När Justitieombudsmannen tillfrågas själv menar myndigheten att de åtnjuter ett stort förtroende. Men bakom detta döljs ett allt större antal nedläggningsbeslut som sällan eller aldrig motiveras samtidigt som tillsynsfunktionen, riksdagens konstitutionsutskott, helt upphört med att ställa kritiska frågor. Det menar den oberoende skribenten Deniz Eryilmaz. 

JO ska varje år enligt 43 § lag (2023:499) med instruktion för Riksdagens ombudsmän lämna en ämbetsberättelse som avser närmast föregående år till riksdagen. Enligt lagen ska berättelsen innehålla en redogörelse för de åtgärder som vidtagits med stöd av denna lag och andra viktigare beslut som ombudsmännen har meddelat. Berättelsen ska även ge en översikt över verksamheten i övrigt. Så långt låter det bra. 

Men det ingen får kännedom om är varför ärenden hos JO läggs ner eller varför JO fattar tycke och bestämmer sig för att utreda andra. Detta framgår heller inte av JO:s ämbetsberättelser. Konstitutionsutskottet får därför aldrig reda på de allvarliga ärenden som JO väljer att lägga ner, och det går heller inte att spåra anledningen till varför ärendet är nerlagt, eftersom JO inte behöver motivera besluten. 

Unik myndighet med unika befogenheter

Det är enbart JO som kan utöva tillsyn och rätta vissa brister inom offentliga förvaltningar. JO ska enligt lagen se över att de som utövar offentlig verksamhet följer lagar och andra författningar samt i övrigt fullgör sina åligganden. JO ska särskilt se till att de som står under ombudsmännens tillsyn följer regeringsformens föreskrifter om saklighet och opartiskhet och att det inte görs intrång i enskildas grundläggande fri- och rättigheter i den offentliga verksamheten, samt ska verka för att brister i lagstiftningen avhjälps. 

JO svarar inte på frågor i ärenden, återkommer inte med svar på ställda skriftliga frågor, och i vissa fall också ger felaktiga avvisningsgrunder för att inte svara på frågor i ärenden. Det förekommer med andra ord brister inom JO för sådant som de ibland kritiserar andra myndigheter för, de få gånger detta nu händer.

Att JO inte behöver motivera anledning till varför ett ärende lagts ner, innebär inte att JO inte får motivera anledningen. Ledarsidorna har tagit del av beslut (8541-2023) som JO förvisso har lagt ner, men där JO motiverat anledningen till det. Dessutom har JO gett klaganden hjälp med hur denne ska gå tillväga för att eventuellt vinna framgå i sitt ärende. Det aktuella ärendet gäller till och med ett klagomål på en instans som egentligen inte omfattas av JO:s tillsyn. Ledarsidorna har tidigare belyst att JO har fått in allvarliga klagomålsärenden gällande myndigheter, som JO inte brytt sig om.  

JO anser själva att de har att stort förtroende. I en ämbetsberättelse står det att läsa att ”i år har det meddelats ett stort antal beslut av hög kvalitet.” Att den största utmaningen JO har är de ständigt ökande antalet klagomål. JO anser ”att det i sig är glädjande att anmälare i allt större utsträckning vänder sig till oss. Detta kan ses som att vi åtnjuter ett högt förtroende hos många människor.”

Varför det skulle vara så, att JO skulle åtnjuta ett högt förtroende, framgår däremot inte av ämbetsberättelsen. 

Statistiken talar sitt klara språk. Huvuduppgiften för JO har utvecklats till en allmän arkivering av klagomål. 

Deniz Eryilmaz 

Oberoende skribent