McKinseys dubbla ansikten

  • Tisdag 1 jul 2025 2025-07-01
E-post

Managementfirman McKinsey & Company har haft avgörande roller i bland annat den svenska gröna omställningen. Inte sällan finns bolaget med på flera sidor runt förhandlingsbordet, en strategi som utvecklades i samband med den amerikanska opioidkrisen. Av lätt insedda skäl minimeras nu bolagets inflytande över den amerikanska administrationen.

McKinsey & Company, en global managementkonsultfirma, har haft en avgörande roll i de skattesubventionerade satsningarna i den ”gröna omställningen”. Inte sällan har bolaget varit verksamma på fler sidor förhandlingsbordet och har haft starka ekonomiska incitament för att driva denna process framåt.

Dagens industri beskriver i ett reportage hur McKinsey inte bara stöttat regeringskansliet i lagstiftningsarbetet utan även på regeringens uppdrag utvärderat bland annat AP-fondernas gröna investeringar. För dessa tjänster har bolaget kunnat fakturera skattebetalarna. Mindre känt är omfattningen av i vilken utsträckning som bolaget fungerat som rådgivare till Vargas-bolagen Northvolt och Stegra.

Relaterat: Så involverade var McKinsey i investeringen i Northvolt

Personbanden är flertalet då flera av de ledande befattningshavarna i bolagen tidigare i sina karriärer tjänstgjort på McKinsey med de som senare skulle fungera som rådgivare och konsulter. Några av nätverken beskrivs av Sverigechefen Sebastian Sjöberg själv i en intervju i DI. Där Vargas huvudägare Harald Mix intar en framträdande roll. 

Och även om dessa tjänster inte i alla fallen kunnat debiteras i enlighet med ordinarie fakturerings- och avtalsrutiner har bolaget och kunderna löst detta med att betala ut ersättning med ”syntetiska optioner”.

Ett annat exempel är den ansvarige för alternativa investeringar på Fjärde AP-fonden, Jenny Askfeldt Ruud. Ruud har även hon en mångårig bakgrund från McKinsey (2001-2007) och är därmed väl förtrogen med det bolag som både skall ge strategiska råd som utvärdera AP-fondernas investeringar. 

Askfeldt Ruud var ordförande för det av AP1-4 gemensamt ägda bolaget ”4 to 1” som grundades för att kringgå lagen om AP-fondernas investeringar och därmed göra en direktinvestering i Vargasbolaget Northvolt möjlig.

I samband med denna investering menade den dåvarande finansmarknadsministern Per Bolund att om inte AP-fonderna ökade sina investeringar i bolag som Northvolt skulle fondernas styrelser bytas ut.

Relaterat: Uppenbara jävsrisker i utredningen av AP-fonderna

Syntetiska optioner – Pengarna som inte syns

Syntetiska optioner lämpar sig för bolag som kan ha en kommande värdeökning att vänta men som brister i betalningsförmåga. Optioner som inte behöver bokföras och redovisas på samma sätt som aktier och aktieoptioner inför andra delägare.

Syntetiska optioner är en form av incitamentsprogram som ofta används i svenska bolag, särskilt onoterade sådana, för att belöna och behålla nyckelpersoner – utan att ge bort aktier direkt. De kan även användas som i fallet Stegra/McKinsey (vilket är bekräftat) som en ersättning istället för fakturering. Det ger ett nystartat bolag möjlighet att anlita en dyr rådgivare som bolaget egentligen inte har kontanta medel att anlita. 

Rådgivaren tar då en risk (om bolaget inte lyckas kan optionerna bli värdelösa) och detta kostar. Den kostnaden betalas i möjlig uppsida och i fallet med Stegra blev succén total i McKinseys ögon dvs beloppsmässigt.  Finanseringsrundor genomfördes på höga värderingar med McKinseys hjälp. Det troliga är McKinsey fick del av de pengar som kom in från nya investerare som betalning enligt avtal. Multipeln kan då bli mycket hög, mellan tre och fem gånger det egentliga beloppet.

En syntetisk option är ett avtal som ger innehavaren rätt till kontant ersättning baserat på värdeökningen av ett företags aktier över tid, men utan att personen faktiskt äger några aktier. Det är alltså som en spegling av en riktig option, fast “syntetisk” – du får pengar, inte aktier.

Relaterat: Så blev finansieringen av Northvolt och Stegra möjlig

De exakta nivåerna på i vilken utsträckning som detta instrument använts i fallet med Northvolt finns med en sannolikhet gränsande till visshet i bolagets bokföring som efter avslutad konkurs bör kunna tillgängliggöras för om inte media så i förekommande fall för Skatteverket samt Eko-brottsmyndigheten där det kan vara aktuellt. Om de inte redovisats för myndigheterna på ett korrekt sätt.

