Under veckan genomfördes bilaterala samtal mellan Turkiets president Recep Tayip Erdogan och hans tyske motpart Frank-Walter Steinmeier. Samtalen kretsade kring dels de turkiska kraven på ett medlemskap i EU, där Sverige givit Turkiet garantier men även kring synen på terrorism. Där Turkiet kräver att EU visar solidaritet och i förlängningen samsyn på bland annat Hamas och den turkiska fascistiska rörelsen Milli Görüs.

Under veckan genomfördes bilaterala samtal mellan Turkiets president Recep Tayip Erdogan och hans tyske motpart Frank-Walter Steinmeier rapporterar Hürriet Daily News.

Samtalen berörde bland annat förbindelserna mellan Türkiye och EU och överläggningar om Ankaras anslutningsprocess till EU som i stort sett stannat upp sedan 2016. Erdoğan pekade på att återupptagna anslutninssamtalen var en förutsättning för att Turkiet skulle ratificera Sveriges Nato-ansökan.

De formella förhandlingarna inleddes mellan Türkiye och EU  2005, men processen avbröts på initiativ av Bryssel på grund av Turkiets oförmåga att uppfylla de obligatoriska medlemskriterierna.

Vidare tog Erdoğan upp konflikten i Gaza, och uppmanade till ett slut på

“förtrycket och fördömde ansträngningar att åsidosätta diskussioner om frågan.”

Erdogan underströk nödvändigheten av samordnade ansträngningar för att hindra en eskalering och nämnde bland annat händelseutvecklingen mellan Israel och Iran som ett skarpt exempel. Men framför allt krävde Erdogan ett samarbete kring frågor om terrorism. Erdogan menade under en pressträff att han och Turkiet kräver att Tyskland och EU visar respekt. Något som kommer att kräva att inte bara EU utan att Tyskland i synnerhet lägger om sin antiterrorpolitik och definition av vilka organisationer som utgör ett terrorhot.

Hamas, för att ta ett exempel, är terroristklassad av EU men åtnjuter inte bara finansiellt stöd utan även politiskt stöd från Turkiet i den pågående konflikten mellan Israel och Hamas. Ett annat exempel är den tyska islamistiska organisationen Milli Görüs. Den tyska säkerhetstjänsten BfD har krävt att Milli Görus förbjuds i Tyskland enligt samma lagar som förbjuder nazistiska partier.

Milli Görüs – Muslimsk form av nazism

Milli Görus är inte okänd som organisation i Sverige. En av orsakerna till att Mehmet Kaplan tvingades lämna regeringen Löfven I 2016 var hans samröre med den turkiska islamistiska och fascistiska rörelsen Milli Görüs. Och även om minnet av detta nu bleknat hos svenska väljare är organisationen i allra högsta grad aktuell i en svensk kontext.

Sverige har ännu inte hanterat frågan om hur Sverige skall relatera till islamistisk fascism på det sätt som Tyskland har gort och hur de relaterar till demokratiska grundprinciper. Frågorna har varit aktuella i även Frankrike.

Milli Görüs är en organisation vars ideologi inbegriper bland annat krav på sharialagstiftning och en långt driven antisemitism. Milli Görüs delar historia med det regerande AKP-partiet och president Erdogan.

Milli Görüs (”Nationell vision”) heter den moderna turk-islamistiska rörelsen som grundades av Necmettin Erbakan 1969. Hans parti förbjöds tre gånger, men uppstod under nya namn och fick flest röster i valet 1996. Därmed blev han landets förste islamistiske premiärminister. Han fälldes dock i en oblodig militärkupp ett år senare och hans parti förbjöds för fjärde gången av författningsdomstolen.

Erbakans lära vilar på tre ben: en orubblig tro på sharia, ett djupt förakt för den västerländska livsstilen och en omfattande övertygelse om antisemitiska dogmer.

Tron på judisk världskonspiration genomsyrar rörelsen

Erbakan har hävdat att en judisk konspiration bakom i princip varje kris, katastrof och krig. Dollarn och EU var judiska påfund. Liksom världens största banker och medier. Judarnas yttersta mål var, enligt Erbakan, ett permanent världsherravälde där det inte fanns någon plats för turkarna.

Andra exempel som han fört fram är att det inte var så konstigt att tidningen New York Times hade så många kritiska artiklar om honom. ”Den drivs av judiskt kapital”, hävdade han. Och det var förklaringen till att tidningen gått till angrepp mot Turkiets ledare i över 130 år.

2014 hade tidningen Yeni Akit, organisationens egen tidning, ett porträtt av Hitler i mitten av veckans korsord där den rätta lösningen var ”VI SAKNAR DIG”.

Erdogans AKP, som bildades strax efter millennieskiftet, är en avknoppning av Milli Görüs.

Milli Görüs och Erbakan utgör en av Turkiets president Recep Tayyip Erdogans främsta ideologiska inspirationskällor vid sidan av den islamistiske och öppet antisemitiske poeten Necip Fazıl Kısakürek. Det går att spåra denna övertygelse  i olika former av uttalanden från den turkiske presidenten. Som när Erdogan tidigt under sin första presidentperiod nämnde Hitlers Tyskland som ”exempel på ett lyckat styre”.

Milli Görüs är en av de rörelser som den tyska säkerhetstjänsten försökt att förbjuda på grund av dess relationer till våldsbejakande och våldstillämpande islamism. Den tyska författningsdomstolen underkände kraven, men trots det tvingades den tyska polisen stänga två av Milli Görüs moskéer vid den gryningsräd i Berlin som involverade 800 poliser efter det att man hittat bevis för dessa kopplingar och verksamhet. Även Frankrikes president Emmanuel Macron har tagit steg för att förbjuda rörelsen i Frankrike.

Spridd i hela Europa

Totalt kontrollerar eller driver Milli Görüs 550 moskéer i Europa, detta kan läggas till de 900 turkiska moskéer som finansieras och bemannas av den turkiska religiösa myndigheten Diyanet. För närvarande bygger Milli Görüs ytterligare en moské i Skärholmen utanför Stockholm.

När Erbakan dog 2011 ordnade Islamiska förbundet i Sverige en minnesstund för honom i Stora moskén i Stockholm. ”Han var och är en stor förebild för unga såväl som gamla turkar och andra muslimer runt om i världen”, skrev den dåvarande förbundsordföranden Omar Mustafa i sitt kondoleansbrev till medlemmarna. 

Islamiska förbundet i Sverige pekas av doktor Sameh Egyptson ut som Muslimska brödraskapets centralorganisation i Sverige.