Den svenska ansökan om medlemskap i försvarsalliansen Nato fortsätter sin färd på kryckor. Utrikesminister Tobias Billströms (M) tidigare utsago under sensommaren att en full ratificering av Sveriges Nato-ansökan skulle kunna ske under oktober har sedan länge fallit. Frågan är numera vilken oktober-månad han menade.

Sveriges anslutning till försvarsalliansen Nato godkändes av det turkiska parlamentets utrikesutskott den 26 december, vilket innebar  att det nu uppenbarades ett slut i sikte på en mer än 19 månader lång förhandling. Det turkiska parlamentet kommer dock sannolikt inte att hålla omröstningen om Sveriges anslutning till Nato före mitten av januari, har parlamentariska källor sagt till AFP vilket rapporteras av den regimtrogna Hurriet Daily News.

Förslaget måste röstas fram av parlamentet med 600 ledamöter, där det styrande Rättvise- och utvecklingspartiet (AKP)-ledda regeringsunderlaget Folkalliansen kontrollerar majoriteten. President Recep Tayyip Erdoğan kan efter denna omröstning skriva under lagen för att den ska kunna träda i kraft.

Även om Erdoğan och AKP skulle kunna kalla till en extra session för att diskutera och votera, verkar det troligt att det kommer att vänta till efter parlamentets planerade återkomst den 15 januari.

Relaterat: Sverige ger Turkiet och OIC vetorätt om allmänna sammankomster

Turkiet och Ungern var de enda NATO-medlemmarna som motsatte sig ansökningarna när dessa lämnades in. Turkiet ratificerade så småningom Finlands ansökan men fortsatte att anklaga Sverige för att inte slå till mot medlemmar i terrororganisationer i allmänhet och kurdiska terrorceller i synnerhet.

Den turkiska versionen är att efter att Sverige vikt sig för Turkiets krav och skärpt sin antiterrorlagstiftning lyfte Erdoğan lyfte sina invändningar mot Sveriges ansökan vid Nato-toppmötet i juli.

Relaterat: Turkiet tar greppet om Sverige

Att lagstiftningen var beslutad sedan tidigare är inget som återges av turkisk media som istället målar upp bilden av Turkiets president som satt agendan.

Men redan då var det vida känt att det inte var detta det handlade om. Turkiet medger själva inför det näst sista steget, omröstningen i parlamentet, att landet förväntar sig att den amerikanska administrationen och kongressen “agerar i linje med alliansens anda och uppfyller de åtaganden som gjorts” med avseende på F-16. Detta bekräftades av den turkiske utrikesministern Hakan Fidan dagen efter utrikesutskottet behandlat och godkänt Sveriges ansökan.

Eftersom parlamentet kommer att ha ett uppehåll på två veckor, beror en tidsplan”på förhandlingarna med amerikanerna”, menar en annan parlamentarisk källa till AFP.

Relaterat: Sverige förväntas ge Turkiet helhjärtat stöd – trots tidigare kritik från Europarådet

Den svenska medlemsansökan fortsätter därmed sin färd på kryckor. För även om den viktigaste barriären nu är övervunnen kan Erdogan fortsätta förhala ansökan. Dels genom att skjuta upp voteringen i parlamentet, dels dröja med att själv skriva på beslutet.

Och då har Ungern fortfarande inte inlett sin parlamentariska process för att ratificera den svenska Nato-ansökan.

Utrikesminister Tobias Billströms (M) tidigare utsago under sensommaren att en full ratificering av Sveriges Nato-ansökan skulle kunna ske under oktober faller därmed. Frågan är nu vilken oktober han menade.