I det svenska batteriföretaget Northvolts dödskamp i en domstol på andra sidan jordklotet riskerar samtliga aktieägare och långivare se sina investeringar och lån bli värdelösa över natt. Men långt ifrån alla. De med insyn i bolaget har kunnat kliva av i god tid innan krisen och därmed kunnat se en i många fall extrem värdeutveckling innan ballongen punkterades av verkligheten.

Företaget Stegra, tidigare H2 Green Steel (H2GS), planerar att producera fossilfritt stål i ljusbågsugnar i Boden från en blandning av skrot och järnsvamp. Järnsvampen skulle tillverkas med hjälp av vätgas framställd av fossilfri el.  

Investeringskostnaden för att få fram den el som krävs kommer att landa på 50 miljarder kronor. Elbehovet har uppgetts till det som idag motsvarar hela årsproduktionen av vattenkraftsel i Norrbottens län. 

Något som svenska forskare varnat för. Forskarna Magnus Henrekson och David Sundén varnade för detta i en debattartikel på DI Debatt den 27 maj i år: 

”Satsningen på järnsvamp uteblir dessutom i det första skedet och stålet kommer till en början enbart att tillverkas från stålskrot i ljusbågsugar. Det betyder att produktionen kommer att ske på samma sätt som i många andra redan etablerade och konkurrerande stålverk”. 

Samt att 

”Det ses som en särskilt besvärande omständighet att H2GS är ett nystartat bolag utan tidigare branscherfarenhet. Samtidigt har H2GS orealistiska planer utgjort underlag för att säkra en finansiering på 75 miljarder. En sådan finansiering hade inte kunnat säkras utan omfattande direkta offentliga stöd och kreditgarantier från statliga och överstatliga institutioner som Riksgälden och EIB för tiotals miljarder.” 

Det mest sannolika scenariot är att H2GS-investeringen aldrig kommer att kunna bära sina kostnader tror forskarna – troligtvis för att en annan teknisk lösning visat sig var bättre. Henrekson och Sundén debattartikeln med

”Då finns bara förlorare förutom de investerare som var smarta nog att sälja sina aktier i tid till någon ’grön’ fondförvaltare”. 

(Reds fetmarkering)

Det vill säga, en investering i denna form av bolag har höga risker. Ju högre värderingen blir, utan att bolaget nödvändigtvis har någon verksamhet, desto viktigare är det att ”kliva av” i tid. 

Utvecklingen av Stegras verksamhet är mycket lik batteriföretaget Northvolt. Och det visar sig att likheterna inte uppstått av en slump.

Magplask för tekniska lösningar – Vad fick marknaden veta? 

Northvolts nuvarande produktionsmål är att nå 16 gigawattimmar i sin Skellefteåfabrik, vilket de inte är närheten av att nå i dagsläget. Istället förs diskussioner med den kinesiske batteriproducenten Catl. Catl etablerade sig i Europa redan 2014. I dag har företaget en batterifabrik i Tyskland och bygger ytterligare en i Ungern. 

”De har fel design, de har fel process och de har fel utrustning”, sa Catls grundare Robin Zeng om de europeiska batteribolagen i en intervju med den norska oljefondens vd Nicolai Tangen tidigare i höstas.             

Samma teknikbrister finns vid systerföretaget Stegra / N2GS projekt i Boden. Den tyska industrikoncernen Thyssen Krupp lade nyligen ner sin motsvarande satsning på järnsvamp och grönt stål då tekniken och råvaruförsörjningen dömts ut av lönsamhetsskäl.

Överlappande ägarbild 

Bakom Stegra finns samma initiativtagare och ägarkrets som bakom det svenska företaget Northvolt som för närvarande är under rekonstruktion i ett ”Chapter 11” – förfarande vid konkursdomstolen för södra Texas, USA.  

Jämförs bolagens aktieböcker, det vill säga förteckning över aktieägare samt hur stor ägarandel som de har samt kopplas aktiebokens utveckling till olika finansieringsrundor, det vill säga när bolaget säljer egna aktier eller genomför en nyemission går det att identifiera vilka som ”klivit på” när i processen och till vilken värdering. Och inte minst när dessa kunnat ”kliva av” i samband med aktieägartillskott och / eller nyemissioner.  

Inte bara grundarna till bolaget gick in på en låg värdering utan även de rådgivare och nyckelpersonal som respektive bolag ville knyta till sig. Det kostar bolaget mindre att ge ut egna aktier eller sälja detta till ett förmånligt pris för att de som kommer ifråga ska kunna sälja dessa vid en börsintroduktion eller i samband med att bolaget genomför någon form av nyemittering av aktier.

Motprestationen ligger ofta i olika former av nätverksbyggande, finansiell rådgivning eller marknadsföringsinsatser där det egna varumärket används för att skapa legitimitet åt bolaget som befinner sig i tilläxtfas. Det är en helt nödvändig åtgärd för att förbereda tillväxtbolaget inför senare börsintroduktion. 

