Situationen i lokalpolitiken i Norrtälje, som nu fått internationell uppmärksamhet, kan bäst liknas vid ett ”Blame-Game” eller där alla försöker kasta varandra under bussen. Vem som till slut hamnar underst i den allt högre stapel av politiker av olika rang och status som växer till sig utanför kommunhuset får framtiden utvisa.

Efter beslutet om att chockhöja lönerna för Norrtälje kommuns nya styre har en anmälan inkommit till Justitieombudsmannen. Bakom ansökan står tv-kocken Alexander Royson Lindgren.

– Jag blev jävligt arg. Besviken, säger Alexander Royson Lindgren till Norrtälje Tidning.

Royson Lindgren har JO-anmält Bino Drummond (M), Staffan Tjörnhammar (M), Andrea Kronvall (SD), Robert Beronius (L) samt Thomas Imeryd (KD). Den kraftiga höjningen på nästan 30 procent väckte även kritik, dels hos oppositionen i fullmäktige, arga Norrtäljebor samt organisationen Företagarna i Stockholms län.

Moderaterna har en lång tradition av att positionera sig som just företagarpartiet framför alla andra.

Relaterat: Norrtälje: 26 sekunders tystnad

Olika partier – olika ursäkter

Samtidigt menar Liberalernas gruppledare, en av de anmälda, Robert Beronius till Norrtelje tidning att han kräver att förtroendet återupprätta och att Moderaterna tar ansvar för sin politik. Även Beronius röstade för moderaternas förslag och lönehöjningen omfattade även honom.

I en tidigare kommentar till Ledarsidorna efter att arvodeshöjningen drogs tillbaka skriver Beronius att

Eftersom ärendet inte har beretts i vederbörlig ordning har inte Liberalerna kunnat diskutera eller ta ställning till beslutet. Vi agerar nu för att ärendet ska tas om och beredas av val- och demokratinämnden, som sig bör. Vi verkar därutöver för en sänkning av arvodet.

Men Liberalerrna tog de facto ställning genom att rösta igenom förslaget. Den beredning som genomfördes, och som Liberalerna godkände, gick ut på att kommunfullmäktige ajournerades under 15 minuter. Protokollet från voteringen lämnar inga frågetecken efter sig. Inte heller Beronius bör vara omedveten om det egentliga beredningstvånget i Kommunallagen.

Beronius är dock inte ensam om att krishantera och skylla på att det var moderaternas fel att Liberalerna röstade för arvodeshöjningen. 

Liknande tongångar kommer från Sverigedemokraternas gruppledare Andrea Kronvall som menar att det aldrig var deras vilja att driva igenom förslaget. Att de röstade för höjningen mot sin vilja och mot de löften samt garantier de lämnat väljarna innan valet.

Kronvalls resonemang går ut på att genom att först rösta för moderaternas förslag med en höjning med 26,9 procent av arvodena så skapades en folkstorm mot styret som sedan öppnade för möjligheten att rösta mot ett eventuellt reviderat förslag.

Sannolikheten att Sverigedemokraterna lagt en sådan plan med så pass många osäkerhetsfaktorer bör betecknas som orimlig.

Början till blame-game

Själva huvudpersonen i händelseförloppet, kommunalrådet Bino Drummond (M) lämnade under gårdagen en tredje version. Drummond menar i en intervju i SVT att

… det har inte funnits någon agenda att dölja något för någon utan att det behandlats som ett vanligt valärende

Detta, att det behandlats som ett vanligt valärende motsägs av att Drummond i en annan intervju menar att han fick reda på nivåerna så sent som tre timmar innan mötet. Vid den tidpunkten hade ingen ur oppositionen tagit del av förslaget. 

Beredningstvånget i bland annat ersättningsfrågor är tydligt i Kommunallagens femte kapitel i paragraferna 26-36. Något som Drummond i egenskap av ”erfaren ordförande” enligt hans egen beskrivning av sig själv på Linked In rimligtis bör ha varit medveten om.

Erfarna KSO:er, eller kommunstyrelseordföranden, har som regel den kompetensen eller erfarenhet nog att fråga kommunjuristen.

Drummond slår ifrån sig med att då arvodena utgår från hans arvode att han inte haft något med beredningen att göra men att han nu skall ta det ansvar för situationen som, implicit, vare sig hans partikamrater eller koalitionspartners haft förmåga eller kompetens att ta.

Situationen i lokalpolitiken i Norrtälje, som nu fått internationell uppmärksamhet, kan bäst liknas vid ett ”Blame-Game” eller där alla försöker kasta varandra under bussen.

Vem som till slut hamnar underst i den växande högen  av politiker med olika rang och status utanför kommunhuset får framtiden utvisa.