Uppgifterna om att  idéhistorikern Tony Gustafsson skulle vara medlem i Sverigedemokraterna kan kortsiktigt skada partiets och Gustafssons trovärdighet. Men än allvarligare är de ständiga läckagen från Sverigedemokraterna till media och denna gång är formerna för läckaget så pass graverande att såväl moderaterna som kristdemokraterna bör behöva ställa sig en ofrånkomlig fråga: Går det att lita på en Sverigedemokrat?

Expressens avslöjande om att idéhistorikern Tony Gustafsson blev medlem i Sverigedemokraterna 2017 påverkar trovärdigheten för den vitbok han just nu skriver om partiets historia. Det menar statsvetaren Andreas Johansson Heinö, förläggare på marknadsliberala tankesmedjan Timbro.

– Sverigedemokraterna gick ut hårt med att det var en oberoende författare. Nu tvingas de se hur vitboken avfärdas enbart på grund av detta.

Tony Gustafsson har inte velat svara på frågan om  han är medlem eller inte. Gustafsson skriver i ett mejl till Kulturnyheterna att han inte vill kommentera sin partitillhörighet eller ideologiska övertygelse.

”Jag betraktar nämligen detta som en privatsak och dessutom som irrelevant i förhållande till den rent professionella uppgift jag åtagit mig att genomföra SD:s vitboksprojekt.”

Utan ett klart ”ja” eller ”nej” på en till synes enkel fråga till en forskare som genomflör en utredning som ska präglas av transparens är en rimlig slutsats att Gustafsson är medlem, eller har varit det i närtid.

Förutom det förtroendetapp som nu blir ofrånkomligt borde det resa en annan fråga om Sverigedemokraterna. Den sekretess som råder kring medlemsregistret. Register av denna karaktär är inte öppna för alla medlemmar att ta del av utan i regel hanteras registret av partisekreteraren via en eller flera ombudsmän.  

Skulle dessa register vara offentliga eller allmänt tillgängliga skulle det kunna ligga till grund för att åsiktsregister skapades av annan part. Idag är det endast FRA, Försvarets Radioanstalt, och i viss mån Säkerhetspolisen som kan föra den typen av register.

Ett politiskt partis medlemsregister är för varje parti det hemligaste som finns för även om Sverige har en grundlagsskyddad fri åsiktsbildning så är det inte alla medlemmar i ett politiskt parti som, av olika skäl, vill vara öppna med sina sympatier.

Medlemskapet och medlemsregistret bygger på förtroende mellan parterna. Att medlemmen kan känna sig trygg med att uppgifterna är hemliga eller skyddade tills den dag han eller hon själv ger uttryck för dom.

Sverigedemokraterna har en egen historia som särskiljer partiet från övriga partier. Det finns en kultur av inspelade samtal sedan många år och en kultur av att i interna maktspel läcka dessa samtal och/eller videoinspelningar till media som en del i ett internpolitiskt spel. Urkunder som på ett eller annat sätt tvingat företrädare att avgå i förtid eller försatt dessa i en så pass klandervärd dager att deras politiska manöverutrymme begränsats.

Därför är läckaget av medlemsuppgifter långsiktigt avsevärt mycket allvarligare än uppgifterna att Tony Gustafsson skulle vara eller ha varit medlem i Sverigedemokraterna. Läckan, eller uppgifterna, sätter fingret på kanske den ömmaste punkten av alla för Jimmie Åkesson:

Kan Ulf Kristersson lita på att Jimmie Åkesson eller någon av hans medarbetare klarar av att hålla ett förtroende? Oavsett om detta förtroende skulle gynna den egna karriären eller agendan om det bröts?

Sverigedemokraternas första del av sin vitbok innehåller inget nytt utan bekräftar och strukturerar det som tidigare varit känt. Vad efterspelet på denna första del, i form av ett läckage från medlemsregistret, sätter fingret på är dock den faktiska kärnfrågan för Sverigedemokraternas tänkta samarbetspartier. Något som såväl Ebba Bush som Ulf Kristersson måste ställa sig:

Går det att lita på en Sverigedemokrat? Och vilka Sverigedemokrater går det att lita på? Kan uppgifter och information som är personlig, privat, konfidentiell eller på annat sätt känslig överlämnas till en företrädare för Sverigedemokraterna i en trygg förvissning att dessa inte förs vidare till obehörig eller olämplig part?