Tidningsutgivarnas, TU, styrelse vill avveckla presstödet, d.v.s. statens driftsstöd till tidningarna. I stället föreslår TU ett kvalificerat momsundantag. TU utvecklar sitt förslag med ett stöd riktat till det publicistiska demokratiuppdraget: en reducerad arbetsgivaravgift för journalister. Förslaget är dessvärre utformat så att det främst kommer gynna de etablerade aktörerna.

Det statliga stödet till dagspressen, presstödet, syftar till att främja publicistisk mångfald inom nyhetsförmedling och opinionsbildning och därigenom skapa förutsättningar för en oberoende och allsidig granskning av de demokratiska processerna. Stödet anses fylla en viktig demokratifunktion.

Samtidigt har den tekniska utvecklingen gjort att stödsystemet i sin nuvarande form spelat ut sin roll menar TU menar de i en artikel på DN Debatt. Den tryckta dagstidningen är inte längre den enda – eller kanske viktigaste – källan till oberoende och allsidig nyhetsjournalistik, och fördelningen av stöd utifrån prenumererad upplaga svarar dåligt mot verkligheten på dagens mediemarknad.

Av dagens stödstruktur vill TU endast behålla redaktionsstödet som tar sikte på innehåll. Det bör ges till nyhetsmedier, också nyhetsförmedlande tidskrifter, men genomlysas för undvikande av tröskeleffekter som skapar negativa incitament för ökade kostnader. Redaktionsstödet är värdefullt och bör i möjligaste mån stötta skapande av originaljournalistik. 

Enligt Mediebarometern som TU hänvisar till läser 64 procent av svenskarna mellan 9 och 79 år en dagstidning och under en genomsnittlig vecka väljer 81 procent att göra det. En ny studie från Göteborgs universitet visar att nästan nio av tio svenskar haft nytta av nyhetsmediernas information om coronaviruset och pandemin. 

Lyssna även på: Redaktionspodden: Vinnaren tar allt – därför gynnas de största sajterna av betalväggar

Nollsummespel utan kontrollmekanismer

Förslaget är intressant då det i teorin och så som det redovisas av TU skulle innebära att Myndigheten för Press, Radio och TV, MRPT, inte skulle få lika mycket pengar att dela ut men att det samtidigt skulle bli ett nollsummespel för staten med lägre arbetsgivaravgifter.

MPRT föreslog 2020 att bara medier som ägnar sig åt “ansvarstagande nyhetsförmedling” skulle kunna få mediestöd. Bland annat ska medier som “vilseleder kring etablerad vetenskap och kunskap” inte kunna få mediestöd.  Att på det sättet länka samman ett statligt stödsystem med en publicistisk värdering av innehållet fick skarp kritik från TU. Denna passage har tagits bort av TU i sitt förslag men det finns ändå brister.

Även Journalistförbundet var kritiska till förslaget från MRPT. I sitt remissvar ifrågasatte de myndighetens tolkning av begreppet “redaktionellt innehåll av hög kvalitet”. Redaktionell kvalitet har historiskt kopplats till antal anställda journalister och andel eget innehåll. MPRTs förslag skulle innebära en att man inför en ny typ av innehållsgranskning och indirekt en inskränkning i den grundlagsskyddade yttrandefriheten, menade Journalistförbundet.

TU anser t.ex inte att rätten till de lägre kostnaderna skall kopplas till att en medieplattform anslutit sig till ett pressetiskt system eller regelverk.

Men. Begreppet ”orginaljournalistik” är ett sådant som måste regleras och framför allt kontrolleras. Det är inte bara nättidningen Bulletin som ägnat sig åt plagiat under förespeglingen av att det är orginaljournalistik. Beteendet är vanligen förekommande från de etablerade aktörerna som ofta plockar hela uppslag från mindre nättidningar. 

Ledarsidorna har exempel på när egna texter återfunnits hos tidningar som uppbär dagens presstöd, inklusive felstavningar, syftningsfel och andra skönhetsfel.

