Carl Bildt dyker upp igen i den svenska utrikespolitiken som regeringens representant när Turkiets president Erdogan svärs in för en tredje mandatperiod. Bildt har en i det närmaste unik politisk profil, ett extraordinärt kontaktnät samt unika personliga egenskaper som är svåra att placera i normala tider. Men de tider Sverige lever i är allt annat än normala.

Under dagen kommer Recep Tayyip Erdogan sväras in för ytterligare en mandatperiod som Turkiets president. Sverige har fått en inbjudan att delta under ceremonin. Statsminister Ulf Kristersson (M) menade i det känsliga läge som Sverige befinner sig i att regeringen haft ”en bra plan”. Under gårdagen blev det officiellt att Sverige väljer att skicka Carl Bildt för att representera Sverige.

”Det är inte särskilt vanligt att en regeringschef eller minister åker på installationsceremonier. Statsministern har uppdragit Carl Bildt, en person med god kännedom om och kontakter i Turkiet att åka för att representera Sverige”, skriver Kristerssons pressekreterare till DN.

Bildt har inte bara en god kännedom och goda kontakter med Turkiet i allmänhet och Erdogans parti AKP i synnerhet. De är att beteckna som snarast unika i en västeuropeisk jämförelse. Ingen har som Carl Bildt under en så lång sammanhängande period argumenterat för ett turkiskt medlemskap i EU.

I den utrikespolitiska deklarationen 2011 framförde Bildt, då utrikesminister i ministären Reinfeldt att ett turkiskt medlemskap skulle stärka både EU och Turkiet.

År 2013 menade Bildt att Turkiet skulle kunna vara fullvärdig medlem i EU senast 2023 men att det kunde gå snabbare till Europaportalen. Sverige arbetade då under regeringen Reinfeldt för att häva de blockeringar som fanns vid den tiden, främst Ankarprotokollet och Cypernfrågan.

Den turkcypriotiska befolkningen i den av Turkiet ockuperade norra delen av Cypern har sedan 2004 väntat på EU-kommissionens löfte att få lättnader i handeln med EU. Men förslaget blockeras av Cyperns veto.

Relaterat: Turkiet: Bazaar-politik 2.0

Kommissionens uteblivna direkthandelsförordning ledde till att Turkiet vägrade att fullfölja det så kallade Ankaraprotokollet som i sin tur är orsaken till att EU formellt har stoppat åtta förhandlingsområden i medlemskapsförhandlingarna med Turkiet. Om Turkiet följer Ankaraprotokollet öppnas alla turkiska hamnar och flygplatser för trafik från hela Cypern vilket skulle underlätta för handel- och transport för grekcyprioterna.

Sedan kuppförsöket mot Erdogan 2016 har dock Turkiet kommit att distansera sig från EU allt mer. Ett av huvudskälen idag är bland annat att EU inte vill tillåta visumfrihet för turkiska medborgare i Schengenområdet.

Carl Bildt var en av de som menade att EU:s reaktioner på kuppförsöket var för svaga.

Relaterat: Turkiet och NATO tillbaka till vardagen – Allt är inte bara F-16

Bildt, Turkiet och oljan

Även om Carl Bildt under sin tid som utrikesminister 2006-2014 officiellt besökte Turkiet endast fyra gånger så finns det spår av fler resor till landet utanför protokollet. Relationerna till vad moderaterna menade då var sitt turkiska systerparti, AKP, var inte bara goda. De var, och är sannolikt i en del kretsar, utmärkta.

Och Bildt delar såväl engagemang som intresse i flera frågor med Turkiet. Inte bara har Bildt varit engagerad i handel med olja med Ryssland utan han har en mycket god kunskap om förutsättningarna som råder i Sudan, ett annat oljeproducerande land. Bildt har inte bara suttit i det svenska bolaget Lundin Oil styrelse. Lundin Oil investerade tungt i det ryska oljebolaget Gazproms verksamhet och bland annat Nord Stream 2 vilket tidskriften Kvartal ingående beskrivit. Han kom med det engagemanget att ta plats även i Vostok Naftas styrelse.

Bildt har även som styrelseledamot varit engagerad i Lundingruppens verksamhet i Sudan och vittnat om detta engagemang i riksdagens Konstitutionsutskott 2007. Som styrelseledamot menade Bildt under förhöret att

“Det är klart att jag var väl insatt, en styrelseledamot är inte någon form av drivved som bara flyter med”.

Den 5 september inleder Stockholms tingsrätt huvudförhandling mot de tidigare Lundincheferna Alex Schneiter och Ian Lundin som åtalats för medhjälp till folkrättsbrott i Sudan. De båda har, enligt åklagarna, medverkat till att den dåvarande sudanesiska regimen begick brott mot krigets lagar för att bolagets oljeverksamhet i södra landsdelarna skulle kunna säkras. Under stridigheterna fördrevs, skadades och dödades många civila under åren 1999–2003. Carl Bildt satt i styrelsen för Lundin Petroleum 2000-2006.

Sudan ligger inom det geografiska område som Erdogan definierat som Turkiets intressesfär. Ett geostrategiskt intresse som har sitt ursprung i det Ottomanska imperiets maktambitioner. Turkiet har erbjudit sig att leda fredsförhandlingarna mellan de stridande parterna i Sudan, sannolikt för att kunna fortsatt dominera eller påverka Sudans utrikespolitiska vägval till turkisk favör.

Relaterat: Turkiet destabiliserar i krigets skugga den globala energiförsörjningen

Carl Bildt dyker upp igen i den svenska utrikespolitiken. Han har en i det närmaste unik politisk profil, ett extraordinärt kontaktnät samt unika egenskaper som är svåra att placera i normala tider.

Men de tider Sverige lever i är allt annat än normala.