Nytt mediestöd innebär risker för journalistiken
Det nya mediesstödet innebar en mer eller väntad kalldusch för många redaktioner. Det har skapat en situation där resursstarka särintressen kommer erbjuda ekonomiskt pressade och svältfödda redaktioner ekonomiska förstärkningar i utbyte mot beställd nyhetsjournalistik.
Efter en tid av förseningar och spekulationer presenterades igår det nya mediestödet, som framför allt ska främja lokal och regional nyhetsjournalistik. Framtiden för de nationella nischtidningarna har, som Journalisten rapporterat, under lång tid varit osäker och tidningarna har behövt planera för olika scenarier. Mediemyndigheten lät igår göra offentligt vilka tidningar som får mediestöd 2024.
Flamman, nyhetsmagasinet Fokus och Aktuellt i Politiken (S) uppfyller enligt Mediestödsnämnden inte kriterierna för redaktionsstöd, utan tilldelas bara övergångsstöd. De fick förra året runt tre, nio respektive fem miljoner kronor i presstöd. Deras tilldelade övergångsstöd landar på 2,5, 4,7 respektive 3,9 miljoner kronor. Andra tidsskrifter som går samma öde till mötes är nättidskrifterna Bulletin och Kvartal rapporterade tidningen Journalisten under gårdagen.
Men även de för de större aktörerna som SvD blir förändringarna kännbara. Från att ha år efter år kunnat maximera tilldelningen på 60 miljoner kronor sänks stödet till SvD till 33 miljoner kronor.
För de flesta av de större redaktionerna var beskedet och storleken på neddragningen väntad. Stampen, med GP, lät i fjol banta koncernen med 20 procent och har valt att satsa sig ur krisen med en reformering av de redaktionella processerna.
Andra har valt att dra ner arvoden för frilansande journalister och sagt upp krönikörer till ett minimum. Men för många, som in i det längsta hoppades på annat utfall väntar alltifrån nedläggning av hela eller delar av verksamheten till en situation där redaktörer kan komma att göra avkall på sitt oberoende. Att de anpassar sin nyhetsjournalistik på olika sätt för att maximera intäkterna.
Slakt öppnar för ny journalistik
Det ena sättet att driva redaktionen enligt vissa teser som attraherar ett viss åsiktskluster. Med vissa givna vinklar och narrativ för att maximera antalet prenumeranter inom vissa åsiktskluster.
Det andra sättet, som kan komma att bli än mer lönsamt är ”beställda nyheter”. Ett fenomen som finns i andra europeiska länder. Det tydligaste exemplet var när den tidigare österrikiske kanslern Sebastian Kurz köpte opinionsundersökningar med ett önskat resultat och sedan arvoderade journalister för att omsätta dessa i nyhetsartiklar. Nyhetsartiklarna kom att bli valpåverkande då dessa satte en bild av en opinion som inte fanns, När detta avslöjades tvingades Kurz att avgå och står nu under utredning av åklagare.
Den österrikiska korruptionsåklagaren, som leder förundersökningen, utreder dock inte den valpåverkan som blev resultatet utan att Kurz lät de österrikiska skattebetalarna finansiera både den manipulerade opinionsundersökningen och den köpta starkt vinklade artikeln.
Relaterat: Så manipulerades den svenska kronan
Sverige har, såvitt känt varit förskonade från denna form av köpt journalistik men det hindrar inte kapitalstarka intressen för att nyttja redaktionernas allt mer pressade ekonomi. Tendenserna finns redan idag där starka särintressen börjat utnyttja opinionsinstitut som baserar sina undersökningar på självrekryterade paneler.
Relaterat: Miljarder skäl att styra nyheterna
Är den köpta journalisten redaktionernas framtid?
Svenskt Näringsliv är en av de aktörer som vill tona ned vinstintresset i debatten genom att luta sig mot det Kreab-ägda undersökningsföretaget Demoskop. I juni 2022 genomfördes en opinionsundersökning av Demoskop som byggde på över 1 200 intervjuer ur bolagets självrekryterade panel med föräldrar till barn i grundskolan och gymnasiet.
88 procent av de som svarat anser att bristande arbetsro är ett mycket eller ganska stort problem i skolan. Även att lärarnas administration går ut över tiden att lära ut kunskaper och bristen på kompetenta lärare oroar en stor majoritet av föräldrarna.
Svenskt Näringsliv som beställt rapporten av Demoskop menade vidare på Aftonbladet debatt att även om vissa skolor är vinstdrivande ansåg å andra sidan färre än var tionde förälder att det var det största problemet. Anders Morin, Svenskt näringslivs ansvarige för välfärdspolitik samt Gustav Blix, Svenskt näringslivs skolpolitiske expert menade med Demoskops undersökning som grund att
Det är därför inte så konstigt att 78 procent av föräldrarna anser att skoldebatten fokuserar för mycket på frågor om vinst och valfrihet och för lite på vad som händer i klassrummen.
Demoskops rapport från 2022 bekräftar den mätning bolaget gjorde ett år tidigare. Men dessa står i bjärt kontrast mot SOM-institutets studie i samma fråga 2021.
I SOM-institutets studie framgick att privatisering och decentralisering av skolväsendet ses som sammanlänkade med kvalitetsförsämringar inom denna del av opinionen och att individerna i denna stora grupp oftast bedömer att försämringen kan åtgärdas genom att öka den statliga styrningen och/eller genom att ta bort möjligheter för skolföretag att göra vinster inom skolväsendet.
Ur SOM-institutets undersökning, som byggde på ett slumpmässigt och statistiskt säkerställt urval respondenter dragna ur folkbokföringsregistret framgick att en majoritet, eller 61 procent, vill förbjuda vinstuttag i skolorna. Det vill säga – nästan exakt motsatt svar som Demoskop publicerade.
Relaterat: Opinionsföretagens roll i informationssamhället ogranskad
Förutsättningarna finns med andra ord för att resursstarka särintressen kommer erbjuda ekonomiskt pressade redaktioner efterlängtade ekonomiska förstärkningar i utbyte mot beställd journalistik. Än så länge har denna form av lågintensiv desinformation bara publicerats i begränsad omfattning. Men det kan med viss sannolikt komma att förändras.
Där nyheten inte baseras så mycket på faktiska sakförhållanden utan följer någon annans agenda.
Not:
Demoskops huvudägare, Peje Emilsson med familj, äger även PR-bolaget Kreab samt friskolekoncernen Kunskapsskolan. I Kreab koncernstyrelse sitter den tidigare stats- och utrikesministern Carl Bildt (M) som vice ordförande.
Carl Bildts svägerska är Birgitta Ed, statsminister Ulf Kristersson (M) maka.
Johan Westerholm