Att sitta på fler sidor förhandlingsbordet är en del av McKinseys outtalade strategi. Det internationellt sett mest uppmärksammade fallet är den amerikanska opioid-krisen med Purdue Pharma.

100 000-tals döda i opioidkrisens spår

McKinsey spelade en betydande roll i Purdue Pharma-skandalen kopplad till den amerikanska opioidkrisen. Purdue Pharma, tillverkare av det starkt beroendeframkallande smärtstillande läkemedlet OxyContin, anklagades för att ha bidragit till opioidkrisen genom aggressiv marknadsföring och vilseledande information om läkemedlets risker. McKinseys inblandning handlar primärt om deras konsulttjänster till Purdue Pharma för att öka försäljningen av OxyContin, vilket förvärrade krisen som ledde till hundratusentals dödsfall i USA. Samt bolagets samtida och dubbla roll som rådgivare till den amerikanska läkemedelsinspektionen.

McKinsey gav strategisk rådgivning till Purdue Pharma mellan 2004 och 2019, även efter att Purdue 2007 erkände sig skyldiga till federala anklagelser om vilseledande marknadsföring av OxyContin.  

McKinsey hjälpte Purdue att “turbocharge” (kraftigt öka) försäljningen av OxyContin genom att rikta in sig på läkare som skrev ut höga doser av opioider. De föreslog också att Purdue skulle samarbeta med andra opioidtillverkare för att motverka striktare regleringar från FDA (USA:s livsmedels- och läkemedelsmyndighet). Dokument visar att McKinsey rådde Purdue att fokusera på att sälja högdosversioner av OxyContin, som var särskilt lönsamma men också mer beroendeframkallande.

McKinsey hade vid flera tillfällen dubbla roller som flera intressekonflikter. McKinsey arbetade samtidigt för Purdue Pharma och för FDA, den myndighet som reglerar läkemedelsindustrin. Detta skapade en intressekonflikt eftersom McKinsey gav råd om opioidmarknadsföring samtidigt som de bistod FDA med råd om regulatoriska frågor relaterade till opioider. Detta har kritiserats som en oetisk dubbelroll.

Utöver Purdue arbetade McKinsey med andra opioidtillverkare som Johnson & Johnson, Endo International och Mallinckrodt Pharmaceuticals. Detta förstärkte deras inflytande över opioidmarknaden och bidrog till deras roll i att driva på krisen.

På Trumps “Shit-list”

McKinsey har inte erkänt juridiskt ansvar men har gått med på betydande förlikningar, bland annat betalade bolaget cirka 573 miljoner dollar till 49 amerikanska delstater, District of Columbia och fem territorier för deras roll i att förstärka opioidkrisen. Dessa pengar skulle användas till behandling, förebyggande och återhämtningsprogram.

McKinsey gick 2024  med på att betala ytterligare 650 miljoner dollar för att lösa federala civila och straffrättsliga utredningar. De erkände också fakta och anklagelser om att de medvetet konspirerade med Purdue för att vilseleda om läkemedlets risker.

Även om USA:s vicepresident J.D Vance inte kritiserat McKinsey officiellt är hans negativa omdömen om bolaget väl kända. J.D. Vance har byggt mycket av sin offentliga persona kring opioidkrisen, särskilt genom sin uppväxt i Ohio, där han bevittnade effekterna av missbruk i sin familj och sitt samhälle.

I sin självbiografi ”Hillbilly Elegy” beskriver han sin mors kamp med opioidberoende, vilket formade hans perspektiv på krisen. Efter bokens framgång 2016 grundade han organisationen ”Our Ohio Renewal”, en ideell organisation som syftade till att bekämpa opioidkrisen som förstärktes av McKinsey.

Vance har dock offentligt uttryckt sin frustration över att stora företag som Purdue Pharma och deras konsulter, som McKinsey, kunnat köpa sig fria och därmed undgått hårdare straff. Detta framgår av hans återkommande kritik mot bristen på individuellt ansvar för företagsledare.

McKinsey hade även en djupgående roll som strategisk rådgivare till energibolaget Enron och bidrog till företagets affärsmodeller och kultur. Enron var ett av USA:s största företag under 1990-talet och rankades som det sjunde största företaget i lande. Även om de inte var direkt ansvariga för Enrons bedrägerier, har McKinseys engagemang väckt frågor om konsultfirmors ansvar när deras råd bidrar till riskfyllda eller ohållbara affärsmetoder.

Skandalen ledde till att tusentals anställda förlorade sina jobb och pensionsbesparingar samt att investerare förlorade totalt 74 miljarder dollar. Enrons konkurs är en av de största företagskonkurserna i historien och uppmärksammades för de omfattande bokföringsbedrägerier som avslöjades

Den amerikanska regeringen, det vill säga president Donald Trump, fokuserar sedan en tid tillbaka på att minimera McKinseys uppdrag åt den amerikanska staten.

Av lätt insedda skäl.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se