering. Efter demoraliseringsprocessen förväntas det nya, förvirrade, demoraliserade landet vara mottagligt för att förändra landets politik, utrikesrelationer, försvar och ekonomi.

Det tredje steget är krisen. Ett skapat eller förstärkt kaos som utmynnar i ett klimax av motsättningar. Ett kaos som i sin tur kan skapa en vändpunkt.

Den sista fasen är normaliseringen. En fas där vad som betraktas som normalt har förändrats. Där skevheter och motsättningar befästs. Där Orwellska nyord etableras: krig är fred, frihet är slaveri, och okunnighet är styrka. En toxisk miljö där till exempel en nyutexaminerad biolog inte vågar svara på hur många kön det finns.

Med det fjärde steget är den ideologiska subversionen genomförd. 

Populärkulturen som budskapsbärare och konfliktyta

KGB försökte med andra ord styra och mejsla fram rådande politiska och populärkulturella krafter. Det är inte alltid så att en påverkan sker genom att parterna äger eller kontrollerar en organisation eller rörelse. Med långsiktig påverkan kan en medveten part nå avsevärt mycket längre. 

Att styra en energisk folkrörelse, demonstration eller upprörd opposition är minst lika effektivt. Avsändarna och påverkansagenterna syns inte. Bezmenov var inte intresserad av att påverka vänsterpolitiker och sympatiskt inställda ”politiskt prostituerade”. De beskrevs av honom snarare som nyttiga idioter. Narcissister, giriga och omoraliska individer som kan destabilisera sina egna länder var långt mer intressanta.  

Det kan gälla gröna rörelser som utmanar och reducerar Sveriges energiproduktion och livsmedelsproduktion. Det som försvagar Sverige stärker andra parter i maktbalansen. De andra i demonstrationståget vill kanske bara ha mer vindkraft och mindre kemikalier i jordbruket. 

Det kan gälla att förstärka effekten av en koranbränning för att skapa en konflikt mellan Sverige och muslimska stater. Det kan samtidigt lika gärna gälla att stötta och förstärka muslimska upplopp i syfte att skapa ogillande hos övrig befolkning. 

Samtidigt som man stöttar en tredje part av snällhetsaktivister som kräver inskränkningar i svensk grundlag för att motverka islamofobi – något som därmed påverkat grundlagen utifrån yttre och inre hot. 

När interna konflikter och terrorhot är så starka att ett lands grundlag betvingas är demoraliseringen total. Något som inte sällan kan bli populistiska partiers jordmån. Även i Sverige kan konfliktytan bli så stark att riksdags- och regeringspartier kan bedriva opinion för repressiva ingrepp i de svenska grundlagarna. Det kan gälla yttrandefrihet, äganderätt, demonstrationsrätt eller villkorad kroppslig integritet och mötesfrihet. Alla parter i en konflikt är mottagliga för förstärkning och påverkan.

Det finns inget skäl att tro att utländsk makt bara satsar på de egna hästarna. Syftet är att få hästarna att bitas om det som är kvar i krubban.

Sverige prioriterat mål

Sverige har under längre tid utsatts för kraftiga påverkansoperationer av utländsk makt. Iran och Ryssland är två återkommande parter. Vi vet att dessa parter försöker påverka, stötta, styra och undergräva. 

Frågan är vilka krafter de stöttar. Om ideologisk subversion är något att analysera påverkan med så finns påverkan där vi har våra största konflikter i Sverige just nu. Men inte nödvändigtvis bakom den part som är lättast att misstänka. Eller för en yttre betraktare står ideologiskt närmast.

Utan bakom de parter som har kapacitet att utlösa störst konflikt, reaktion eller indignation.

Edward Nordén
Säkerhetspolitisk talesperson, Medborgerlig Samling