Så slapp Stegra redbarhetsprövningen
När Riksgälden beviljade Vargasföretaget Stegra en exportkredit på över tio miljarder kronor genomfördes en redbarhetsprövning av bolaget och de olika intressenterna. Men trots ett tydligt regelverk vare sig utredde eller prövade Riksgälden de kända intressekonflikter och jävssituationer som uppstått. Där den beviljade krediten kraftigt kom att öka värdet på aktieägarnas innehav. Där några aktieägare haft möjlighet påverka händelseförloppet utan att Riksgälden agerade.
Riksgälden ställde vid årsskiftet 2023/24 ut en garanti på åttio procent av 13,5 miljarder kronor till Vargasgruppens stålbolag Stegra. Om Stegra inte kan betala sina skulder till långivarna träder staten in. I ett värsta scenario, om Stegra hamnar på obestånd, kan den direkta förlusten för skattebetalarna uppgå till 10,8 miljarder kronor.
I samband med att garantin beviljades gjorde Riksgälden en kreditvärdering av Stegra (som då hette H2GS). En rad delfaktorer har vägdes in i slutbetyget där övergripande affärsprofil står för 50 procent, operativ risk 20 procent och finansiell risk 30 procent.
I de olika kategorierna tas sin tur hänsyn till en rad olika saker, alltifrån tillgång till råvaror och el, konkurrens, teknologi och vilka finansiella muskler ägarna har att stötta bolaget. Stora delar av det dokument som Aftonbladet och Andreas Cervenka då fick ut var maskat. Det inkluderar även det viktigaste, själva kreditbetyget.
Vad Riksgälden även måste genomföra är en s.k prövning av bolagets och kreditgivarnas redbarhet vilket belyses i ett särskilt, ej tidigare känt eller publicerat, dokument: Redbarhetsbedömningen.
Redbarhet och vandel
Även Redbarhetsbedömningen är till stor del maskat men innehåller så pass mycket information att det tillsammans med det maskade kreditbetyget samt aktieboken ger en tydlig bild om bristerna i Riksgäldens redbarhetsutredning.
Även om termen ”redbarhet” saknar formell definition är det en form av vandelsprövning för att pröva om bolaget, dess ledning och ägare agerar hederligt och anständigt samt att det inte förekommer jäv eller jävsliknande situationer som kan urholkar allmänhetens förtroende. En redbarhetsutredning skall omfatta inte bara styrelse och ledningar utan även ägare och de kreditgivare som kan komma att åberopa Riksgäldens kreditgaranti.
Av Riksgäldens redbarhetsutredning, som är direkt kopplad till beslutet att gå i borgen för 10,8 miljarder kronor framgår att myndigheten beslutar sig för att bedöma Stegra och dess ägare samt långivare som redbara.
Stegra och systerföretaget Northvolt delar ägarbild och historiskt sett stora delar av styrelserna. En rimlig förväntan är, om Riksgälden följt de egna rutinerna och riktlinjerna, att även Northvolts redbarhet prövats då personunionerna mellan bolagen är flertalet. Det har även förekommit att nyckelpersoner gått mellan bolagen i olika roller.
Relaterat: Stegras finansiella modell en kopia av Northvolts
Enligt polisanmälan hade Northvolt förvarat flytande kemikalier utan invallning och farligt avfall utan väderskydd. Det var vid en rutinkontroll i oktober 2023 som de misstänkta missförhållandena upptäcktes. Northvolt ska dessutom ha överskridit gränsvärdet av metaller i sitt avloppsvatten flertalet gånger under 2023. Det vill säga, uppgifterna var kända när Riksgälden menade att Stegra levde upp till redbarhetskraven.
Idag visar det sig att bolaget lämnat mer än 10 000 ton riskavfall efter sig.
Om Stegra hade prövats idag hade Riksgälden varit tvungna att bedöma många av de händelser som kantat systerföretaget det senaste året då Carl Erik Lagercrantz återfunnits i bägge styrelserna samt att Northvolts tidigare VD Peter Carlsson återfinns i aktieägarlängden i Stegra. Som aktieägare har samtliga aktieägare ett intresse av en beviljad kredit från Riksgälden då det samtidigt ökar värdet på aktieinnehavet.
Ett annat fall är kopplingen mellan kreditgivare och bolagets aktieägare, där en redlighets, eller vandelsprövning skall identifiera intressekonflikter. Om det finns uppenbara vinster för enskilda att Riksgälden beviljar krediter.
Relaterat: Problemen för Stegra hopar sig
En av kreditgivarna som som omfattas av Riksgäldens kreditgaranti till Stegra är den statliga banken SEK, Svensk Exportkredit AB. SEK sorterar i likhet med AP-fonderna under finansmarknadsminister Niklas Wykman, M. Den kredit som SEK beviljat till Stegra var en del av det paket om 48 miljarder kronor som fick bolagets värdering att öka från 28 miljarder kronor till 32 miljarder kronor.
SEK:s del var 500 miljoner euro, eller 5,5 miljarder kronor.
Dåvarande ordförande för SEK:s kreditutskott var Reinhold Geijer. Reinhold Geijer är även aktieägare i Stegra. Efter att först SEK, och sedan Riksgälden givit lånelöfte och en skattesäkrad kreditgaranti ökade med andra ord värdet på Geijers och andras aktieinnehav kraftigt.
Enligt SEK svar till Ledarsidorna deltog inte Geijer i kreditbeslutet men vill inte lämna ut protokoll eller svara på frågor om Geijer deltog, som dåvarande ordförande i utskottet, i beredningen av ett av de största enskilda kreditärenden som avgjordes av banken 2023. Inte heller vill SEK delge de interna riktlinjer som reglerar jävssituationer. SEK menar att allt sådant underlag omfattas av banksekretess.
SEK hänvisar alla frågor om jävsproblematik till ansvarigt statsråd, Niklas Wykman (M).
Ur Riksgäldens dokumentation framkommer ingenting som tyder på att detta förhållande, trots tvingande regelverk, belysts eller utretts vid vandels- och redbarhetsprövningen av Stegra inför beviljandet av Riksgäldens kreditgaranti.
Vid misstanke om felaktig hantering av vandels- och redbarhetsprövningen av Stegra kan såväl Riksrevisionen som EU tvinga Riksgälden att underkasta sig granskning. Något som regeringen och finansmarknadsministern är förhindrade att stoppa enligt Regeringsformen.
I värsta fall, vid maximalt utfall om Stegra kommer på obestånd, kan Riksgäldens garanti komma att kosta de svenska skattebetalarna 10,8 miljarder kronor.
Det enda alternativ som Riksgälden har är att begränsa eller helt återkalla krediten.
Relaterat: I skuggan av Northvolt – Nästa gröna katastrof
EXTRAMATERIAL FÖR PRENUMERANTER
Riksgäldens projektinformation samt redbarhetsutredning för Stegra. Läggs dessa bredvid varandra kan, trots de omfattande maskningarna, flera slutsatser dras.
NITEK Publicism som driver Ledarsidorna är beroende av er läsare för vår överlevnad. Som prenumerant och premiumkund har du även tillgång till poddar och hela nyhetsarkivet med över 4 000 artiklar.
Är du redan prenumerant men har svårigheter så kontakta då kundservice på mailen som du finner här.
Johan Westerholm
