2024 års “Svarta svan”
Folklistan blev inte den ”Svarta svan” i valet till Europaparlamentet som grundarna hade hoppats på. Snarare gjorde den svanen ett präktigt magplask i likhet med andra ytterkantsinitiativ. Den verkliga svanen, förstärkt av en svensk vind från vänster som kom att påverka valutgången kom i form en missbedömning och feltolkning av både opinionsundersökningar och hur opinionen faktiskt reagerade på en partilednings agerande.
Det preliminära valresultatet innebar en stor missräkning för främst Sverigedemokraterna och en stor, och oväntad seger för Miljöpartiet och Vänsterpartiet.
Istället för att gå fram i valet till Europaparlamentet, där Sverigedemokraterna ansåg sig ha vittring på platsen som näst största svenska parti men fick se sig slagna av Miljöpartiet. Ett för båda partierna historiskt val där Miljöpartiet nu ökat från två till tre mandat samtidigt som Sverigedemokraterna tappar för första valet någonsin sedan Jimmie Åkesson tog över partiledarposten 2005.
Två decennier av obruten framgång bröts i och med valet till Europaparlamentet 2024 där partiet tappade 1,9 procent jämfört med förra valet. Förutom att det blåser en allmän vänstervind i Sverige i opposition mot regeringen samt en inrikespolitisk reaktion på regeringens politik (Vänsterpartiet ökade med ett mandat) så kan det inte uteslutas att Kalla Faktas reportage om Sverigedemokraternas och TV-kanalen Riks spelade in. Inte minst hur partiledningen reagerade på de följande opinionsmätningarna har haft en avgörande betydelse.
Miljöpartiets framgångar i Sverige var däremot väntade då svenska väljare valt att prioritera klimat- och miljöpolitiken på Europanivån. Den nivå den hör hemma på. Detta moment förstärktes av det allmänna missnöje med regeringen Kristersson på den nationella nivån.
Överlag var det Novus väljarbarometer, som baseras på validerbara källdata och vetenskapligt framtagna metoder som kom närmast valresultatet. De självrekryterade paneler som Sverigedemokraterna förlitat sig på historiskt, som Demoskop och Sentio, missade valrörelserna grovt.
De senare panelerna, där företaget Axiom ingår med sin panel och som alla saknar vetenskapligt stöd och empiri drivs snarare av viljan om att skapa illusionen av en verklighet, inte beskriva verkligheten i sig.
Skakiga opinionsundersökningar ledde ledningen på fel spår
Den första opinionsundersökning som genomfördes efter Kalla Faktas reportage genomfördes av opinionsföretaget Demoskop. Det Kreab-kontrollerade företaget Demoskop baserar sina analyser på icke validerbara källdata och mäter inte heller de äldsta väljargrupperna. Bolaget kan inte ens garantera att det finns en verklig person bakom varje avgivet svar.
Denna undersökning, som partiledningen tog fasta på, var att Kalla Faktas avslöjanden och framför allt Jimmie Åkessons tal till nationen där han gick till angrepp mot ”det vänsterliberala klägget” inte haft någon negativ inverkan på opinionen.
Men det kom att motsägas helt av Novus rapport som en vecka senare, efter en tillräckligt lång mätperiod för att ha bekräftade resultat pekade på att sju av tio väljare inte uppskattade Sverigedemokraternas sätt att bedriva opinion på.
Novus genomför sina undersökningar med slumpmässigt dragna statistiskt säkerställda säkra identiteter ur folkbokföringsregistret och exkluderar i praktiken inga väljargrupper.
Efter denna undersökning hade publicerats i bland annat GP tonade partiet ned sin mest konfrontativa retorik och gick Liberalerna till mötes på flera av de krav som rests. Men skadan var sannolikt redan skedd.
Relaterat: Inte ens SD litar på Demoskop längre
Valets magplask blev i likhet med riksdagsvalet 2022 ett ytterkantsparti. I riksdagsvalet 2022 hade Alternativ för Sverige, AfS köpt en undersökning av opinionsföretaget Sentio som indikerade ett valresultat på 11 procent. AfS slutade på två promille när rösterna räknats.
I Europaparlamentsvalet upprepades historien med Folklistan som av Axiom, som ingår i samma koncern som PR-byrån Hallvarsson & Halvarsson köpt en motsvarande undersökning. Axioms undersökning pekade på ett resultat på 8,3 procent i valet. Tim Sundblad, vid Folklistan menade att
– 8.36 procent är inget resultat man får som man vill, utan något man förtjänar.
Vem som till slut förtjänade vad i form av försäljningsbonus är okänt annat än att Axiom bör ha kunnat fakturera Folklistan för tjänsten.
Relaterat: Opinionsmätningar: Billigt är ofta billigt av ett skäl
Övriga partier nådde när det preliminära resultatet redovisades endast upp i 2,2 procent. Folklistan hade inte i någon annan undersökning genomförd med vetenskapligt bekräftade metoder under valrörelsen någonsin nått över en halv procentenhet.
Såväl Sentio som Axiom använder sig av självrekryterade och icke kvalitetssäkrade paneler. I regel i relativa termer billiga produkter utan egentligt värde eller nytta. Vilket då är något som öppnar för gissningar och ocker där de aktuella ytterkantspartierna luras att köpa undersökningar utan relevans.
Folklistan blev inte den ”Svarta svan” som grundarna Jan Emanuel och Sara Skyttedal hade hoppats på. Snarare gjorde den svanen ett präktigt magplask i likhet med andra ytterkantsinitiativ. Begreppet “Svart svan” betyder en oförutsedd händelse som helt förändrar förutsättningarna för ett tänkt, eller predestinerat händelseförlopp.
Av lätt insedda skäl avbröt Folklistan sin valvaka tidigt under kvällen.
Den verkliga svanen, förstärkt av en svensk vind från vänster som kom att påverka valutgången kom i form av ett TV-reportage och en partilednings missbedömning och feltolkning av både opinionsundersökningar och hur opinionen faktiskt reagerade på SD:s fortsatta agerande.
Relaterat: Småpartiernas krig mot “klägget”