De 261 har haft en bättre karriärutveckling sedan regeringsskiftet
Tidskriften ETC beskriver i ett reportage hur utrensningar pågår på grundval av politiska åsikter av regeringstjänstemän på olika departement. Men det finns goda grunder att ifrågasätta denna bild på rent objektiva rekvisit. Tvärtom har de som en gång skrev på tjänstemannauppropet från 2018 haft en bättre löne- och karriärutveckling än den genomsnittlige UD-tjänstemannen.
Tidskriften ETC beskriver i ett reportage hur utrensningar pågår på grundval av politiska åsikter av regeringstjänstemän på olika departement. De hänvisar till bland annat riksdagsledamoten Björn Söder som med hjälp av en lista från UD:s tjänstemannaupprop 2018, som Ledarsidorna avslöjade, som grund för negativ särbehandling av vissa tjänstemän.
Den s.k ”261-listan” var ett upprop i form av ett brev från 261 tjänstemän vid UD till sin arbetsgivare som markerade sin oro inför en eventuell ombildning av regeringen efter valet. De de 261 tjängstemännen oroade sig för hur ett nytt regeringsunderlag, enligt uppgiftslämnare framför allt Sverigedemokraterna, skulle kunna påverka myndighetens värdegrund. De krävde svar på vad som går först: lojalitetsplikten mot regeringen eller bestämmelser om människors lika värde.
Läs mer: UD-personal uppmanar till civil olydnad vid regeringsskifte (2018)
Vissa socialdemokratiskt opolitiska tjänstemän menade att det då var relevant att jämföra Ulf Kristersson, som fått talmannens uppdrag, med den tyske statsmininstern von Papen 1932. Det var von Papen som möjliggjorde Hitlers övertagande. Opolitiska tjänstemän som öppet deklarerade inte bara en avvikande åsikt om en tillträdande ministär utan ren antipati.
Såväl delar av facket som befattningshavare med nyckelpositioner på personalavdelningen kom att stödja 261-listans upprop mot ett regeringsskifte med en borgerlig utrikesminister som följd.
Något regeringsskifte kom aldrig till stånd 2018 men Dagens Nyheter lyfte i september 2022 påståenden om att de som skrev på uppropet fyra år tidigare drabbats av negativ särbehandling på arbetsplatsen. DN beskrev det då det enligt följande:
En högt uppsatt tjänsteman på utrikesdepartementet, som undertecknade brevet, tror att tystnaden internt delvis beror på den heta debatt som följde.
– Det blev ett drev, som sattes igång bland annat av Carl Bildt, som menade att det var en otillbörlig politisk handling att ställa den här frågan. I min värld var det här inte någon politisering utan handlade om en enkel fråga om alla människors lika värde, säger han och fortsätter:
– Svaret blev också repressiva åtgärder inom Regeringskansliet. Människor som undertecknat brevet och som hade personalledande funktioner uppmanades att göra avbön inför sin personal för att de hade ställt frågan om alla människors lika värde. Det har skrämt Regeringskansliets personal.
En genomgång av 261-listan pekar på att en majoritet kan visa upp en mer gynnsam löne- och befordringsgång än hela övriga UD.
Positiv utveckling för de 261
Dessa 261 är i dag så pass väl utplacerade att ingen nyrekryterad UD-aspirant eller annan personal kommer undan dem. De är i dag representerade inte bara på personalavdelningen och som enhetschefer, andra chefer samt inte minst även i ledningen för rekryteringen till diplomatprogrammet, inklusive rektorn och den huvudansvarige själv.
Ledarsidornas granskning av löneutvecklingen av de som skrev under 261-listan pekar på ett direkt motsatt förhållande än vad DN hävdade 2022 och vid stickprovskontroller sedan ETC publicering visar det sig att ETC:s bild inte kan bekräftas på objektiva eller faktabaserade rekvisit.
Tvärtom har såväl löneutveckling som befodringarna varit bättre för de som skrivit under uppropet än de som stod utanför. Många av undertecknarna har befordrats, vissa fler än två steg, i karriären. En del har till och med rundat äldre mer meriterade kollegor vid tjänstetillsättningar på, enligt uppgifter, oklara grunder.
Ett exempel var en av de drivande i uppropet, det dåvarande departementsrådet Efraim Gomez. Gomez var även chef för FN-enheten och stod i begrepp att tillträda tjänsten som Utrikesråd Politik, den högsta opolitiska tjänsten på departementet.
Initiativtagarna fortsatt positivt särbehandlade
Utnämningen stoppades dock av Hans Dahlgren (S) i sista stund. Inte beroende på Gomez engagemang i 261-listan utan för att han förhindrat och försvårat riksdagens utrikesutskott tillgång till den rapport som upprättats över Sveriges Säkerhetsrådskandidatur. Gomez agerande föranledde en prickning av den tidigare utrikesministern Margot Wallström. Hans Dahlgren menade att regeringen inför oppositionen omöjligen kunde agera så provokativt i ett direkt samtal till dåvarande kabinettssekreteraren Annika Söder (S).
