Av Sidas korruptionsrapporter framgår att deras bild är att endast en halv promille av utrikesbiståndet försvinner i korruption på något sätt.Som inte korresponderar med Världsbankens uppfattning. Möjligheterna att förskingra skattemedel är strukturella och inbyggda i systemet med en omfattande tillit till lokala organisationer som får och kan agera utan egentlig tillsyn. Där utredningen kring varje avslöjad korruption inom biståndsprojekt projekt nästintill regelmässigt följs av olika former av mörkläggningar, befordringar och belöningar.

Av Sidas korruptionsrapporter framgår att endast en halv promille av utrikesbiståndet försvinner i korruption på något sätt. En exceptionellt låg siffra jämfört med vad Världsbanken kan konstatera försvinner direkt vid utbetalning. Som grundkorruption beräknas 7,5 procent försvinna till off-shorebanker samtidigt som ytterligare medel försvinner på vägen till mottagarna genom andra former av korruption och felfinansiering.

Att lokalanställda och bristande uppföljning av projekt medger att miljoner av skattemedel försvinner är ingen nyhet. Detta är inbyggt i de strukturer och processer som utvecklats vid biståndsmyndigheten Sida sedan decennier visar flertalet projekt på. Där varje avslöjande följs av nya befordringar av de som varit ansvariga eller inblandade på något sätt.

Relaterat: Så institutionaliseras svensk korruption

2019 stoppade biståndsmyndigheten Sida utbetalningarna till ett  av myndighetens största biståndsprojekt i Afrika som tog emot hundratals miljoner kronor varje år. En fördjupad revision avslöjade en utbredd vänskapskorruption med även inom det biståndsindustriella komplexet extrema löner samt och medlemskap i exklusiva klubbar som betalades med svenska skattemedel.

Ansvarig avdelningschef på Sida för Afrika, Hans Magnusson, menade att.

– Det är helt oacceptabelt och man blir väldigt upprörd.

Den tidigare chefen för Riksrevisionsverket och undergeneralsekreterare för FN:s internrevision OIOS Inga-Britt Ahlenius kommenterade avslöjadet inom biståndet med att det handlat om korruption och att Sida då borde statuera exempel och stämma de som varit inblandade enligt uttalanden till Aftonbladet.

Någon anmälan upprättades aldrig av biståndsmyndigheten. Några bevis för brottslig verksamhet ska inte ha inte framkommit i Sidas egen granskning.

Sida hade inte funnit någon rapport som visar på att det skulle ha varit något lagbrott som begåtts, menade Magnusson och fortsatte med att dels peka på avtalsbrott men även att det som skett var ”olämpligt men inte olagligt” utan vidare hänvisningar.

Ett direkt felaktigt påstående från Sida och Magnusson. Enligt den kenyanska brottsbalken regleras korruptionsbrott som berör bistånd som finansierar utvecklingsarbete särskilt och kan ge upp till tio års fängelse i kenyanska fängelser.

Det aktuella projektet drevs av utvecklingsfonden African Enterprise Challenge Fund, AECF, samt att förbättra företagsamhet för framför allt kvinnor i Afrika söder om Sahara genom att stimulera småföretag enligt Sidas projektbeskrivningen. För det betalade Sida 114 miljoner kronor per år sedan projektet inleddes till AECF.

Projektet med finansiering av utvecklingsfonden African Enterprise Challenge Fund, AECF inleddes med ett missnöje med fondens föregångare, AGRA, Alliance for Green Revolution in Africa. Även om AGRA var så vitt känt relativt fri från korruption fanns ett missnöje med hur organisationen kommit att domineras och kontrolleras av stora distributörer av utsäde samt diskriminering av kvinnor. 

Missnöjet med AGRA, som Sida samarbetat med sedan 2012 ledde till att Sida bytte partner till AECF som samtidigt gick över i bolagsform. En bistånds- och projektform som effektivt stängde ute all form av insyn för finansiären Sida.

Relaterat: Regeringens utnämning i Världsbankens styrelse förändrar bankens syn på korruption

Efter avslöjandet – Samtliga ansvariga befordras

De som föredrog och fattade beslutet, trots de tveksamheter som fanns kring insynen och ledningen var Sidas linjeorganisation:

Föredragande var programansvarig Carmen Lopez-Clavero samt beslutande Kerstin Jonsson Cisse.

Samtliga som var involverade i projektet har idag gått vidare till nya tjänster.

Hans Magnusson, som fattade beslut om att inte inleda en juridisk process trots att den kenyanska lagstiftningen gör biståndsbrott med utvecklingsbistånd straffbart anställdes året efter, 2020, av utrikesdepartementet och befordrades till ambassadör i Guatemala.

Magnusson kommer från början, innan han anställdes av Sida, från civilsamhällesorganisationen Diakonia. Diakonia är en del av Equmeniakyrkan som även Carin Jämtin är medlem i. Carin Jämtin var vid tiden för avslöjandet av den kenyanska korruptionen 2019 generaldirektör för biståndsmyndigheten Sida. Jämtin är sedan 2023 landshövding i Västernorrlands län.

Relaterat: Så växer hybriddiplomaternas inflytande

Carmen Lopez-Clavero tjäntgör idag även hon vid UD som förstesekreterare vid ambassaden i Amman, Jordanien. Hon utsågs 2021 till denna position. Ambassaden i Amman har fått omfattande kritik från bland annat Riksrevisionen för sin inblandning i försäljningen av uppehållstillstånd på den svarta marknaden.

Kerstin Jonsson Cisse, som fattade beslutet i enlighet med myndighetsinstruktionen är idag enhetschef på Sida med ansvar för forskningssamarbete.

Extramaterial

I extramaterialet för prenumeranter finner du bland annat uppdragsavtalen mellan Sida och mottagarorganisationerna.