Valår – Bonanza för informationspåverkan
Med riksdagens öppnande inleds det sista riksdagsåret för denna mandatperiod. Och precis som under alla valår kommer media och allmänhet stå under en kanonad av olika opinionsundersökningar. Där vissa opinionsundersökningar håller så låg kvalitet eller är framtagna med så tveksamma metoder att det inte går att utesluta en medveten opinonspåverkan med mindre nogräknade chefredaktörers hjälp.
Konflikt kring Gaza-demonstrationer, avhopp, budgetutspel och bråk inom Tidösamarbetet. Det är en intensiv period i svensk politik, men trots detta är opinionsläget stabilt enligt SVT/Verians septembermätning. Sverigedemokraterna ökar för fjärde månaden i rad och är näst största parti, visar SVT/Verians septembermätning. Samtidigt har situationen för Liberalerna inte förbättrats. Snart tre månader efter partiledarbytet är det tydligt att det inte gett någon Mohamsson-effekt.
Sverigedemokraterna fortsätter uppåt för fjärde månaden i rad och landar nu på 20,8 procent, vilket är strax över valresultatet från 2022.
Med riksdagens öppnande inleds det sista riksdagsåret för denna mandatperiod. Och precis som under alla valår, valrörelsen började i praktiken i och med Socialdemokraternas kongress under försommaren, kommer media och allmänhet stå under en kanonad av olika opinionsundersökningar. Vissa som utförs med vetenskapliga metoder enligt George Gallups modeller, andra med andra metoder där resultaten i vissa fall indirekt kan kopplas till olika politiska agendor samt inte minst försök till bildsättning.
Riggade undersökningar?
Under årets Almedalsvecka och efter sommaren har SvD/Demoskop två gånger haft ett stort nyhetsfokus på statsminister Ulf Kristerssons (M) tappade förtroende, att Jimmie Åkesson har (SD) gått om Kristersson. SvD följde sedan upp om ”vems fel” som man inom regeringsunderlaget ansåg att detta ras bland svenska folket berodde på.
Läggs däremot Demoskops motsvarande undersökningar bredvid undersökningarna från Novus och Ipsos/DN blir bilden en annan. Dessa har gemensamt är att använder vetenskapligt beprövade tillförlitliga metoder. .TV4, DN, SVT, SR, TT har det som krav för att kunna nyhetsvärdera en undersökning eftersom det är endast de vetenskapligt beprövade metoderna som kan garantera källdata.
Demoskops resultat avviker kraftigt. I augusti månads förtroendemätning ger så pass stora avvikelser från de som använder sig av vetenskapliga metoder att andra syften inte kan uteslutas.
Motsvarande jämförelse från Maj/Juni månad avviker inte från mönstret.
Självrekryterade paneler såsom Demoskops kan inte garantera källdata. Dessa använder ett s.k. självrekryterat urval, de som vill svara söker upp Demoskop och säger att de vill vara med. Användaren behöver bara ha en epost-adress.
Helt i strid mot det publicistiska regelverket som bland annat redovisas på Journalistförbundets hemsida:
Kontrollera sakuppgifter så noggrant som omständigheterna medger, även om de tidigare har publicerats. Ge läsaren/mottagaren möjlighet att skilja mellan faktaredovisning och kommentarer.
Till skillnad från en opinionsundersökning som tagits fram med vetenskapliga metoder kan en självrekryterad panel aldrig kontrolleras då det saknas tillräcklig kontrollerbar data. För att ens se om det finns en verklig person bakom svaren. De chefredaktörer som ändå väljer att publicera resultat från självrekryterade paneler når med andra ord inte upp till kraven i det publicistiska regelverket.
Sätta bilden av framgång viktigare än sanning
Det går heller inte att utesluta att självrekryterade paneler, som ägs eller står under inflytande av PR-bolag på olika sätt används för att sätta vissa bilder. Det mest påtagliga exemplet var under fjolårets valrörelse inför EU-valet.
Företaget Axiom Insights, som är systerföretag till PR och kommunikationsbyrån Hallvarsson och Halvarsson lät i en undersökning förstå att Jan Emanuels och Sara Skyttedals initiativ Folklistan hade ett stöd i opinionen på 8,36 procent.
Även om Demoskop å sin sida när de blir ifrågasatta menar att de alltid lyckas komma närmast, eller mycket nära det slutliga valresultat blir en bias, eller systemfel, påtaglig. Demoskops mätningar ligger konsekvent ett par procentenheter över eller under för vissa partier jämfört med de övriga institutens. Detta är ett konsekvent mönster förutom under de sista två månaderna innan val. Då närmar sig Demoskop de övrigas siffror.
Det går inte att bortse ifrån att opinionsstödet var konstruerat för att skapa en bild av brett stöd eftersom partiet till slut fick 25 901 röster eller endast 0,6 procent. Metoden som Axiom Insights använder sig av är i praktiken samma som Demoskop nyttjar med självrekryterade paneler.
Demoskop ägs av Peje Emilsson direkt som även kontrollerar PR-byrån Kreab. Emilsson är en av de starkaste förespråkarna vid sidan av Jan Emanuel, idag åter medlem i Socialdemokraterna för en privatisering av kriminalvården. Det enda parti som i någon utsträckning driver denna fråga är Sverigedemokraterna även om justitieminister Gunnar Strömmer förberett för att flytta svenska interner till Baltikum.
Det bör anses sannolikt att det ligger i Emilssons och Kreabs intresse att sätta bilden av en stark Jimmie Åkesson (SD) och en allt svagare statsminister i Ulf Kristersson (M). För att ytterligare pressa på för bland annat privatisering av kriminalvården.
Att den bilden som opinionsundersökningar ger, och som okritiskt publiceras av SvD och Aftonbladet respektive chefsredaktör sedan inte är framtagen med vetenskapliga metoder eller nödvändigtvis är sann är av mindre betydelse.
De tidningar som trots att undersökningarna inte når upp till de publicistiska kraven använder sig av Demoskop är främst Aftonbladet och SvD.
Johan Westerholm
