Polisens egen utredare som nu skall granska turerna kring de två höga polischefer som haft en relation menar att han fått ett ”väldigt öppet mandat”. Men mandatet omfattar inte det som borde vara en av huvudfrågorna. Lämpligheten för höga tjänstemän inom samma myndighet att inleda förhållanden med varandra och samtidigt inte vara öppna med detta. 

Rikspolischefen Anders Thornberg tillsätter en särskild utredare för att göra en ”fullständig genomlysning” av turbulensen i den högsta ledningen. Mats Löfving, som utredningen berör har under 2020 och 2021 anmälts för grov fridskränkning, olaga förföljelse och ofredande samt misshandel av underrättelsechefen Linda Staaf. Anmälningarna gjordes av polisens säkerhetschef och chefen för Särskilda utredningar, men lades ner.

– Jag har naturligtvis läst tidningarna, men jag ska titta på det här förutsättningslöst och har fått ett väldigt öppet mandat, säger utredaren Runar Viksten till TT. 

Viksten har en bakgrund som tidigare chefsrådman och ordförande i Försvarsunderrättelsedomstolen.

Även om Viksten menar att han fått ett öppet mandat finns det goda skäl attt anta att utredningen på sin höjd kommer ha vissa synpunkter på Thornbergs agerande, att rikspolischefen endast hört Löfving och inte den person som anmälan syftar på som ett eventuellt brottsoffer – den nationella underrättelsechefen Linda Staaf. Det som skall utredas är händelserna i förhållande till rutiner och regler, skriver polisen i pressmeddelandet.

Rikspolischef Anders Thornberg fyller 64 år under 2023 och går sannolikt i pension året efter. Det är knappast rimligt att ens anta att Vikstens, eller någon annans utredning skulle resultera i något annat än en mild knäpp på näsan på en eller flera berörda inför Thornbergs kommande pension.

Det finns dessutom ingen tidigare empiri med undantag för utredningen av “Kapten Klänning” på att det kan sluta på något annat sätt när statens vålds- och utredningsmonopol inom rättsområdet skall granska sig själva eller någon av sina mest betrodda medarbetare. Snarare tvärtom.

Hedinfallet – Polis och åklagare skyddar sina egna

Ledarsidornas gransking av Västmanlandsfallet, där industrimannen Karl Hedin häktades, åtalades och sedan friades är ett av de tydligaste exemplen under senare tid på hur utredningar av polis- och åklagarväsende slutar med ett ”Aja-baja” och inget mer.

Relaterat: Ingen av de rättsliga skyddsventilerna löste ut i utredningen mot Hedin

När polisen och centrala spaningsfynd, de avlyssnade samtalen, som kom att förvanskas på ett sådant sätt att åklagaren kunde få igenom inte bara ett frihetsberövande av Hedin utan även utgöra grunden för ytterligare tvångsmedel och repressiva åtgärder riktade mot Hedin.

Skogsägaren och jägaren Karl Hedin häktades 2018 som misstänkt för grovt jaktbrott efter en längre tids spaning mot honom. Spaningen kom även att omfatta hemliga tvångsmedel såsom telefon- och dataavlyssning. Men det har i efterhand framkommit att användandet av det tvångsmedel, hemlig telefonavlyssning, saknat laglig grund.

Relaterat: Hedin fick nationell operation, initierad av NOA, mot sig

Det har i den efterföljande utredningen visat sig omöjligt, både för Riksåklagaren samt Säkerhets- och integritetskyddsnämnden, att komma fram till annat än att det blivit ”mindre fel” vid beslut om tvångsmedel (telefonavlyssning) mot Hedin.

Ett ”Aja-baja”.

Det ”mindre felet” visade sig inte bara vara att själva beslutet om hemliga tvångsmedel fattats på felaktiga grunder och saknat både lagstöd och inte heller protokollfördes. Det visar sig även vara en felaktig transkribering av de två samtal som ledde till att åklagaren beslöt att anhålla Hedin. Och som var det som i praktiken inledde resan till det senare åtalet även om åklagaren själv senare tvingade medge uppenbara felaktigheter.

Relaterat: De hemliga tvångsmedlen och Karl Hedin

Hanteringen av de hemliga tvångsmedlen, närmare bestämt två specifika samtal, blir sedan grundförutsättningen för att Hedin grips, anhålls och häktas på helt felaktiga grunder. Och där åklagare, riksåklagare samt den självständiga granskningsmyndigheten Säkerhets- och Integritetsskyddsnämnden senare kommer fram till att detta fel var ”ringa”. Ett  ”ringa” fel som resulterade i att Hedin satt frihetsberövad i 31 dygn och sedan berövades sin vapenlicens och sina jaktvapen i tre år.

Någon vidare utredning av de senare preparerade bevisen genomfördes inte heller. Inte ens en ”Aja-baja”-utredning..

Även om Viksten menar att han fått ett ”väldigt öppet mandat” så adresseras i hans utredning inte det som borde vara en av huvudfrågorna. Lämpligheten för höga tjänstemän inom samma myndighet att inleda förhållanden med varandra och samtidigt inte vara öppna med detta. 

Förhållanden som på ett eller annat inte endast påverkar rekrytering och operativ verksamhet utan även skattebetalarnas och medborgarnas förtroende för, i detta fall, våldsmonopoloet.

Det är endast när kritiska medarbetare, som Peter Springare, skall utredas som dessa utredningar resulterar i något mer konkret. I fallet med Springare slutade hela den utredningen i att det visade sig vara myndigheten som var den felande parten varför Springare var tvungen att köpas ut istället.

Mot Nadim Ghazaleh, polisbefälet i Västra Götaland som inte bara efter sin polisexamen under pseudonym sina antiisraeliska åsikter samt antipatier mot vissa partier och partiföreträdare, blev det inte ens en knäpp på näsan. Ghazaleh har kunnat fortsätta driva opinon för införandet av bland annat blasfemilagstiftning utan att myndighetsledningen reagerat.