Så högt blev priset på Löfvens energipolitik
Allt fler vindkraftparker får allt större problem. Dessa parker tyngs inte bara av att de inte kan leverera den el som den svenska basindustrin kräver 24/7 utan även av de ekonomiska konsekvenser som uppstår när vindkraftägaren måste betala för den balanskraft som skall trygga kraftnätets stabilitet. Vindkraftens ansvar för vidmakthålla stabiliteten i nätet behöver betalas av dom själva vilket idag leder till konkurser.
Vindkraftskollektivet Nyvallsåsen tvingades stänga av sina kraftverk efter avgifter på en halv miljon kronor för att ha producerat för mycket el. Om ett kraftverk producerar mindre eller mer el än väntat, behöver det kompenseras av någon annan aktör för att elnätet ska vara i balans – exempelvis genom att reglera ner vattenkraftproduktion eller bromsa vindkraftverk. Detta innebär olika former av merkostnader redovisar DN i ett reportage.
Tidigare har norsk vattenkraft ofta används för att balansera nätet i fallet med Nyvallsåsen men på grund efter att Svenska Kraftnät, SVK, förändrat modellerna måste balanseringen ske lokalt. På flera håll i landet är utbudet av balanskraft dock lågt, vilket har lett till kraftigt stigande priser för vindkraftägarna som ansvarar för kostnaderna som deras instabila effektproduktion ger upphov till.
Med satsningar på vindkraftkollektiv följer ett ansvar att inte påverka stamnätet negativt. Med ansvaret följer kostnader. Utan balanskraft i tillräcklig omfattning riskerar det svenska kraftnätet att släckas ner i likhet med det spanska. Professor Christian Sandström är en av de som i Affärsvärlden är öppet kritisk mot det risker som bland annat Vattenfall utsätter Sverige för genom satsningarna på instabila kraftkällor som vindkraft.
Relaterat: Granskning: Stora brister i vindkraftsägarnas incidentrapportering
Samtidigt kunde Dagens Industri rapportera att vindkraftsparken Aldermyrberget utanför Skellefteå har försatts i konkurs av Stockholms tingsrätt. Beslutet kom efter att både gruvkoncernen Boliden och vindkraftsbolaget var för sig ansökt om att det förlustdrabbade vindkraftsbolaget försätts i konkurs. Huvudorsaken till konkursen är att bolaget som äger vindkraftparken garanterat en viss effekt till Boliden till ett fast pris, ett åtagande som inte kunnat fullföljas. Dels för att det periodvis blåst tillräckligt mycket, dels för att det periodvis blåst för mycket med negativa priser som följd.
Till detta kommer de balanseringskostnader som ska täcka balanskapaciteten för att säkra stabiliteten i nätet och i detta fall Bolidens behov av en stabil effektförsörjning 24/7. Balanskapacitet är planerbar elproduktion. Som fossil kraft, vattenkraft eller kärnkraft.
Relaterat: Effekter av sol- och vindkraft – skräckexemplet Tyskland
Regeringen Löfven II avsåg riva balanskraften
Den småskaliga vattenkraften producerar fem terawattimmar och står för sju procent av Sveriges totala vattenkraftproduktion. Den sammanlagda effekten är 1 000 megawatt. Med nyinvesteringar skulle effekten kunna fördubblas med ytterligare 1 000 megawatt, vilket motsvarar effekten från ett större kärnverk. Svensk Vattenkraftförening uppger att den småskaliga vattenkraften under kalla vinterdagar står för 15 procent av elproduktionen i elprisområde 4 och fyller där en viktig funktion för energiförsörjningen kunde Tidningen Näringslivet rapportera om.
Denna småskaliga vattenkraft, som utgör själva grundförutsättningen för att kunna balansera kraftnätet kom dock att börja rivas under regeringen Löfven II. Regeringen Löfven II införde det EU-direktiv som kräver att varje gammalt vattenkraftverk skulle miljöprövas efter dagens regelverk vilket ledde till att ett stort antal små vattenkraftverk revs. De strikta tolkningarna av det europeiska miljödirektivet drevs fram av Miljöpartiet som anser att alla kraftslag förutom vindkraft är en våldtäkt på naturen.
Sedan regeringsskiftet har dock implementeringen av miljödirektivet tillfälligt stoppats och regeringen Kristersson.
Den 22 augusti i fjol gick regeringen ut med ett pressmeddelande där budskapet var att vattenkraftens omprövning ska förbättras genom ett antal förslag som gick ut på remiss. De föreslagna lagändringarna och de förordningsändringar som följer av dessa, som skall underlätta för småskalig vattenkraft och därmed balanskraft föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.
I vilken utsträckning dessa förordnignsändringar som kan trygga den småskaliga vattenkraften och därmed balanskapaciteten kommer överleva valet 2026 är okänt. Valet 2026 räknar den nuvarande oppositionen med att kunna återinträda i Rosenbad och därmed fortsätta investera i mer vindkraft.
Vindkraft som idag destabiliserar den svenska elförsörjningen och leder till stora merkostnader för alla berörda.
Relaterat: Vad kostar allt runt omkring vindkraft – egentligen?
Johan Westerholm
