Energifrågorna ökar nu i väljarnas medvetande samtidigt som området “klimat- och miljö” rankas bland de fem viktigaste. Men är begreppet “klimat- och miljö” samma sak för alla väljare? Vad uppfattar väljarna när politikområdet kommer på tal? Och hur har den politiska nivån valt att hantera frågan genom åren?

I den senaste NOVUS-opinionsundersökningen hade Energifrågan ökat i betydelse hos väljarna och hamnade då på en sjundeplacering efter att ha legat på en tiondeplats i den senaste undersökningen. Klimat- och miljöfrågan är fortsatt högre rankad och befinner sig som tidigare på en fjärde plats.

Men frågan är om vad som är vad. Energifrågan anges också som viktigare bland både M, L, C, V och MP sympatisörer. Men orsaken är inte densamma. NOVUS menar att att kärnkraftsfrågan delar upp partipolitiskt. Energifrågan hakar i detta men är kopplad till flera frågor, klimatförändringen, kärnkraftens vara eller icke vara samt energiproblemen i Sverige. 

Ledarsidorna genomförde under helgen en helt ovetenskaplig undersökning på Twitter och den gav vid handen att en överväldigande majoritet menar att begreppet ”Miljö- och klimat” är starkt negativt laddat. Vid en rundringning visar det sig att personerna som valts ut antingen förknippade frågan med domedagsprofetior som ligger nära Greta-rörelsens desperata retorik alternativt att personerna förknippade begreppet, när det nämndes i politiska sammanhang, med ytterligare höjda elräkningar eller hotet om att behöva äta skalbaggar i framtiden.

Påfallande många pekade på just detta, att livet skulle bli dyrare att leva samtidigt som det som som är en förutsättning för många utanför storstäderna att tillgången till transporter och livsmedel kommer begränsas i framtiden. 

Att människan är en del av de höjda temperaturerna och klimatförändringarna har varit känt länge. Om det vittnar om inte annat den stora klimatutredningen från 2007 om. Där konstaterades det som slog in ett decennium senare att antalet skogsbränder skulle öka men samtidigt tog vare sig regeringen Reinfeldt eller hans efterträdare Stefan Löfven till sig de delarna i utredningen. Om ens några. Skogsbränderna i Västmanland 2018 visade att inte bara Sveriges helikopterkapacitet brast utan även på vikten av vattentäkter för brandbekämpning och konstbevattning var och är helt nödvändiga för att möta klimatförändringarna.

Relaterat: Vägen fram till skogsbränderna resultatet av medvetna politiska beslut

Trots detta lät regeringen Löfven energiöverenskommelsen vila på bland annat EU:s biotopdirektiv vilket idag leder till att 1 700 dammar, som behövs inte bara för elproduktionen, rivas. Dessa dammar tjänar även som reservvattentäkter för dricksvatten samt inte minst brandbekämpning. En brandbekämpningsberedskap som är direkt nödvändig på grund av de sedan lång tid kända förändringarna i klimatet.

Klimatförändringarna, som redan har inneburit torrare somrar, har framkallat ett behov av att återställa jordstrukturen i jordbruket. Detta görs med bland annat kalkning med mineralkalk. Denna utvinns i bland annat Slite. Som hotats av stängning. Utan tillräckliga mängder mineralkalk hotas med andra ord den svenska livsmedelsproduktionen.

Detta sker i praktiken simultant med att Sverige nu halverat sin en gång stabila elproduktion från kärnkraften. Av ursprungligen 12 reaktorer är endast sex i drift. Den senaste som släcktes ner, Ringhals I, hade då precis genomfört en livstidsförlängning och gick in i sin lönsammaste fas. Även om kärkraftavfallet idag är en svårhanterlig fråga så släpper kärnkraften inte ut någon koldioxid vilket är centralt för att hejda utvecklingen in närtid.

Och att släckningen av Ringhals I inte skulle ha medfört några konsekvenser på de svenska elräkningarna är en sanning med stark modifikation. Sett till Sverige som helhet stämmer detta menar en tidigare avdelningschef på den Europeiska energibyrån EEA till Ledarsidorna men han menar samtidigt att för EO4, det vill säga Elområde 4 som omfattar Skåne är påståendet falskt. Ringhals I var direkt nödvändig för EO4 för att hålla energiproduktionen uppe på en rimlig nivå med rimliga priser.

Internationellt har Sveriges beslut att stänga ner kärnkraften väckt stor uppmärksamhet. Beslutet ses som ologiskt och irrationellt i bland annat den ansedda tidskriften Forbes.

Relaterat: Miljöpartiet: De höga elpriserna är Rysslands fel

De skånska elkonsumenterna är de som betalar priset för att den politiska nivån gjorde blocket olönsamt. Samt, inte minst, kräver återkommande start och drift av Karlshamsverket som i sin tur släpper ut omfattande mängder koldioxid istället.

Det vill säga, de signaler som den politiska nivån sänder ut är svårtydda för att inte säga obegripliga för den genomsnittlige väljaren. 

Å ena sidan hotar miljörörelsen med att alla kommer brinna upp inom några år, alternativt frysa ihjäl, om inte världen i allmänhet och Sverige i synnerhet (trots i sammanhanget marginella utsläpp) kastar sig själva tillbaka till stenåldern. Å andra sidan förknippas begreppet ”klimat- och miljö” med så pass stora förändringar i vardagen att enskilda väljare ser det som orealistiskt att behöva äta skalbaggar och inte längre kunna leva utanför storstäderna.

Relaterat: Bra mat en klassfråga

Med den starkt negativa laddning som begreppet ”Klimat- och miljö” ser ut att omfattas av, och med alla de statliga tvångsmedel som nu läggs på medborgarna, är det inte säkert att frågan kommer bli en valvinnare. Begreppet är så starkt negativt laddat att det inte ger väljarna något hopp om framtiden så som det formuleras och inte minst uppfattas. 

Detta under tiden som regeringen, oavsett partifärg, konsekvent ser ut att inte ha kunnat ta till sig varningssignalerna i tid och istället river det som kan dämpa utvecklingen, såsom vattendammar och kärnkraftverk, samtidigt som de tror att väljarna skall acceptera kallare inomhusklimat, högre elräkningar och att i framtiden kunna se fram emot julbord bestående av frystorkade alger, tång och skalbaggar istället för dagens julskinka, sillar och gröt.