Det mest graverande exemplet på plagiat var Ledarsidornas avslöjande om 261-listan, de aktivistiska tjänstemännen på UD som i ett upprop menade att Utrikesdepartementets värdegrund överred Regeringsformen och Regeringskansliets arbetsordning. De 261 tjänstemännen menade att deras arbetsplats värdegrund skulle hotas vid ett regeringsskifte 2018.

Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet med flera publicerade denna nyhet mellan en och tre dagar senare under förespegling att det var ett resultat av egna journalisters arbete. En nyhet som för Ledarsidornas vidkommande var den mest lästa under 2018 med mer än 80 000 sidladdningar första dygnet, trots IT-attacker samt att Facebook ansåg nyheten som stötande och förhindrade länkdelning. 

Mer läsning: UD-personal manar till civil olydnad vid regeringsskifte

Ett exempel som tyder på omfattande plagiat från en annars nyhetsledande aktör som i sådana fall inte skulle kunna falla under det TU anför skall vara grundande för lägre arbetsgivaravgifter. Kravet på orginaljournalistik.

DN klarar sig med att ha en hel finansiellt stark koncern i ryggen och en liten aktörs möjlighet att få rätt i domstol för intrång i upphovsrätt är begränsade. Utan kontrollmekanism – som har en stark oberoende ställning och kan svara för små aktörers rättigheter till sin journalistik är det främst de stora etablerade aktörerna som tjänar på TU förslag.

Vem ska få kalla sig journalist?

Även om tanken med sänkta arbetsgivaravgifter för journalister kan ses som god finns det ytterligare fallgropar att gå i. Dels finns det erfarenhetsmässigt ett motstånd från finansdepartementet att diversifiera intäkter som moms- och arbetsgivaravgifter allt för mycket men främst handlar det om definitionen om vem som kan kalla sig journalist. Inom journalistkåren på dagens Public Service finns det ett motstånd mot dagens mediemarknads utveckling som i direktsändning benämner konkurrenter såsom varande ”Swishhoror” som har ”snott vår titel”.

Journalist är idag inte en skyddad yrkestitel och få kan nog ens komma på tanken att neka den hastigt avlidne Kjell Albin Abrahamsson rätten att kalla sig journalist. Abrahamsson saknade journalistutbildning efter att hans ansökningar avvisats från Journalisthögskolan vid två tillfällen men han kom att bli en av Sveriges Radios största utrikeskorrespondenter genom tiderna.

Abrahamsson kom även att bli en uppskattad lärare och föreläsare på sagda utbildning senare i livet. Abrahamsson kom att avsluta sin karriär på Ledarsidorna.se innan han hastigt avled i Warszawa. Jag fick av familjen förtroendet att hålla griftetalet vid jordfästningsceremonin.

Mer läsning: Kjell Albin Abrahamssons sista krönika – Demokrati och kloakledningar

Vi kände en stor gemenskap i varandra i att vara outsiders, aldrig riktigt accepterade av journalistkollektivet vilket utgjorde en del grunden för vårt samarbete.

Tidningsutgivarnas utspel är lika välkommet som intressant. Men det känns inte riktigt färdigtänkt utan bär spår av att det är de stora och etablerade aktörerna som tagit fram det. Frågan om plagiat versus orginaljournalistik är inte utredd tillräckligt för att skydda de små aktörerna, inte heller frågan om vem som skall få förmånen att kalla sig journalist. Enklare vore att helt lägga ner presstödet och låta konsumenterna i högre grad styra utvecklingen. För det finns många exempel på hur små aktörer klarar sig utan detta stöd även på lokal nivå och som TU vill behålla i någon form.

Floda Nyheter, en lokal nättidning i Lerum som avslöjat omfattande korruption i kommunen samt Dagens Vimmerby är exempel på en- eller fåmansredaktioner som ofta täcker den lokala nyhetsförmedlingen bättre än de större branschkonkurrenterna som uppbär dagens presstöd.

NOT:

Ledarsidorna.se har beslutat att inte ansöka om dagens presstöd av ideologiska skäl även om vi uppfyller alla MRPT:s krav.

Det går inte att med trovärdighet argumentera mot detta system och samtidigt vara beroende av det.

Bli gärna prenumerant så vi kan växa.