Det är på det sättet Northvolts f.d VD Peter Carlsson samt huvudägaren Harald Mix med bolaget Vargas (som han äger 82 procent av) kunnat sälja av delar av sitt innehav. Andra som erhållit erbjudande att förvärva aktier tidigt till låg värdering i både Northvolt och/eller Stegra/H2GS är bland annat 

• Anders Sundström, före detta näringsminister (S) och tidigare ordförande för Swedbank. Innehavets värde: 572 836 € (Northvolt).
• Peter Nygårds, tidigare statssekreterare under Anders Sundström och innehar idag flertalet uppdrag som t.ex. STF, Almis Green Tech-fond och Ecoclime Group. Innehavets värde: 572 836 € (Northvolt).
• Bo Normark, hedersdoktor vid KTH, verksam vid EIT InnoEnergy med huvudsäte i Stockholm samt erhöll 2024 Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademins guldmedalj. Innehav: 572 836 € (Northvolt) .
• Anders Kempe, grundare till PR-byrån Bellbird och tidigare delägare i JKL. Kempe är ordförande för stiftelsen Fritt Näringsliv som kontrolleras av Svenskt Näringsliv. Stiftelsen finansierar verksamheter som Timbro, Frivärld och Näringslivets Mediaservice. Innehavets värde: 572 836 €(Northvolt) .
• Hans Stråberg, styrelseordförande Atlas Copco samt styrelseledamot Wallenbergkontrollerade Investor. Innehavets värde: 1 608 560 € (Stegra)
• Reinhold Geijer, styrelseledamot Skandia Liv samt ordförande för Svensk Exportkredits kreditutskott. Innehavets värde: 572 836 (Northvolt) respektive 1 608 560 € (Stegra).

Värdet avser information från respektive bolags angivna värdering i bolagets aktiebok per den 27 februari 2023. Bland annat kom Anders Sundström att avyttra delar av sitt innehav tidigare vilket framgår av hans egen årsredovisning i Anders Sundström Invest som han äger tillsammans med sin hustru, den tidigare handelsministern Anna Hallberg (S).

De senaste åren har Carlsson sålt aktier för nära 200 miljoner och förra året delade han ut 10 miljoner i sitt privata bolag. Sundström ser ut att ha gjort en vinst på sina aktier i Northvolt på mellan 17 och 30 miljoner sett till bolagets årsredovisningar. Vinsterna sammanfaller i tid, eller året efter, Northvolt rest nytt kapital.

Genom att jämföra aktieböckernas utveckling över tid går det att räkna ut hur högt grundarna till bolagen värderade de tjänster som de som fått förmånliga erbjudanden att bli delägare. Såväl Anders Sundström som Peter Carlsson sålde av delar av sitt innehav vid dessa tillfällen. Det går även att få en indikation på hur mycket de kan ha fått för sina aktieposter när de i samband med nyemissioner kunnat sälja av delar av innehavet vid analys av de enskildas holdingbolag. De flesta har lagt sitt innehav i separat verksamhet i bolagsform.

De rykten om vinst vid tidig försäljning av Northvolt-aktier av enskilda som florerat stämmer väl överens med hur mycket de enskilda holdingbolagens vinster utvecklats.

Aktieboken är en publik handling och skall hållas tillgänglig av bolaget. Antingen själva eller via extern part. Detta gäller alla aktiebolag, även onoterade.

Relaterat: Så bygger Sverige in mjuk korruption

Konceptet med medarbetaraktier eller motsvarande i belönande eller motiverande syfte är långt ifrån nytt utan var vanligt förekommande under de år som IT-bubblan byggdes upp. Optionsprogram eller medarbetaraktier till låga värderingar erbjöds i bolag som till exempel Icon Medialab och Framtidsfabriken (Framfab).

Detta präglar som regel bolag i olika stadier av tillväxtfas som inte nödvändigtvis har nått en mognadsgrad att de har färdiga produkter att sälja. Såsom Stegra som är långt ifrån att ens börja bygga de ugnar som skall producera ”grönt stål”.  

Relaterat: Så sprids den mjuka korruptionen via nätverk

“Dress the bride” 

Värderingarna vid de olika rundorna bygger helt på med vilken trovärdighet som ledningen och ägarna kan presentera de framtida intäkterna. 

Intäkter som i många fall aldrig realiseras. Northvolt ligger uppbenbart många år från att vända sitt kassaflöde och för Stegra så ter sig framtiden allt mer osäker. Framför allt efter att Försvarsmakten kunnat lägga in sitt veto mot nya vindkraftparker samtidigt som en moderniserad och nyproducerad svensk kärnkraft ter sig alltmer avlägsen. 

Vad det faktiska värdet på Northvolt är idag går det bara att spekulera om men där kan marknadsledande Catl bedömning spela in. Att Northvolt redan från början valt en utdaterad teknisk lösning innebär att Northvolt aldrig kommer kunna komma ikapp Kina. Det svenska bolaget befinner sig i en återvändsgränd. Som kommer att kosta ytterligare miljarder att vända. Är denna bedömning korrekt har Northvolt endast kvar ett begränsat värde i form av byggnader och kringliggande infrastruktur. 

Motsvarande bedömning om Stegras teknikval gjorde som sagt att den tyska industrikoncernen Thyssen Krupp som nyligen lade ner sin motsvarande satsning på ”grönt stål”. Att tekniken inte skulle vara lönsam. Investeras ytterligare medel i anläggningen i Boden riskeras inte bara tillgången till riskkapital på kort och medellång sikt. Större värden än så står på spel.

Ska projektet räddas kommer det kräva ytterligare investeringar som ingen idag kan säga hur mycket det kommer bli, om eller när Boden-anläggningen börjar visa vinst. 

Relaterat: Mjuk korruption” – En svensk specialitet och samhällsproblem