Vid en genomgång av årets flora av motioner från Sverigedemokraterna vid sidan av förändringarna i principprogrammet tecknas bilden av ett parti som är missnöjt med det mesta i den svenska regeringsformen och att tillhöra det fria väst. Antalet förestående grundlagsändringar är till antal så många att det inte är fel att prata om en helt ny regeringsform.

Sverigedemokraterna vill att invandrare som utgör ”en fara för samhället” ska kunna göras statslösa. Förslaget kommer från partistyrelsen, är nu inskrivet i SD:s principprogram och väntas röstas igenom på landsmötet i helgen, skriver Göteborgs-Posten.

Partisekreterare Mattias Bäckström Johansson beskriver det som en viktig princip. Han tycker inte att det är ”rimligt” att få behålla medborgarskapet om man bistår en terrororganisation eller är gängkriminell. Han ger däremot inga detaljer om hur det skulle gå till praktiskt eller juridiskt när någon blir statslös.

Men om förslaget skall kunna genomföras kommer det leda till att Sverige tvingas inte bara till grundlagsändringar utan även att Sveriges deltagande vissa internationella konventioner kommer att förändras alternativt att Sverige helt enkelt överger dessa. Även de som har upphöjts till svensk lag.

Lång historia av arbete för mänskliga rättigheter i soptunnan

Definitionen av statslöshet framgår av 1954 års FN-konvention om statslösa, det vill sägaa den som ej av någon stat med tillämpning av dess lagstiftning anses såsom dess medborgare.

Rätten till en nationalitet är delad, vilket också framgår av artikel 15 i Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. Artikeln föreskriver att

 ”Var och en har rätt till en nationalitet”

samt

”Ingen får godtyckligt fråntas sin nationalitet eller nekas rätten att ändra nationalitet.”

Artikelns två komponenter: rätten att erhålla, ändra och behålla medlemskap och det därav följande förbudet mot att godtyckligt frånta medborgarskap, har senare bekräftats bl.a. av FN:s generalsekreterare i en rapport om mänskliga rättigheter och godtyckligt fråntagande av medborgarskap.

FN:s råd för mänskliga rättigheter samt Europeiska unionens råd har även identifierat rättigheten som grundläggande.

Rätten till en nationalitet inkluderades i Allmänna förklaringen 1948 var kontroversiell, men dess ställning har sedan dess etablerats inom folkrätten. 

Rätten till en nationalitet har dessutom omnämnts i ett flertal konventioner, såsom Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering mot kvinnor (Kvinnokonventionen), Konventionen om avskaffande av rasdiskriminering (Rasdiskrimineringskonventionen) och Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar.

Även om Bäckström Johansson inte vill gå in på några djupare juridiska eller lagtekniska resonemang innebär punkten om återkallande av medborgarskap med konsekvensen statslöshet ett första steg mot att lämna de flesta internationella konventioner. 

SD vill i praktiken byta ut den svenska regeringsformen

Att SD sedan tidigare vill skriva om flera svenska grundlagar bör anses som allmänt känt. Sedan flera år tillbaka har partitet drivit bland annat införande av kränknings- och hädelseförbud av nationella symboler. Detta krav är inte lika absolut som tidigare men viljeinriktingen ligger kvar som en markering att idag grundlagsstadgade rättigheter inte är huggna i sten. I årets grundlagsmotion för riksdagsåret 2023/24 menar man att

Slutligen anser Sverigedemokraterna att missaktning mot Sverige och svenskarna genom skändning av den svenska flaggan är förkastligt och detta bör komma till utryck i den nya lagen även om vi inte förespråkar att detta direkt bör förbjudas.

Hur SD ska formulera ett ogillande i svensk lag utan att det innebär ett förbud är det sannolikt endast de själva som har någon klar tanke om. Svensk rättslig tradition vilar på att lagar definierar vad som är förbjudet och för in detta i en lag. Inte det som ett parti ogillar.

Men att det finns en uttrycklig vilja från SD att skriva om stora delar av den svenska reegeringsformen bör stå utom allt rimligt tvivel. Kvinnoförbundets krav på fotbojor som kan avge elektriska stötar strider mot förbuden mot trortyr och kroppsbestraffningar. Förbud som finns i såväl regeringsformen som samtliga internationella konventionere som Sverigee ratificerat inom ämnet.

Och än fler av partiets motioner förutsätter på olika sätt en eller fler förändringar i olika grundlagar. Bland annat i Björn Söders (SD) krav på att EU:s flagga avlägsnas från Riksdagens plenisal. I en bisatts menar Söder att den svenska grundlagen dessutom bör förändas på ett sådant sätt att Sverigee skall kunna lämna endast med ett enkelt riksdagsbeslut.

Läggs årets motionsflora vid sidan av de kommande tilläggen i SD:s principprogram blir det uppenbart att partiet i maktställning vill gå avsevärt längre än tidigare känt.

SD vill i praktiken införa en ny regeringsform.