Gomez fick istället en skattebefriad tjänst i Geneve. Gomez hustru, Maria Guiterrez, kom samtidigt att befordras till en tjänst vid den svenska FN-delegationen i Geneve.
Relaterat: Så motarbetar UD regeringens återvandringspolitik
Enligt Ledarsidornas källor gjordes inte de avböner som beskrivs av DN:s reporter Josefin Sköld utan att dessa är en fiktiv beskrivning. Sköld var en av de journalister på DN som gjorde granskningen av den förre talmannen Urban Ahlin om sexuella trakasserier. Artikelserien var så pass illa underbyggd att den senare kom att fällas i Medienämnden och Peter Wolodarski kom senare att vitsorda att DN saknade i allt väsentligt grund för de påståenden som Sköld gjort i sin granskning av talmannen. Sköld och DN hävdade vid upprepade tillfällen bland annat att Ahlin trakasserat flera kvinnor genom åren, något som dåvarande pressombudsmannen och Medienämnden menade att DN och Sköld inte hade stöd för.
Det upprensningsarbete som DN och Josefin Sköld påstod ägt rum är en direkt osanning från hennes källor. Så sent som i samband med att Tobias Billström (M skulle tillträda som utrikesminister menade den då nye kabinettssekreteraren Robert Rydberg (S) inför mellan 120 och 150 medarbetare att det finns en tveksamhet i vissa kretsar om UD:s tjänstemäns opolitiska ovälde, att detta kan ifrågasättas, i ”vissa kretsar och sammanhang” varför han uppmanade de närvarande att strikt hålla sig till regelverket. I varje fall fram tills dess att en
”ny eller nygammal regering tillträder”.
Den positiva särbehandlingen från UD:s personalavdelning av tjänstemän med tydliga socialdemokratiska sympatier har dock kunnat bestå även efter att Maria Malmer Stenegards (M) tillträde som utrikesminister efter sommaruppehållet 2024.
Nyligen omplacerades Alexander Sassan Akhlagi till att ansvara och samordna Palestina-frågorna på UD efter en tid på Afrika-enheten. Akhlagis partibakgrund i Socialdemokraterna är från Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, det religiösa sidoförbund där flertalet socialdemokratiska oberoende tjänstemän har en direkt koppling till. Bland annat den förre ordföranden Peter Weiderud som tjänstgör som opolitisk tjänsteman på FN-enheten. En tjänst han erhöll efter att ha blivit direkt anställd av Margot Wallström (S) utan att tjänsten passerat de vanliga befordrings- och anställningsprocesserna. FN-enheten leds, i form av ställföreträdande chef av bland annat Magdaldena Anderssons tidigare politiske sakkunnige Fredrika Ornbrant (S) från finansdepartementet. Enheten ansvarar från UD:s sida för migrationspolitiska avgöranden.
Konstruktionen medger att FN-enheten på veckobasis kan stämma av underlag med oppositionens tyngste utrikespolitiske företrädare, den tidigare justitieministern Morgan Johansson (S).
Inom Socialdemokraterna var Akhlagi ordförande för Föreningen Hjärta med bland annat opinionsbildarna Mattias Irving och Anna Ardin i ledningen. Akhlagi handplockades av Stefan Löfven till att bli statsministerns utrikespolitiska rådgivare 2014 tack vare sin expertis. Akhlagi har bland annat studier och kontaktnät med sig från University of Tehran, det iranska revolutionsgardets elit-universitet där endast politiskt renläriga och pålitliga studenter får tillträde.
Akhlagi blev senare Obama-stipendiat i två åroch kunde efter avslutade studier återvända men då till Utrikesdepartementet och diplomatprogrammet. Efter avslutat diplomatprogram befordrades han till att bli förste sekreterare vid ambassaden i Kabul, Afghanistan. Efter evakueringen kom han att placeras på den biståndstunga Afrika-enheten för att nu få ansvar för en av de mest centrala områdena för utformningen av Sveriges Mellanösternpolitik som ansvarig för Palestina-frågorna.
Det finns fler exempel på denna form av befordringsgång sedan regeringsskiftet 2022 men detta är det senaste. Det finns med andra ord på objektiva rekvisit inte stöd för de påståenden som förs fram av ETC.
Tvärtom har det visat sig att kanske framför allt ett sidoengagemang i tydligt aktivistiska politiska rörelser fortfarande tjänar som en bra bas för en positiv karriärutveckling och fortsatt positiv särbehandling från personalavdelningen på UD som inte låter sig påverkas av den politiska ledningen.
Om nu denna ledning mot all förmodan skulle ha synpunkter och önskemål.
Johan Westerholm
