Polis och åklagare har medvind i sina krav på ytterligare hemliga tvångsmedel. Men samtidigt visar andra delar av rättssystemet upp svagheter där rättssäkerheten sätts ur spel.  Hur löser vi denna balansgång? En öppen fråga från Björn Törnvall som kräver ett genomtänkt svar från den politiska nivån.

I Nya Wermlands Tidningen 2021-04-06,  menar ledaren att trots att moderaterna måste värna rättsstaten pekar ledarskribenten på att partiet nu gör tvärtom. NWT menar att

”nya rättspolitiska hållning är inget mindre än ett svek mot partiets kärnvärden. Och om inte Moderaterna skyddar fri- och rättigheter, kommer inget annat parti göra det heller”.

Ledaren hänvisar bl.a. till den uppmärksammade domen i Västmanlandsfallet från Västmanlands tingsrätt mot Karl Hedin. En dom, som helt avfärdade åklagarens bevisning som så svag, att försvarets motargument inte ens behövde bedömas av rätten.

Dessutom såg sig rätten nödgad att i domen påpeka, att

”Domstolen kommer inte i detta mål, eller något annat mål, lägga den tilltalades politiska åsikter till grund för bedömningen av ett åtal”.

En mycket kraftfull markering, som visar att miljöåklagaren och hans utredande miljöpoliser i Västmanlandsfallet, svarade för ett sällan skådat haveri i sitt arbete. Hela det politiskt färgade spektaklet började med ett icke protokollfört domstolsbeslut, att medge hemlig avlyssning av Karl Hedins telefon. Ett beslut som stred mot rättspraxis och sannolikt även mot gällande lag.

Nu rullar den svenska polisen upp ett stort antal brott, med hjälp av att deras kollegor ute i Europa under våren 2020 lyckades ta sig in i och avläsa kommunikationstjänsten EncroChat. Ett krypterat sätt att meddela sig, som använts av internationellt verksamma kriminella nätverk med kopplingar även till Sverige. 

Detta ger givetvis luft under vingarna för riksåklagaren Petra Lundh och rikspolischefen Anders Thornberg, som hävdar att vi måste skärpa till möjligheterna ytterligare, att hemligen avlyssna telefoner och datatrafik – även för personer som inte ens är misstänkta för något brott!

Riksåklagaren har t.ex. hos regeringen begärt en omklassning av jaktbrott, till att räknas in bland de allra allvarligaste brotten i Sverige. En syn på jaktbrott som hur oacceptabla de än må vara, ändå rimmar illa med det allmänna rättsmedvetandet. Denna begäran utreds nu inom regeringskansliet. Kommer den omklassningen på plats, är risken uppenbar att vem som helst av landets fler än 300.000 jägare, i likhet med vad som hände Karl Hedin utan verklighetsgrund, blir utsatta för hemlig avlyssning av sina telefoner och datorer. En avlyssning som dessutom drabbar alla, som talar med eller skriver till dem.

Ingen har väl något emot, att verktygen för att bekämpa den grova organiserade brottsligheten skärps? Men risken är uppenbar, efter det vi nu sett i flera påstådda jaktbrottsärenden, att dessa skarpare verktyg även kommer att användas i helt andra sammanhang, än de är avsedda för.

Hur den delikata gränsdragningen skall kunna göras, så att inte ett idag i jaktfrågor politiserat rättssystem fortsätter med sina skådeprocesser, som skedde i Västmanlandsfallet, är en mycket viktig uppgift för riksdagens politiker och politiska partier att lösa. 

Det är lätt att ryckas med och hylla polisens framgångar i den till synes eviga kampen mot den grova organiserade brottsligheten, det gör nog de flesta av oss.

Men det gäller också att inse riskerna och se upp, så att vi inte hamnar i ett för den personliga integriteten och rättssäkerheten förödande övervakningssamhälle, av den typ vi sett alltför mycket av i vår geografiska närhet under 1900-talet.  

Björn Törnvall