Kina – ett växande hot mot västvärlden

I skuggan av de militära väpnade konflikterna mellan staten Israel och Hamas respektive Iran samt det ryska anfallskriget mot Ukraina växer ett hot som väst pratar för lite om. Kinas strävan efter global hegemoni. Europa, och inte minst Sverige, tar inte detta på tillräckligt stort allvar menar Edward Nordén, Medborgerlig Samling.
Under de senaste två decennierna har Kina gått från att vara en regional aktör till att utmana den västerländska världsordningen på flera fronter. Genom ekonomiskt inflytande, militär upprustning och cyberoperationer utgör Kina idag ett strategiskt hot mot både Europa och USA.
Säkerhetspolisen (Säpo) har under flera års tid uttryckt att Kina utgör ett omfattande nationellt säkerhetsproblem. Inte bara genom traditionellt spionage utan via påverkansoperationer, akademisk infiltration och strategiska investeringar.
Den kombinerade hotbilden – cyber, ekonomi och mänskliga sårbarheter – kräver förstärkta strukturer för att skydda Sverige. Inte minst våra kritiska samhällsfunktioner. Enligt underrättelserapporter från både USA och EU:s säkerhetstjänster är Kinas ambition tydlig: att ersätta väst som global maktledare. Den kinesiska staten använder sig inte bara av klassiska metoder utan också av digital infiltration.
Att vara beroende av kinesiska investeringar och kinesiskt ägande är att utsätta sig för en uppenbar risk för påtryckningar. Inte minst på sikt. Amerikanska och europeiska myndigheter har varnat för att kinesiska techbolag som Huawei och TikTok fungerar som verktyg för spionage och påverkan.
Kinas militära upprustning i Sydkinesiska havet, dess aggressiva hållning mot Taiwan och hot mot grannländer visar att regimen är villig att bryta mot internationell rätt för att främja sina intressen.
Det kan vara att rikta militär laser mot ett tyskt flygplan i EUs militära insats i Röda Havet eller att sabotera ledningar i Östersjön med kinesiska fartyg. Det sitter ihop med Kinas stärkta band till auktoritära regimer som Ryssland och Iran. Länder med liknande motsättning till västliga värden – varav samtliga söker försvaga Väst av strategiska skäl.
Relaterat: Agroterrorism – det underskattade säkerhetshotet
Europa bör därför inse att ekonomiskt beroende av Kina – vare sig det gäller teknologi, råvaror eller produktion – inte är en neutral affärsrelation. Det är ett säkerhetsproblem. Kina är en kommunistisk diktatur som använder frihandel och marknadsekonomi för att underminera Väst.
Det är sannolikt så att många svenska politiker och företagsintressen under en tid gjorde bedömningen att Kina alltmer närmade sig marknadsekonomi och demokrati. Investeringar, vänorter i Kina och affärsmässiga utbyten.
Vändpunkten är dock definitiv med sittande ledare Xi Jinpings ideologiska ledarskap. Auktoritär kontroll av ekonomin, censur av medborgarnas friheter och expansiva geopolitiska idéer har ett järngrepp om dagens Kina.
Relaterat: Mitt Rubicon – Mitt “Straussian Moment”
Ett svagt Europa ett hot
USA:s nuvarande administration uttrycker tydligt att Kina är det stora hotet mot USA och nuvarande världsordning. En del uttrycker också en irritation över att Europa tillåtit sig att bli så svaga att Europa inte kan stå emot Ryssland.
Ett svagt Europa gav Ryssland möjligheten att invadera Ukraina och låsa fast europeiska krafter på hemmaplan.
Ett svagt Europa är inte en allierad mot Kina. Ett Europa som inte kan stå emot hybridkrigföring genom inrikes instabilitet, brist på energi och nedrustat försvar.
Ett svagt Europa som kämpar med interna problem genom en naiv migrationspolitik är inte i form att bekämpa Kina.
Det är inte utan oro som vi hör både ekonomer och politiker föra resonemanget om att närma sig Kina som en reaktion på Trumps besvärande tullar. Det är ett makabert strategiskt misstag.
Att stå upp mot Kina kommer att vara krävande. Det kräver samordnade sanktioner, teknologisk självförsörjning och tydliga säkerhetspolitiska strategier.
Kinas dolda inflytande i EU är redan ett säkerhetshot. Det är en obekväm men nödvändig sanning att Kina bedriver systematisk underrättelseverksamhet och politisk påverkan inom EU.
Det finns flera exempel på hur rådgivare och politiker inom EU anklagats för att ha spionerat för Kinas säkerhetstjänst. Det visar hur nära hotet redan är.
Det sker under täckmantel av diplomati, handel och akademiskt utbyte. Men likväl bygger regimen i Peking upp inflytande över europeiska beslutsfattare och tjänstemän – med målet att forma vår politik till dess fördel.
Relaterat: Så hotas den svenska AI-utvecklingen
Kinas strategi bygger på påverkansoperationer som ligger under tröskeln för öppet krig, men ändå underminerar vår suveränitet. Genom investeringar, universitetssamarbeten och stöd till politiska ledare kan Kina skaffa sig en inflytelserik roll i att blockera EU:s kritik – inte minst i frågor som rör Taiwan eller de känsliga övergreppen på muslimer i Xinjiang.
Att både svenska politiker på tidigare hög nivå och flera före detta EU-tjänstemän på senare tid tagit roller i kinesiskt ägda konsultföretag eller påverkansorganisationer är en konkret varningsklocka.
Inte minst sådana som har arbetat med strategiska frågor inom energi eller teknologi. Detta väcker allvarliga frågor om intressekonflikter och säkerhetskultur i Europa.
Säpo kallar Kinas påverkan för ett hot mot Sveriges framtida välstånd. Att Kina vill försvaga Sverige och Väst över tid. Vilket sannolikt är exakt det som Xi Jingping menar i ett tal från 2020:
”Öst reser sig och Väst förfaller”.
Det är i Sveriges – liksom EUs och USA:s – intresse att Väst reser sig för att bibehålla våra friheter och suveränitet.
Att Kinas kommunistiska parti ser sig självt i en existentiell kamp med västvärlden går inte att möta med frihandel och fromma förhoppningar om att diktaturen ska anta svenska värderingar. Kina vill dominera Väst och ersätta vår världsordning.
Vilket reser frågan: vad vill Väst? Vill vi försvara vår ordning – eller lämna över den?
Edward Nordén
Säkerhetspolitisk talesperson Medborgerlig Samling
