Stegras finansiella modell en kopia av Northvolts
Stålföretaget Stegra, det idag konkursade batteriföretaget Northvolts systerföretag med ursprung i Vargas-gruppen bygger sin finansiering på samma modell som Northvolt. I huvudsak en kombination av emitterat kapital och lån men även med stora inslag av skattefinansierade bidrag och krediter som garanteras av skattekollektivet och EU:s medborgare.
Stegra, som förra året bytte namn från H2 Green Steel, är ett av Sveriges mest ambitiösa industriprojekt som bygger ett grönt stålverk i Boden. Bolaget, med Harald Mix från Vargas som initiativtagare och investerare, har säkrat finansiering på 75 miljarder kronor genom en kombination av eget kapital och lån.
Stegra har enligt bolaget sålt över 50 procent av sin framtida produktion genom långsiktiga avtal värda cirka 130 miljarder kronor. Bolaget har planerat för produktionsstart i slutet av 2025 och skall leverera de första ordrarna till bilfabrikanten Porsche under 2026. Än så länge saknas tak på de flesta byggnaderna på anläggningen i Svartbyn.
Bolaget nekades i december i fjol ett skattefinansierat ytterligare stöd, Klimatklivet. Naturvårdsverket, som administrerar stödet, har gett avslag på Stegras ansökan med hänvisning till att bolaget kommer att släppa ut omkring 500 000 ton koldioxid per år. Långt över villkoren för det skattefinansierade stödet.
Orsaken är att naturgas används i processen fram till att bolaget når fossilfrihet 2045, skriver Di.
Enligt Dagens Industris källor försökte bolaget genom att ta direkt kontakt med finansminister Elisabeth Svantesson (M) få regeringen att flytta anslag från klimatklivet till Energimyndighetens industrikliv, där Stegra tidigare fått 1,2 miljarder kronor. Skulle de medel som det nu nekade klimatklivet kunna frigöras genom andra lagtekniska lösningar kommer Stegra kunna räkna hem ytterligare 1,65 miljarder av EU-medel.
Även de skattefinansierade. Svantesson skall, enligt uppgift, ha delegerat dialogen med bolaget till statssekreteraren. Finansministerns närmaste medarbetare i den politiska staben.
Relaterat: Nätverken grunden för Vargas-bolagen affärsidé
Skattegaranterat miljardstöd
Totalt har bolaget tills idag erhållit omfattande skattefinansierat stöd:
- Industriklivet 1,2 MDR
- EU Innovation fund 2,75 MDR SEK
- Europeiska Investeringsbanken 4 MDR SEK (lån)
- Riksgälden har utfärdat en kreditgaranti på 80 procent av 1,2 MDR EURO
- Andra AP-fonden 400 MSEK
Totalt i skattefinansierade bidrag, lån och garantier har Stegra kunnat räkna hem drygt 9,3 miljarder kronor. Vilket är runt 12 procent av det resta kapitalet. 88 procent består av annan finansiering.
Enligt bolagets kommunikationschef Karin Hallstan är självfinansieringsgraden högre, 98 procent.
Bolaget har genomgående en annan defnition på de offentligt garanterade lån och lånegarantier samt allmänna medel än att de skulle uppbära säkerheter finansierade med skattemedel. EIB, för att ta ett exempel ägs och garanteras av EU:s medborgare men Stegra menar att de bidrag som finansierar bolagets verksamhet finansieras bara via banken genom avgifter.
Relaterat: “Greteriet” möjliggjorde plundringen av pensionsmedel
Ingen hänsyn tas av bolaget om vilka som äger och ytterst står som garant för banken. EU:s medborgare. Vilket även avser Riksgälden där det är svenska skattemedel som står som säkerhet för Riksgäldens åtaganden.
Stegras och Karin Hallstans svar enligt nedan där hon kommenterat i rött.
Hänvisningen till att Riksgäldens garantier är satta på en fri marknad kan dock ifrågasättas då detta är garantier som inte erbjuds på en fri marknad utan har inslag av olika grader av skattesubventioner. Det går heller inte att värdera graden av den uppenbara subvention som föreligger.
Tio procents avgift för en kreditgaranti för ett företag som aldrig haft någon egen produktion samt saknar många av de infrastrukturlösningar för att starta produktionen bör anses vara lågt satt.
I tillägg skall samhällskostnaderna läggas med de investeringar som Svenska Kraftnät och Vattenfall tvingas eller kommer tvingas till om uppskattningsvis 10 miljarder kronor samt de extra investeringar som Bodens kommun måste stå för, i dagsläget uppskattningsvis 1,5 MDR SEK.
Även om inte Svenska Kraftnäts hela investering vilar på Stegras framtida behov går det inte att komma ifrån att en substantiell del av denna är en direkt förutsättning för att Stegra i framtiden skall kunna producera fossilsnålt stål.
Bodens investeringskostnader lånefinansieras idag med en förhoppning att ett framtida, men osäkert, befolkningsunderlag skall kunna betala av de skulder som uppkommer via skattsedeln.
Johan Westerholm
