De utredningsdirektiv som regeringen presenterade under fredagen för en reformering och anpassning av den svenska ordningslagen kommer, om de genomförs, innebära dramatiska förändringar av den svenska demokratin. Inte bara omöjliggörs journalistisk granskning av besluten i efterhand, regeringen ger i praktiken mellanfolkliga organisationer veto-rätt över tillståndsgivningen av allmänna sammankomster i Sverige.

Under fredagen presenterade regeringen, företrädd av justitieminister Gunnar Strömmer (M), de utredningsdirektiv som skall se över ordningslagen. Översynen är framtvingad av bland annat Turkiet och OIC-staterna efter ett flertal skändningar av islams religiösa urkund Koranen.

De internationella protesterna från islamistiska organisationer samt muslimska länder har varit omfattande mot Sverige och svensk yttrandefrihet. Kritiken har fått stöd inte bara från det svenska Partiet Nyans utan även från tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt (M). Även Johan Pehrson, L, och dagens arbetsmarknadsminister menar att den nuvarande lagstiftningen är otidsenlig. 

Relaterat: Regeringen formaliserar medlöparlagstiftning – Inför Lex Karl Gerhard

Utrikesminister Tobias Billström (M) har utlovat en översyn av de svenska lagrummen i sin dialog med flertalet muslimska länder i sitt brev till OIC som Expressen kunde presentera.

Samtliga menar att Sverige på ett eller annat sätt skall återinföra den lagstiftning som användes under andra världskriget för att kunna tysta kritiker såsom revyartisten Karl Gerhard.

Relaterat: Så förlorade Sverige det första slaget i kulturkriget

Det utredningsdirektiv som antogs under fredagen vid ett extra regeringssammanträde går dock längre. Ur direktivet går att läsa

Polismyndigheten för tillståndsprövningen för allmänna sammankomster. Den nu gällande ordningen är väl avvägd, bl.a. utifrån myndighetens övergripande ansvar att upprätthålla allmän ordning och säkerhet i samhället. Polismyndigheten hanterar dock i huvudsak inte uppgifter som rör Sveriges säkerhet utan sådana uppgifter hanteras i första hand av Säkerhetspolisen. 

Vid införandet av en möjlighet att beakta hot mot Sveriges säkerhet vid tillståndsprövningen för allmänna sammankomster är det därför angeläget att Polismyndigheten, för att kunna fatta väl avvägda beslut, kan få del av dessa uppgifter. Ett exempel på hur det skulle kunna ske är genom att införa en skyldighet för Polismyndigheten att inhämta uppgifter från Säkerhetspolisen och andra relevanta myndigheter i situationer då det är påkallat. På det sättet kan myndigheterna utbyta information tidigt i handläggningsstadiet av en ansökan om tillstånd till en allmän sammankomst. 

Fortsatt ska dock gälla att beslut med anledning av en ansökan om tillstånd att anordna en allmän sammankomst ska meddelas skyndsamt (2 kap. 11 § ordningslagen). Det är vidare angeläget att känsliga uppgifter åtnjuter ett skydd hos Polismyndigheten. De statliga myndigheterna har också ett ansvar att hålla utrikesministern underrättad när en fråga som är av betydelse för förhållandet till en annan stat eller till en mellanfolklig organisation uppkommer hos myndigheten (10 kap. 13 § regeringsformen).

Utredaren skall därför

lämna förslag på hur sådan information om Sveriges säkerhet som är relevant för tillståndsprövningen och prövningen om att ställa in och upplösa allmänna sammankomster kan komma till Polismyndighetens kännedom

(Reds fetmarkering)

Sverige ger OIC vetorätt i ordningslagen

Den informations om åsyftas är den som lyder under utrikessekretess. Ytterst ansvarig är utrikesministern som är chef för utrikesdepartementet. I praktiken skall en lokalområdespolischef stämma av med utrikesdepartementet, i och för sig med Säkerhetspolisen som mellanhand. Detta kommer skapa en enorm byråkrati samtidigt som det kommer ske olika bedömningar av hur pass påkallat behovet är i olika delar av landet.

Enskilda polismän, som redan idag vill se ett införande av blasfemilagstiftning såsom integrationspolisen i Göteborg Ulf Boström, kan anse att varje åsiktsyttring som kritiserar islam skall kunna avslås medan andra gör en annan bedömning.

Beslutens utformning, att ta in uppgifter som omfattas av utrikessekretess bäddar även för godtycke då dessa beslut inte kan granskas av t.ex media. Utrikessekretess och uppgifter som berör rikets säkerhet omfattas inte av meddelarskyddet. Skulle en journalist börja granska ett beslut som omfattas av utrikessekretess kan detta innebära att han eller hon eller dennes arbetsgivare träffas av den nya lagstiftningen ”Lagen om utlandsspionage” om det påverka Sveriges bi- och multilaterala relationer med främmande makt eller mellanstatliga organisationer.

Detta pekas även det ut som särskilt område i utredningsdirektiven. Polisen skall ha rätt att neka tillstånd om det kan påverka de  bi- och multilaterala relationer med främmande makt eller mellanstatliga organisationer. Med mellanstatliga organisationer menas bland annat OIC som organiserar 57 muslimska stater. 

Stater med begränsad demokrati där flera medlemstater tillämpar dödsstraff för homosexualitet och hårda straff för blasfemi.

Relaterat: Irans kvinnor offrar sina liv – Sverige hukar och hulkar

Detta kommer innebära en begränsning för konstnärliga uttryck. Konstnärliga uttryck eller utställningar som kommer kräva tillstånd genom ordningslagen kan komma att förbjudas om dessa kan uppröra främmande makt.

Detta har bland annat fotokonstnären Elisabeth Ohlson, fotoutställningen Ecce Homos skapare, varnat för i en intervju i DN. Där hon beskriver om hur bara att presentera ett fotografi av en annan konstnär, professor Lars Vilks, skapade så pass kraftiga reaktioner att hon tvingades stänga galleriet.

Regeringens utredningsdirektiv kommer, om de genomförs och börjar tillämpas i lag, innebära inte bara att Sverige backar tillbaka till andra världskrigets censurlagstiftning. Den kommer även begränsa det fria ordet och den fria konsten samtidigt som den i praktiken ger länder som Iran, Irak och Turkiet samt mellanstatliga organisationer veto-rätt på vad som får uttryckas i det svenska offentliga rummet.