I årets första SOM-undersökning redovisas en rad med oroväckande trender. Trender som funnits under en tid men som med det allt allvarligare säkerhetsläget gör frågan om demokratiskydd akut. Där det även blir uppenbart hur det låga förtroendet för dagspress kan utvecklas att media går från att vara en tillgång till ett akut problem för svensk demokrati.

Varje år publiceras ett trettiotal rapporter från SOM-undersökningarna vid Göteborgs Universitet. Rapporterna täcker in teman som politiska sakfrågor, religion och tro, träningsvanor och friluftsliv, medie- och nyhetskonsumtion med flera. I årets första rapport, om behandlar svenska demokratitrender, vittnar resultatet om att stödet för den svenska demokratin är starkt men att det finns tendenser som bör anses vara oroväckande. Var femte väljare ser bland annat positivt på någon form av autokrati, eller stark ledare som tillåts ta ett större ansvar.

Det finns även andra tendenser i den aktuella rapporten som pekar på att den svenska demokratin, eller snarare den folkbildande roll som främst Public Service och media förväntas ta, förändrats.

Samtidigt som regeringens stöd för den striktare migrationspolitiken ökar, över 50 procent anseratt regeringens politik med att ta emot färre flyktingar är bra så finns det en ökad oro för att Sverige kan komma att utsättas för terrorattentat. Av de svarande så menar 50 procent att en sådan oro finns.

I sakfrågan om förtroendet för media åtnjuter radio och TV fortsatt relativt högt förtroende, 58 procent (en nedgång från föregående år) menar att de har förtroende för det som rimligen faller under begreppet som Public Service men för dagspress i övrigt är förtroendet fortsatt lågt. Endast var tredje svensk har högt eller mycket högt förtroende för dagspressen. I bägge frågeställningarna är förtroendet för media lägst i de yngsta ålderskategorierna och de med lägst utbildning.

Förtroendet för media rent generellt är som högst i storstäder och de högre åldrarna.

Endast 56 procent av respondenterna menar att de hyser hög mellanmänsklig tillit, en långsam, men samtidigt tydlig, nedåtgående trend sedan toppåret 2014.

Sammantaget vittnar SOM-institutets rapport om ett samhälle som sakta omformas. Även om stödet för demokratin är fortsatt stort vittnar resultaten på ett, om än långsamt, ökande avstånd mellan makt, media och väljare.

Framför allt mediaområdet har stora utmaningar där dagspressen har ett generellt lågt förtroende som kan komma att bidra till sårbarheten för att utsättas för desinformationsattacker. Trenden är dessutom tydlig i den bristande förmågan att möta nyhetskonsumenter och väljare där de befinner sig. 

Såväl Public Service, DN som flera mediehus har idag lämnat främst den sociala medieplattformar som t.ex X samtidigt som andra plattformar, som Instagram och TikTok, ökat i betydelse för unga väljares mediekonsumtion. En strategi som öppnar dörren på vid gavel för alternativa nyhetskanaler vilket andra aktörer, även statsaktörer, har varit snabba att utnyttja. Det vacuum som uppstår medger för bland annat desinformationskampanjer om allt från svensk socialtjänst till vaccin slå rot.

Desinformationskampanjer som inte utan framgång ökat oron i vissa tydligt definierbara väljargrupper, främst de som har sina ursprung i andra språk- och kulturområden än det svenska.

Årets första SOM-undersökning borde ge ett antal aktörer ett och annat att reflektera över. För främst regeringen är det låga förtroendet för dagspress som Bonnier och Schibstedt en allvarlig varningssignal då de förväntas, subventionerade med statsbidrag, att fånga upp mediekonsumenter som inte nås av Public Service som även de kan se nedåtgående trender samtidigt som oron för terrorism och ökad främlingsfientlighet ökar och tilliten minskar.

Extramaterial

SOM-institutets första rapport för 2025; Svenska demokratitrender 1986-2023.