Kriminologen Leif GW Persson har offentligt tagit ställning till stöd för den aktivist, kopplad till Rojavakommittéerna, som genomfört en politisk markering mot regeringen. En handling som kan innebära att brott har begåtts. Även om regeringen nyligen skärpt lagstiftningen kring hot mot politiker samt att Persson fått kritik från bland annat utrikesministern så är rättsläget inte helt klart. Det är en klassisk avvägning mellan yttrandefriheten å ena sidan och en politikers fredade zon å den andra.

Kriminologen Leif GW Persson har offentligt tagit ställning till stöd för aktivisten Andreas Klominek, kopplad till Rojavakommittéerna, som står åtalad för olaga hot respektive grovt olaga hot mot två statsråd. Persson beskriver aktionerna som ett uttryck för yttrandefrihet och ifrågasätter grunden för åtalet. Han har även erbjudit sig att betala Klomineks rättegångskostnader.

Andreas Klominek är engagerad i Rojavakommittéerna, som driver frågan om kurdisk självständighet i Turkiet, Syrien, Irak och Iran. Föreningen bakom Rojavakommittéerna, Heval förlag, har sin postadress hos honom.

Leif GW Perssons ståndpunkt kan förstås utifrån ett konsekvent yttrandefrihetsperspektiv: politisk symbolik bör tolereras även när den är provokativ. Samtidigt aktualiserar fallet gränsen mellan opinionsbildning och personlig intimidationshandling. En intimidationshandling är en handling som framstår som en otillbörlig påverkan genom hot, i den mening som avses i fjärde kapitlet i den svenska brottsbalken.

Domstolens kommande avgörande kommer att tydliggöra var denna gräns går i just detta fall. Det rör sig om en klassisk avvägning mellan fri åsiktsbildning å ena sidan och skyddet för individers säkerhet och den demokratiska processen å den andra. Målet är fortfarande pågående.

Klominek har inte i något sammanhang uppträtt dolt eller försökt dölja sin identitet och handling vilket därmed motiverar namnpublicering innan domstolsbeslut vunnit laga kraft. Intill dess är Klominek dessutom att betrakta som oskyldig.

Bakgrund

I januari 2026 genomfördes två aktioner riktade mot bostäder tillhörande migrationsminister Johan Forssell (M) och biståndsminister Benjamin Dousa (M).

Utanför Forssells bostad placerades en korg med gröna äpplen målade med Adolf Hitlers ansikte. Utanför Dousas bostad placerades en docka med en låtsaskniv samt ett rödmålat dockhuvud, vilket av vissa tolkades som en referens till halshuggningar utförda av jihadistiska grupper.

Aktionerna filmades och publicerades på sociala medier av Rojavakommittéerna. De beskrevs som en protest mot regeringens Syrienpolitik, särskilt mot risken att svenskt bistånd indirekt skulle kunna gynna islamistiska aktörer efter Bashar al-Assads fall.

Klominek greps av Säkerhetspolisen och åtalades för olaga hot avseende Forssell och för grovt olaga hot avseende Dousa. Åklagare Carl Mellberg yrkade i tingsrätten den 19 februari 2026 på ett års och två månaders fängelse. Klominek har förnekat brott och hävdat att aktionerna ryms inom ramen för yttrande- och demonstrationsfriheten. Någon dom har ännu inte meddelats.

Argument som talar för Perssons uppfattning

Perssons hållning vilar på ett yttrandefrihetsperspektiv. Aktionerna innehöll inga uttalade verbala hot. De kan beskrivas som symboliska och politiskt motiverade uttryck: Hitlerreferensen som kritik mot vad som uppfattas som en auktoritär migrationspolitik, och dockan som en kommentar till påstått stöd till islamistiska krafter.

Enligt 2 kap. 1 § regeringsformen skyddas yttrandefriheten, även när uttrycken är provokativa, stötande eller smaklösa. Skyddet omfattar politiska budskap i vid mening. Att aktionerna var öppna – Klominek agerade utan maskering, använde egen bil och gav intervjuer – kan tala för att syftet var opinionsbildning snarare än att i hemlighet skrämma mottagarna.

Högsta domstolen har i tidigare praxis accepterat att även starka och hotfullt formulerade uttryck kan omfattas av yttrandefrihetens skydd om de ingår i ett politiskt eller konstnärligt sammanhang och inte objektivt sett är ägnade att framkalla allvarlig fruktan.

