Därför är Erdogans egen relation till nazismen aktuell
Ett känt retoriskt knep för att flytta fokus i en debatt är att anklaga motståndaren för de klandervärda egenskaper man själv hyser. Turkiets president Erdogans anklagelser om andras nazistiska vanföreställningar är inget nytt utan baseras på att hans eget parti både har dessa rötter samt hyser nazistiska ideal.
Att bränna en koran är ett ”hatbrott som måste stoppas”, säger Turkiets president Recep Tayyip Erdogan dagen efter att förvaltningsdomstolen fastslagit att detta är en legal form av åsiktsyttring som ryms inom yttrandefrihetsgrundlagen. Det är inte första gången som polisen får kritik för sin hantering av tillstånd för allmänna sammankomster där man tänkt bränna en koran. Bland annat gjorde polisen fel när man flyttade på högerextrema Rasmus Paludans koranbränning i Örebro den 15 april 2022, konstaterade förvaltningsrätten i mars.
Den turkiske utrikesministern jämför utvecklingen i Sverige med Nazityskland.
I turkiska medier är tonläget högt.
Och frågan om politiiska kopplingar till nazistiska eller fascistiska organisattioner är långt ifrån ett nytt problemområde för Turkiets president Erdogan. Han själv har vid ett flertal tillfällen både givit uttryck för nazistiska sympatier samt är öppen anhängare till en organisation som den tyska säkerhetstjänsten velat förbjuda för bland annat sina nazistiska ideal.
Milli Görüs.
Milli Görüş – en nazistisk rörelse i muslimsk tappning
En av orsakerna till att Mehmet Kaplan tvingades lämna regeringen Löfven I 2016 var hans samröre med den turkiska islamistiska rörelsen Milli Görüs. Och även om minnet av detta nu bleknat hos svenska väljare är organisationen i allra högsta grad aktuell i en svensk kontext. Inte bara inför det turkiska valet har organisationen dessutom en allt större roll att spela för Turkiet i Europa och Sverige.
Skulle Sverige trots det turkiska motståndet till slut bli medlemmar i Nato kommer Sverige ha motsvarande frågor att ta ställning till om dess roll i samhället som Tyskland och hur de relaterar till demokratiska grundprinciper. Frågorna har varitaktuella i även Frankrike.
Milli Görüs är en organisation vars ideologi inbegriper bland annat krav på sharialagstiftning och en långt driven antisemitism. Milli Görüs delar historia med det regerande AKP-partiet och president Erdogan.
Milli Görüs (”Nationell vision”) heter den moderna turk-islamistiska rörelsen som grundades av Necmettin Erbakan 1969. Hans parti förbjöds tre gånger, men uppstod under nya namn och fick flest röster i valet 1996. Därmed blev han landets förste islamistiske premiärminister. Han fälldes dock i en oblodig militärkupp ett år senare och hans parti förbjöds för fjärde gången av författningsdomstolen.
Erbakans lära vilar på tre ben: en orubblig tro på sharia, ett djupt förakt för den västerländska livsstilen och en omfattande övertygelse om antisemitiska dogmer.
Tron på judisk världskonspiration genomsyrar rörelsen
Erbakan har hävdat att en judisk konspiration bakom i princip varje kris, katastrof och krig. Dollarn och EU var judiska påfund. Liksom världens största banker och medier. Judarnas yttersta mål var, enligt Erbakan, ett permanent världsherravälde där det inte fanns någon plats för turkarna.
Andra exempel som han fört fram är att det inte var så konstigt att tidningen New York Times hade så många kritiska artiklar om honom. ”Den drivs av judiskt kapital”, hävdade han. Och det var förklaringen till att tidningen gått till angrepp mot Turkiets ledare i över 130 år.
2014 hade tidningen Yeni Akit, organisationens egen tidning, ett porträtt av Hitler i mitten av veckans korsord där den rätta lösningen var ”VI SAKNAR DIG”.
Erdogans AKP, som bildades strax efter millennieskiftet, är en avknoppning av Milli Görüs.
Milli Görüs och Erbakan utgör en av Turkiets president Recep Tayyip Erdogans främsta ideologiska inspirationskällor vid sidan av den islamistiske och öppet antisemitisk poeten Necip Fazıl Kısakürek. Det går att spåra denna övertygelse i olika former av uttalanden från den turkiske presidenten. Som när Erdogan tidigt under sin första presidentperiod nämnde Hitlers Tyskland som ”exempel på ett lyckat styre”.
Milli Görüs är en av de rörelser som den tyska säkerhetstjänsten försökt att förbjuda på grund av dess relationer till våldsbejakande och våldstillämpande islamism. Den tyska författningsdomstolen underkände kraven, men trots det tvingades den tyska polisen stänga två av Milli Görüs moskéer vid den gryningsräd i Berlin som involverade 800 poliser efter det att man hittat bevis för dessa kopplingar och verksamhet. Även Frankrikes president Emmanuel Macron har tagit steg för att förbjuda rörelsen i Frankrike.
Spridd i hela Europa
Totalt kontrollerar eller driver Milli Görüs 550 moskéer i Europa, detta kan läggas till de 900 turkiska moskéer som finansieras och bemannas av den turkiska religiösa myndigheten Diyanet.
När Erbakan dog 2011 ordnade Islamiska förbundet i Sverige en minnesstund för honom i Stora moskén i Stockholm. ”Han var och är en stor förebild för unga såväl som gamla turkar och andra muslimer runt om i världen”, skrev förbundsordföranden Omar Mustafa i sitt kondoleansbrev till medlemmarna.
Islamiska förbundet i Sverige pekas av doktor Sameh Egyptson ut som Muslimska brödraskapets centralorganisation i Sverige.