Tidö-avtalet innebär ett paradigmskifte för det offentligt finansierade civilsamhället. Implementeras samtliga tänkta förslag kommer Sverige ansluta sig till Frankrikes president Emmanuel Macrons linje i förhållande till religiös extremism. En linje som inte är helt enkel att följa för Sverige i relation till Turkiet i nuvarande situation.

Tidö-avtalet kommer att innebära en helt ny inrikting för stora delar av det svenska civilsamhället. Ett av de mer omfattande avsnitten är ”Direktiv sam arbetsprojekt Migration och integration”. 

Bland annat har parterna kommit överens om att se över förbud mot utländsk finansiering av trossamfund och andra organisationer på civilsamhällets område med kopplingar till islamism och extremism samt ta fram förslag om skärpt regelverk och tillsyn när det kommer till sådana organisationers finansiering.

Särskilt skall beaktas intresset av att motverka islamism och radikalisering och genomföra kartläggning av hur utländsk finansiering av trossamfund och andra utländska kopplingar till församlingar eller andra kulturella, etniska eller religiösa organisationer används för islamistiska och separatistiska intressen. 

Konsekvenserna av en sådan utredning är inledningsvis enkla att överblicka men kantas av problem längre fram.

Ibn Rushd-sfären kan stå utan finansiering

Bland annat kan samtliga organisationer som har formella band eller sådana som uppstår genom personunioner till Stockholms moské förlora rätten till stats- och kommunala bidrag. Stockholms moské utgör det huvudsakliga navet i Muslimska brödraskapets nätverkstruktur och är själva öppna med att de är en del av detta nätverk.

Muslimska brödraskapet utgör ett radikaliserande kluster där flertalet medlemmar, även med ursprung i Stockholms moské, över tid haft samröre eller anslutit sig till terrororganisationer som Islamiska staten eller al Qaida.

I det nätverk där Stockholms moské utgör navet återfinns organisationer såsom Muslimska Mänskliga Rättighetskommittén, Svenska Muslimer för Fred och Rättvis, inte minst studieförbundet Ibn Rushd. Även ett större antal religiösa friskolor kan kopplas till detta kluster genom de personunioner som uppstått eller som varit förutsättningen för etableringen av dessa friskolor.

Dessa skulle i förlängningen samtliga förlora rätten till svensk skattefinansiering. Det problem som dock kommer att uppstå är hur förbudet mot en utländsk finansiering ska regleras. Den turkiska staten driver idag ett tiotal moskéer genom den turkiska statliga myndigheten Diyanet. I Europa finns totalt 900 sådana moskéer utanför Turkiet.

Diyanet-moskéerna är ett väl känt verktyg för bland annat Turkiets president Erdogan att bedriva såväl flyktingspionage som propaganda igenom. Frankrike har tidigare aviserat en stängning av dessa moskéer men dessa försök har tonats ner efter att Turkiet reagerat kraftigt på försöken. 

Ett annat problem är hur en svensk lagstiftning skall parera användandet av bulvaner som tar emot utländsk, som t.ex turkisk, finansiering genom andra kanaler. Tankesmedjan SETA, som bland annat står bakom den årliga ”European Islamophobia Report” är en mycket möjlig finansiering av främmande makts påverkansoperationer i Sverige.

Allmänna arvsfonden står inför förändring

I avsnittet som avslutar avtalet finns dock det som kommer förändra civilsamhället i grunden återgivet.

Parterna menar att

Systemet för stödet till folkbildningsväsendet ska reformeras. En bred reform behövs av modellen för medelstilldelning och uppföljning inom folkbildningspolitiken för att göra den mer transparent och förutsägbar. I avvaktan på förslagen från den pågående utredningen om uppföljning och kontroll av statsbidraget behövs ytterligare åtgärder för att reformera stödet till folkbildningen. I det sammanhanget ska övervägas om medelstilldelningen ska hanteras av en myndighet istället för av Folkbildningsrådet. Genom översynen ska folkbildningsväsendet effektiviseras. 

I grunden innebär det att den utredare som hänvisas till, den tidigare riksdagsledamoten Christer Nylander (L), kommer få förändrade direktiv samt att den tillträdande regeringen kommer att förekomma utredningsresultaten redan under 2023.

Relaterat: Folkbildningsrådet – Riksomfattande arena för korruption

Nylander själv är motståndare till allt som kan skärpa regelverket och stoppade under förra mandatperioden den ytterligare granskning av Folkbildningsrådet som drevs av Moderaterna i Kulturutskottet. Detta motstånd från Nylander, som tillsammans med centerpartiets Per Lodenius anslöt sig till Socialdemokraterna och dess regeringsunderlag fick till följd att Riksrevisionen inledde en egen granskning. En granskning som tyder på att så mycket som 75 procent av folkbildningsanslaget varje år saknar underlag för utbetalning.

Nylander menade när han stoppade all vidare granskning att man redan vänt på varje sten. Riksrevisionens granskning pekar på att hundratals miljoner kronor varje år saknar redovisning från utbildningsförbunden.

Även Allmänna arvsfonden kommer omfattas av de skärpta regelverken. Allmänna arvsfonden, som förvaltas av Kammarkollegiet. Kammarkollegiet och fonden är sedan flera år i likhet med Folkbildningsrådet och Nylander motståndare till en skärpning av demokratikriterierna och transparensen.

Relaterat: Kammarkollegiets passivitet kostar skattebetalarna miljonbelopp

Allmänna arvsfonden har finansierat en rad med projekt till särintressen med etniska, religiösa eller separatistiska markörer. Organisationer och projekt som visar sig ha försvårat integration av nyanlända.

Utgångspunkten för förändringen av Allmänna arvsfonden ska vara att arvsfondens medelsfördelning ska förändras till att bland annat kunna omfatta brottsofferarbete menar Tidö-avtalets parter.

Relaterat: Projektbidragsindustrin: Självregleringen tar för lång tid – nu återstår endast lagstiftning som alternativ