Det Vargas-ägda stålföretaget Stegra har bara pengar kvar i kassan för en och en halv månads drift. Bolaget har upprepade gånger offentligt uttryckt sin besvikelse över att staten inte har skjutit skattefinansierat stöd. Men samtidigt finns det allt fler frågor om under hur lång tid bolaget varit medvetna om detta. Och om bolaget under denna period samtidigt åberopat och löst ut beviljade statliga kreditgarantier trots den allvarliga situationen.

På kort tid har det seglat upp två kriser i stora gröna omställningsprojekt. Vid sidan om Stegra handlar det om batteritillverkaren Northvolt, som efter konkurs fått en omstart under amerikanska Lytens vingar i en betydligt mindre kostym. 

Stegra, som är under finansiell press med bara pengar kvar i kassan för en och en halv månads drift har självt upprepade gånger offentligt uttryckt sin besvikelse över att staten inte har skjutit skattefinansierat stöd. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) gav under gårdagen samma besked som hennes finansmarknadsminister Niklas Wykman givit. Det blir inget stöd. Kärnan är att skattebetalarnas pengar måste värnas, enligt finansministern. 

Relaterat: Gröna krediter – Grönt heroin

I Stegras fall har staten tidigt bistått med gröna kreditgarantier, statliga lån och direkta stöd. Också EU har stöttat projektet. Lånen är, de som utfärdats av den svenska staten, fullt möjliga att granska för riksdag, media och allmänhet men med kreditgarantier är det annorlunda. Kreditgarantier sätter kontrollmakten ur spel. Kreditgarantier innebär att Riksgälden samt den statliga banken Svensk Exportkredit får ett bemyndigande att betala ut beviljad kredit om vissa milstolpar, ”milestones” uppnås.

Riksdagen har inga möjligheter att granska detta då Riksgälden agerar självständigt inom ramen för regleringsbrev och budget.

Vare sig bolaget eller Riksgälden har velat svara på frågor om hur mycket, och när, som bolaget har avropat beviljade kreditgarantier.

Kontrollmakten satt ur spel

I Stegras fall har Riksgälden avsatt 13 miljarder kronor och vare sig Riksgälden eller Stegra har velat svara på om i vilken utsträckning som bolaget har fått medel utbetalt. Och när dessa utbetalningar har genomförts. Riksdagen, som utgör den konstitutionella kontrollmakten, har inget mandat att kunna övervaka dessa utbetalningar genom den lösning som använts.

Av uppgifter som framkommit sedan Financial Times artikel i måndags, som gav en diametralt annorlunda bild av bolagets finansiella status har det framkommit för bolagsledning och styrelse besvärande detaljer.

Relaterat: Stegra krisar – Tyst från Vargas

Bolagsledningen satte under våren igång en krisplan när det stod klart att bolagets finansieringsplan inte höll och Vargas inte skulle kunna försvara sin ägarandel vid en nyemission. Uttalanden från näringsminister Ebba Busch (KD) tyder på att hon var orienterad om bolagets kris vid något skede. Men så sent som i juli så läckte ingenting ut från bolaget, tvärtom menade Stegra att bolaget var ”fullfinansierade” samt till och med hade en buffert för oförutsedda utgifter.

Den stora frågan är om bolaget, från det att de aktiverat krisplanen, har åberopat utbetalningar av de kreditgarantier som Riksgälden ställt ut. Om så är fallet kan det innebära att bolagsledningen, det vill säga VD och finanschef, solidariskt ansvariga tillsammans med styrelsen riskerar att utredas och sedan eventuellt prövas rättsligt.

Relaterat: Stegra – Där lögnen är den enda sanningen

Bedrägeri eller försumlighet?

Enligt Brottsbalken (BrB) 9 kap. 1 §:

“Den som medelst vilseledande förmår någon till handling eller underlåtenhet, som innebär vinning för gärningsmannen och skada för den vilseledde eller någon i vars ställe denne är, döms för bedrägeri.”

Det innebär att tre huvudvillkor måste vara uppfyllda:

• Vilseledande – någon har lämnat osanna eller vilseledande uppgifter (eller undanhållit väsentlig information).

• Handling/underlåtenhet – detta får den andre (t.ex. Riksgälden) att fatta ett beslut.

• Vinster och skada – gärningsmannen (t.ex. bolaget) får en ekonomisk fördel, och den vilseledde (staten) lider risk för ekonomisk skada.

Om det kan styrkas att bolaget visste att de saknade kapital, men ändå ansökte om kreditgarantier och gav en felaktig bild av sin finansiella ställning — då kan det uppfylla rekvisiten för bedrägeri eller osant intygande.

Men för att detta skall vara ett brott så krävs att åklagare även styrker någon form av uppsåt eller medvetenhet. De uppsåt som sannolikt kan komma ifråga är avsiktsuppsåt och insiktsuppsåt. I det senare fallet innebär det att de berörda är medvetna om vad som håller på att ske men vidtar ingen åtgärd.

Det som krävs är en polisanmälan även om Ekobrottsmyndigheten kan inleda en undersökning redan nu på eget initiativ. Innan spåren kallnar.

Bolaget säkrar upp genom gisslantagning

Det finns tecken på att den nya styrelsen har tagit höjd för en händelseutveckling som innebär en rättslig prövning redan i samband med Harald Mix avsägelse av ordförandeposten. Mix stannar kvar i styrelsen med Carl-Erik Lagercrantz samtidigt som VD:n Henrik Henriksson befordras till en styrelseplats.

En udda lösning då VD brukar vara inadjungerad. Lösningen raderar den maktbalans som skall råda mellan den strategiska, ägarstyrda nivån, och den exekutiva. Lösningen ter sig ännu märkligare då Vargas efter en nyemission inte kommer vara stor nog för att ha en självklar plats i styrelsen samtidigt som det tillhör ovanligheterna att tidigare styrelseledamöter sitter kvar efter en så genomgående omstrukturering.

Svaret på den frågan kan mycket väl vara att detta var villkoret för att Aidan de Brunner, specialiserad på rekonstruktion och hantering av bolag i behov av omstrukturering eller som befinner sig i finansiell kris, skulle acceptera en styrelseplats.

Kreditorer och minoritetsägare kan mycket väl ha krävt att såväl Mix och Lagercrantz som Henriksson skulle tvingas sitta kvar i styrelsen och ta sitt kollektiva ansvar om bolaget inte står att rädda eller om formella fel begåtts under deras tid.

Att ha dem kvar i styrelsen är ett sätt att hålla dessa som gisslan samtidigt som de tvingas ta ansvar.