Turerna kring finansmannen Roger Akelius inställda förvärv av friskolekoncernen Academedia tydliggör sprängkraften i frågan. Samtidigt finns det goda skäl att fortsätta granskningen av vilka krafter som har miljarder skäl i kronor räknat att fortsätta förvilla debatt och opinion med något som inte kan tolkas som annat än vanställda opinionsundersökningar och konstruerade sanningar.

Finansmannen Roger Akelius får inte köpa Academedia – Mellby Gård drar tillbaka försäljningen av sina aktier. När Akelius beskrev sin syn på skolan fick det Mellby Gårds vd Johan Andersson att ångra försäljningen. Flera storägare kritiserade affären och aktiekursen dök.

Roger Akelius sade att han skulle förändra koncernen. Bland annat genom att sluta dela ut pengar till aktieägare och minska elevgrupperna. 

Det som inträffat sätter ljuset på mycket av det som präglat friskoledebatten det senaste decenniet. Om synen på vinst i välfärd och inte minst opinionsbildningen kring dessa frågor.

Fokusförskjuter debatten

Svenskt Näringsliv är en av de aktörer som vill tona ned vinstintresset i debatten genom att luta sig mot det Kreab-ägda undersökningsföretaget Demoskop. I juni 2022 genomfördes en  opinionsundersökning av Demoskop som bygger på över 1 200 intervjuer ur bolagets självrekryterade panel med föräldrar till barn i grundskolan och gymnasiet.

88 procent av de som svarat anser att bristande arbetsro är ett mycket eller ganska stort problem i skolan. Även att lärarnas administration går ut över tiden att lära ut kunskaper och bristen på kompetenta lärare oroar en stor majoritet av föräldrarna.

Svenskt Näringsliv som beställt rapporten av Demoskop menade vidare på Aftonbladet debatt att även om vissa skolor är vinstdrivande ansåg å andra sidan färre än var tionde förälder att det var det största problemet.  Anders Morin, Svenskt näringslivs ansvarige för välfärdspolitik  samt Gustav Blix, Svenskt näringslivs skolpolitiske expert menade med Demoskops undersökning som grund att

Det är därför inte så konstigt att 78 procent av föräldrarna anser att skoldebatten fokuserar för mycket på frågor om vinst och valfrihet och för lite på vad som händer i klassrummen.

Demoskops rapport från 2022 bekräftar den mätning bolaget gjorde ett år tidigare. Men dessa står i bjärt kontrast mot SOM-institutets studie i samma fråga 2021. 

Relaterat: Samhällsfarliga opinionsundersökningar

Vetenskapliga metoder visar motsatt resultat

I SOM-institutets studie framgick att  privatisering och decentralisering av skolväsendet ses som sammanlänkade med kvalitetsförsämringar inom denna del av opinionen och att individerna i denna stora grupp oftast bedömer att försämringen kan åtgärdas genom att öka den statliga styrningen och/eller genom att ta bort möjligheter för skolföretag att göra vinster inom skolväsendet.

I SOM-institutets undersökning, som byggde på ett slumpmässigt och statistiskt säkerställt urval respondenter dragna ur folkbokföringsregistret framgick att en majoritet, eller 61 procent, vill förbjuda vinstuttag i skolorna. Sverker Lindblad, senior forskare vid den utbildningspedagogiska institutionen vid Göteborgs universitet menar att

– Det visar att det svenska folket är missnöjda med de skolreformer som genomfördes i början av 1990-talet som innebar en decentralisering och en ökad marknadsstyrning i och med friskolesystemet. I stället vill folket centralisera styrningen av skolan genom att låta staten överta ansvaret.

En klar majoritet av befolkningen anser att kvaliteten har försämrats samt ställer sig bakom förslagen att förbjuda vinstdrivna företag och att låta staten ta över ansvaret för skolan enligt tabellen nedan.

Särintressen styr

Reaktionerna från storägarna i Academedia tydliggör vilka krafter som tills idag satt agendan i den skolpolitiska debatten. Den vision som Roger Akelius hade med sitt tänkta förvärv stämmer illa med vad övriga branschen har för ambitioner. Demoskops rapport, som vill tona ner betydelsen av sprängkraften i frågan om vinster, måste dessutom ses i en vidare kontext.

Förutom att Demoskops undersökningar bygger på självrekryterade paneler och som därmed har uppenbara systemfel, eller bias inbyggda så ägs Demoskop av Kreab. Huvudägare till Kreab är Peje Emilsson som även är huvudägare till friskolekoncernen Kunskapsskolan.

I Demoskops styrelse finns utöver Kreab representerat även Wallenbergsfärens Investor via Stefan Stern. Stern var tidigare bland annat Mona Sahlins biträdande partisekreterare och strateg för Socialdemokraterna. Idag är Stern senior advisor till Wallenberg Foundations AB.

Relaterat: Opinionsföretagens metodutveckling riskerar sänka en hel bransch

Och även om det idag finns en stabil majoritet i riksdagen för fortsatta vinstdrivande friskolor så bygge denna majoritet på att Sverigedemokraterna bytte fot 2018.

Sverigedemokraterna var tills dess var motståndare till vinstuttag i välfärden. Men efter ett styrelsemöte där partiets ekonomisk-politiske talesperson Oscar Sjöstedt var föredragande bytte partiet syn på vinster i välfärden. Beslutet följdes upp med en artikel i Dagens Samhälle där de motiverade sitt beslut att stoppa regeringen Löfvens försök till vinstförbud.

Relaterat: Opinionsföretagens roll i informationssamhället ogranskad

När Ledarsidorna i efterhand frågar en av de personer som var med i beredningen av ärendet inom Sverigedemokraterna om han själv, Oscar Sjöstedt eller någon annan i partiledningen haft möte i frågan med någon representant från Kreab eller dess ägare inför kursändringen blev svaret

”Den frågan kan jag inte svara på”.

Det vill säga, de av partiets ansvariga som var direkt involverade i omläggningen av politiken vill ens i efterhand vare sig bekräfta eller dementera kontakter med det särintresse som har miljarder att vinna på ett fortsatt vinstuttag av skattemedel avsedda för välfärden.