EU:s elfte, försenade sanktionspaket mot Ryssland presenterades under gårdagen. Men någonting stämmer inte med paketet som tillsamman med de inofficiella skamlistorna som presenterats av Ukraina ger vissa företag uppenbara fördelar. Där företag som Unilever och Huawei tämligen ostört kan fortsätta sin verksamhet. Vilket leder till osunda konkurrenssituationer på andra marknader samtidigt som stora ekonomiska värden förs över i Vladimir Putins händer.

EU utfärdar ett elfte sanktionspaket mot Ryssland, rapporterar Reuters. 

Paketet fokuserar på att stoppa att befintliga sanktioner kringgås via tredje land, skriver svenska EU-ordförandeskapet på Twitter. Det är första gången tredje land straffas, enligt Politico. Fler personer ska också få inreseförbud i EU och få sina tillgångar frysta, enligt TT. 

”Det kommer att slå hårt mot Putins krigsmaskin med åtstramade exportrestriktioner riktade mot dem som stödjer Kreml”, skriver EU-chefen Ursula von der Leyen på Twitter.

I welcome the political agreement on our 11th sanctions package.

It will deal a further blow to Putin’s war machine with tightened export restrictions, targeting entities supporting the Kremlin.

Our anti-circumvention tool will prevent Russia from getting its hands on… https://t.co/MlQlxNzNeR

— Ursula von der Leyen (@vonderleyen) June 21, 2023

EU har under det svenska ordförandeskapet kommit överens om ett elfte sanktionspaket mot Ryssland. Paketet handlar om åtgärder som ska göra det svårare för Ryssland att försöka runda sanktioner. Men trots att det elfte paketet är ett positivt steg, är det otillräckligt eftersom det bara tar upp vissa typer av kringgående. Med Ryssland som blir allt mer kunnigt när det gäller kringgående av sanktioner, måste EU intensifiera sitt svar på ryska kringgående system menar flera experter.

Ytterligare 100 personer och enheter adderas till sanktionslistorna. Bland annat rör det personer inblandade i bortförandet av ukrainska barn, politiska makthavare och företag som är delaktiga eller står bakom militärindustrin.

Sändningsförbudet mot medier som sprider propaganda och falsk information om kriget ska även omfatta bolag.

SVT:s Europakorrespondent David Boati säger att det är en efterlängtad överenskommelse:

“Det här paketet tog lång tid att enas om, det är ju en ny nivå att börja rikta sanktioner också mot tredje länder, alltså länder utanför EU utöver Ryssland, som hjälper till att kringgå sanktionerna.”

Inofficiella skamlistor adderar till sanktionerna

Samtidigt pågår en parallell process som konsekvens av de ”skam-listor” som kommunicerats av bland annat Ukraina. Listor som parat med brister i de formella sanktionerna som inte bara kortsluter sanktionernas tänkta effekter utan även reser frågan om vem eller vilka som upprättar dessa listor.

Där varumärken som ägs av livsmedelskoncernen Mondelez nu utsätts för spontana bojkotter, eller gräsrotsaktivism. Varumärken som till exempel O´Boy, Philadelphia och Marabou omfattas och av som nu börjar få effekt.

Stockholm stad, SJ, Ikea samt flera ICA-handlare har nu valt att exkludera varumärken som ägs av Mondelez.

– Stockholmarnas skattepengar ska inte gynna bolag som är verksamma i Ryssland och bidrar till att finansiera krigskassan, säger finansborgarrådet Karin Wanngård (S) till DN.

Men skam-listorna, som nu påverkar allt fler politiker och opinionsbildare är långt ifrån kompletta. Socialdemokraterna i Stockholms stad inför sanktioner mot Mondelez men undantar Unilever. Mondelez med drygt 90 000 anställda har tre fabriker och 2 500 anställda i Ryssland, det dubbelt nästan dubbelt så stora Unilever med 165 000 anställda har fyra fabriker och 3 500 anställda i Ryssland. 

Unilever återfinns vare sig på de ukrainska ”skam-listorna”, sanktionslistorna eller på Karin Wanngårds sanktionslista. Trots identiska förutsättningar.

Skam-listorna medger vartefter politiker som Wanngård ansluter sig till bojkotten att Unilever kan kapa marknadsandelar på Mondelez bekostnad.  I förlängningen kommer det även leda till att Mondelez fabriker i Ryssland kommer övergå i rysk ägo, vilket skett i tidigare fall, och endast resultera i att bojkotten leder endast till en förflyttning av ägandet produktionsanläggningar från företag i väst till Vladimir Putins närmast förtrogna.

Till skillnad från det nästan dubbelt så stora Unilever som kan fortsätta sin verksamhet ostörd.

Ett annat bolag som konsekvent har undantagits från sanktionerna är det kinesiska Huawei. Huawei har i det närmaste en monopolmarknad i Ryssland i utbyggnaden av det ryska 5G-nätet. Något som är strategiskt viktigt för den ryska ekonomin och krigsinsatsen i Ukraina. 

Endast en tredjedel av EU-länderna hade förbjudit Huawei från kritiska delar av byggandet av 5G-kommunikation trots rekommendationer från Bryssel om att utesluta högriskleverantörer från teknologiinvesteringar vilket oroat Thierry Breton, EU:s kommissionär för den inre marknaden.

Men någon bojkott har det inte blivit mot Huawei under det svenska ordförandeskapet. Trots att såväl statsminister Ulf Kristersson som hans företrädare i ämbetet, rådgivare och mentor Fredrik Reinfeldt är medvetna om problematiken.

Utöver sitt engagemang i i svensk fotboll har Reinfeldt i varje fall tidigare fungerat som bollplank åt Kristersson samt har haft som huvudsyssla sedan sin tid som statsminister att underlätta för kinesiska högteknologiska företags etablering i EU och Sverige.