Varningar höjs nu från WHO att Covid-19 kan påverka demokratin i olika länder negativt. En varning som i allra högsta grad är relevant även för Sverige. Två exempel på att transparens och säkerhetsspärrar försvagas med hänvisning till Covid-19 finns att finna i just Sverige. Bägge signerade av miljöpartistiska ministrar. 

Den tidigare statsepidemiologen Johan Giesecke, numera rådgivare till världshälsoorganistionen WHO utfrågades under onsdagen av det irländska parlamentet rapporterar Expressen.

Inför utskottet höjde Giesecke också ett varningens finger för att Covid-19 innebär ett hot mot demokratin i flera länder där en del politiker tillskansat sig makt under pandemin som de kanske inte kommer att släppa.

Detta för tankarna till länder med mindre grad av demokrati än Sverige. Men Sverige är dessvärre ett av flera exempel där Covid-19 används som svepskäl för att genomföra eller förhindra politiska förslag. I Sveriges fall handlar det mer om att försena åtgärder för att säkra demokratiska värderingar samt släppa på de spärrar som annars skulle hindra till exempel finansiering av radikaliserande eller våldsbejakande rörelser med offentliga medel. Bägge exemplen går att härleda till det ena av regeringens partier. Miljöpartiet.

Under våren skulle regeringen lagt en proposition på riksdagens bord som skulle reglera statens stöd till trossamfunden med nya demokratikriterier. Professor Ulf Bjereld fick av den förre kulturministern uppdraget att utreda frågan och levererade sitt förslag 2018,  ”Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige” (SOU 2018:18).

Demokratikriterierna liknade de som en senare utredning, statens stöd till civilsamhället, formulerade om än i något vidare termer men fördelningen av statsanslagen skulle skötas inom ett religiöst råd. En lösning som liknar Folkbildningsrådets fördelningsprincip. Att de registrerade samfunden sinsemellan skulle fördela anslaget. Detta skulle skapa en inlåsningseffekt där nya samfund svårligen skulle kunna ta sig in samtidigt som transparensen skulle försvåras. 

Bjerelds förslag vann inte gehör i regeringens religiösa råd utan regeringen skulle ta fram ett annat förslag, mer likt det regelverk för demokratikriterier som är tänkt att reglera stödet till övriga civilsamhället. Propositionen var utlovad till april/maj under 2020 men sköts upp till hösten på grund av Covid-19. Detta visade sig vara felaktigt.

Propositionen finns inte ens med på höstens förteckning över planerade propositioner. Från regeringen, kulturminister Amanda Lind (MP) som ansvarig minister har så vitt känt inga skäl angivits varför den ströks. Dagens svaga reglering kommer därmed att kvarstå.

Det andra exemplet handlar om finansiering till civilsamhället. Även här är det en minister från Miljöpartiet som ansvarat, biståndsminiser Peter Eriksson. 

Peter Eriksson tog under våren bort självfinansieringskravet för att erhålla offentliga medel till biståndsprojekt. Självfinansieringskravet för föreningar i olika biståndsprojekt var tidigare tio procent. Att föreningen skulle samla in tio procent av de tänkta biståndskostnaderna själva innan statsbidrag beviljades.

Peter Eriksson lät ta bort spärren, en form av kvalitets- och säkerhetsspärr, med motiveringen att dessa föreningar hade svårt att göra insamlingar under Corona-krisen. Oaktat att insamlingar genom Swish och internetbanker är fullt möjliga. Och helt i strid mot vad Säkerhetspolisen kommer fram till i sin årsbok för 2019.

Säkerhetspolisen konstaterar att offentlig finansiering till radikaliserande miljöer utgör ett säkerhets- och säkerhetspolitiskt hot. Implicit efterlyser Säkerhetspolisen mer av regleringar och kontroll och inte det motsatta. Både vad avser stöd till trossamfund och biståndsmedel till civilsamhället. 

Kulturminister Amanda Linds senfärdighet i regleringen av stödet till trossamfund samspelar med biståndsminister Peter Erikssons lättnader av säkerhets- och kvalitetsspärrar för statsbidrag. Det för effekten att det försämrar insyn och möjliggör att radikaliserande och våldsbejakande rörelser kan finansieras med allmänna medel. Allt i skydd av Covid 19.

När Johan Giesecke höjer ett varningens finger, att Covid-19 kan utgöra ett hot mot demokratin avser det inte bara länder som Sverige själva betecknar som svaga demokratier.

Varningen gäller i allra högsta grad Sverige som genom ministrarna Amanda Lind och Peter Eriksson, bägge miljöpartiet vidtagit mått och steg för att minska den demokratiska transparensen och öka riskerna med att skattemedel hamnar i orätta händer.