Persson har dessutom pekat på den allmänna hotbild som redan finns mot politiker. Enligt Brå:s rapport 2025 uppger cirka var fjärde politiker att de utsatts för hot, hat eller trakasserier. Mot den bakgrunden menar han att rättsväsendet bör vara återhållsamt med att kriminalisera politiska protester.

Argument som talar emot Perssons uppfattning

Mot Perssons argumentationslinje står flera omständigheter.

För det första ägde aktionerna rum vid ministrarnas privata bostäder, inte vid offentliga arbetsplatser eller under politiska möten. Hemmet betraktas rättsligt som en skyddad sfär. Brottsbalkens bestämmelse om olaga hot (4 kap. 5 §) utgår från en objektiv bedömning: om gärningen är ägnad att framkalla allvarlig fruktan för egen eller annans säkerhet kan ansvar följa, även utan uttryckliga ord.

Symboler som Hitlerporträtt och ett avhugget huvud kan i en samtida kontext uppfattas som implicita våldsreferenser. Forssell har uppgett att han kände oro när han kom hem och barnen var ensamma. Dousa har beskrivit en initial osäkerhet om en våldsam grupp befann sig i närheten. Domstolen har att pröva om gärningarna objektivt varit ägnade att inge allvarlig fruktan.

Åklagaren har också pekat på ett mönster av liknande aktioner från samma aktivistmiljö. Upprepade ”hembesök” med skrämmande symbolik kan tolkas som en form av otillbörlig påverkan. Regeringen har hänvisat till att hot mot förtroendevalda ytterst utgör ett hot mot det demokratiska systemet.

Lagstiftningen har dessutom nyligen skärpts. Sedan juli 2025 gäller höjda straff för hot och trakasserier mot offentliganställda samt ett nytt brott, förolämpning mot tjänsteman. Syftet är att stärka skyddet för personer i offentlig tjänst mot påtryckningar.

Rättslig avvägning

Yttrandefriheten är starkt skyddad i regeringsformen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Den är dock inte absolut. Begränsningar får införas genom lag för att skydda enskildas privatliv, förebygga brott och upprätthålla allmän ordning (2 kap. 23 § regeringsformen).

Olaga hot är ett sådant brott. Om rekvisiten är uppfyllda faller gärningen utanför det grundlagsskyddade området, även om den är politiskt motiverad. Bedömningen i domstol kommer att omfatta symbolernas karaktär, platsen för aktionerna, publiceringen i sociala medier, ministrarnas och deras familjers upplevelse samt Klomineks uppsåt.

En fällande dom skulle markera en tydligare gräns mot protestaktioner riktade mot politikers hem och stärka skyddet för privatlivet. Ett frikännande skulle å andra sidan vidga utrymmet för symbolisk aktivism även i den privata sfären.

BOKEN OM MUSLIMSKA BRÖDRASKAPET

Jag har nyligen förhandlat loss och betalat mig ur e-boksavtalet för min bok “Muslimska brödraskapet – Islamismen i Sverige”. Den ligger nu ute gratis inför valrörelsen som jag bedömer kommer handla om bland annat islamism i allmänhet och det Muslimska brödraskapets etablering i synnerhet.

Jag ser det som mitt bidrag till en så saklig och faktabaserad valrörelse som möjligt. Brödraskapet har redan “gått till motattack” genom att via samarbetspartners publicera forskning och essäer som präglas av historierevisionism.

För att kunna köpa loss även ljudboksrättigheterna behöver jag din hjälp. Där är kostnaden för mig ännu större då ljudboken fortfarande säljer ganska bra. Som igår hade jag kommit ungefär en fjärdedel på vägen då beloppet som jag crowdar för även innefattar en uppskalning av säkerheten kring min servermiljö.

Se det som jag ser på mitt bidrag, en gåva till valrörelsen. Din gåva till demokratin. Denna gåva ger redan idag avsevärt mycket större bidrag till en saklig debatt än de utspel som nu kommer från olika politiska partier och ministrar.

Min bok “Muslimska brödraskapet – Islamismen i Sverige” har redan legat till grund för att inte bara dra in stödet till Brödraskapets nätverksorganisation Ibn Rushd utan även påverkat tillståndsgivningen för vissa friskolor. Boken finns som referenslitteratur på bland annat Skolverket.

Du kan klicka in på GoFundMe i denna länk eller scanna QR-koden nedan. Även swish på 0701732260 fungerar men då måste du skriva ordet “gåva” eftersom annars räknas detta som inkomst av tjänst.